Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Fäbodarna och den biologiska mångfalden

Skriftlig fråga 2006/07:1319 av Svedberg, Per (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2007-06-07
Inlämnad
2007-06-07
Besvarad
2007-06-13
Svar anmält
2007-06-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 7 juni

Fråga

2006/07:1319 Fäbodarna och den biologiska mångfalden

av Per Svedberg (s)

till miljöminister Andreas Carlgren (c)

De svenska fäbodarna är viktiga för att upprätthålla ett unikt odlingslandskap med starka regionala särdrag, och de representerar en viktig kulturbärande tradition. Fäbodarna är viktiga ur miljösynpunkt då de slår vakt om våra naturliga betesmarker, bevarar den biologiska mångfalden och inte minst är en förutsättning för skogens unika betesbiotoper.

Efter förhandlingar med EU-kommissionen föreslås vissa ändringar i stödsystemet i förhållande till tidigare besked. Dock kvarstår att om ersättningen för fäbodbete halveras från 7 000 kronor per djurenhet och år till 3 500 kronor är stora värden för samhället hotade. Det gäller att bevara våra mest hotade betesekosystem och dessutom traditionell kunskap om hur man kan bruka med biologisk mångfald på ett långsiktigt hållbart sätt.

Är miljöministern beredd att ersätta bortfallet i nuvarande stödsystem med nationella naturvårdsmedel?

Svar på skriftlig fråga 2006/07:1319 besvarad av Jordbruksminister Eskil Erlandsson

den 13 juni

Svar på frågorna

2006/07:1318 Bruka med biologisk mångfald på ett hållbart sätt genom fäbodbruk

2006/07:1319 Fäbodarna och den biologiska mångfalden

Jordbruksminister Eskil Erlandsson

Per Svedberg har frågat mig och miljöminister Andreas Carlgren om vi är beredda att ersätta bortfallet i nuvarande stödsystem till fäbodbete med nationella naturvårdsmedel. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågorna.

Jag delar Per Sandbergs omsorg om det svenska fäbodbruket som en viktig del av vårt kulturarv och som förvaltare av natur- och kulturmiljövärden som är viktiga att bevara. Därför innehåller regeringens förslag till nytt landsbygdsprogram omfattande ersättningar för att kompensera fäbodbrukarna för de insatser som de gör för att bevara dessa värden.

Ersättningar till fäbodbetet har förändrats på ett antal punkter jämfört med tidigare program. Motivet för dessa förändringar är bland annat att ersättningen i vissa fall har lett till en för hög betesintensitet vilket kan riskera de biologiska och kulturhistoriska värdena.

Per Sandberg hävdar att det nya förslaget innebär en halvering av ersättningen. Så är inte fallet. Visst kommer vissa företag med stor djurhållning vid fäbodarna att få en lägre ersättning än i dag, men det finns också exempel på det motsatta. Till skillnad mot tidigare program är ersättningarna till fäbodbetet uppdelade på flera insatser. Per Sandberg jämför bara ersättningen till fäbodbete inom tidigare programperiod med en av flera ersättningar till fäbodbete som införs under den kommande perioden. I stället för att enbart basera ersättningen på basis av antalet djur vid fäboden innehåller de nya ersättningarna också en grundläggande kompensation för alla brukare som bedriver fäbodbruk, oavsett hur många djur man håller vid sin fäbod. Dessutom finns en möjlighet för länsstyrelserna att i sina regionala prioriteringar bevilja ytterligare stöd för angelägna skötselåtgärder vid fäbodarna.

De ändringar som görs syftar till att stärka kvaliteten på de hävdade betesmarkerna, och inte enbart fokusera på antalet hektar som hävdas.

Utöver de riktade ersättningarna till fäbodbete finns flera insatser inom landsbygdsprogrammet för att stärka fäbodbruket såsom investeringsstöd, förädlingsstöd och kompetensutveckling. Det är min förhoppning och övertygelse att de samlade insatserna inom det nya landsbygdsprogrammet, både miljöersättningar och övriga insatser inom programmet, ska bidra till att fäbodbruket i Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas och bidra till en positiv utveckling på den svenska landsbygden.

Inom mitt ansvarsområde ser jag därför inte behov av att ytterligare tillföra resurser till fäbodbruket, utöver de kraftfulla satsningar som görs inom landsbygdsprogrammet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.