Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

EU-anställda utan folkbokföringsland

Skriftlig fråga 2002/03:120 av Carlsson, Gunilla (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2002-11-13
Inlämnad
2002-11-13
Besvarad
2002-11-20
Svar anmält
2002-11-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 november

Fråga 2002/03:120

 av Gunilla Carlsson (m) till statsrådet Gunnar Lund om EU-anställda utan folkbokföringsland

En svensk EU-anställd betalar sin inkomstskatt direkt till EU och får därför inte vara folkbokförd i Belgien, där den anställde arbetar. Andra skatter @ på kapital, arv eller gåva @ betalar den anställde däremot i Sverige. Denna skattskyldighet berättigar emellertid inte den EU-anställde till folkbokföring i Sverige.

Konsekvensen blir att den EU-anställde saknar folkbokföringsland.

Nyligen har också försäkringskassan i Sverige meddelat att EU-anställda tas bort ur deras register: den EU-anställde uppfyller därmed alla skyldigheter i de två länder det berör men saknar de rättigheter som juridiskt borde vara korresponderande.

Vad avser biträdande finansminister Gunnar Lund att vidta för åtgärder för att rätta till ovanstående missförhållande?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:120 besvarad av Bosse Ringholm

den 20 november

Svar på fråga 2002/03:120 om EU-anställda utan folkbokföringsland

Finansminister Bosse Ringholm

Gunilla Carlsson har frågat statsrådet Gunnar Lund vilka åtgärder han avser att vidta för att rätta till det förhållandet att svenska EU-anställda inte är berättigade att vara folkbokförda i Sverige trots att de måste betala viss skatt i Sverige samt att de inte är berättigade till socialförsäkringsförmåner från Sverige.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Målet för folkbokföringen är att olika samhällsfunktioner ska tillhandahållas fullständig och korrekt basinformation ur folkbokföringen med god tillgänglighet. Folkbokföringen måste därför korrekt förteckna var människor i Sverige är bosatta.

Vid utflyttning är huvudregeln i det svenska folkbokföringssystemet att den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila utomlands under minst ett år ska avregistreras från folkbokföringen. Det har i detta sammanhang ingen betydelse om personen är folkbokförd i något annat land eller inte. Flera länder i Europa saknar för övrigt motsvarighet till den svenska folkbokföringen.

Någon omedelbar koppling mellan folkbokföring och skattskyldighet finns inte. Det är i stället frågan om en person är obegränsat eller begränsat skattskyldig här enligt inkomstskattelagen som avgör omfattningen av skyldigheten att betala inkomst- och förmögenhetsskatt.

Tjänstemän som är anställda av EU:s institutioner eller organ (EU-anställda) är obegränsat skattskyldiga om de enbart på grund av sin tjänsteutövning i EU bosätter sig inom territoriet för en annan medlemsstat och om de vid tjänstetillträdet skatterättsligt var bosatta i Sverige. Detta gäller även för deras äkta makar, som inte utövar någon egen yrkesverksamhet, och för barn som de försörjer och har hand om.

Obegränsat skattskyldiga beskattas för all inkomst som inte genom särskild reglering är undantagen från beskattning.

EU-anställda tjänstemän är undantagna från beskattning i Sverige avseende sina inkomster från EU och betalar inte skatt till Sverige för dessa inkomster. I stället betalar de skatt till EU för inkomsterna. Några socialavgifter betalas inte heller till Sverige för dessa inkomster.

EU-anställda tjänstemän omfattas av socialförsäkringsförmåner som utges av EU i enlighet med EU:s tjänsteföreskrifter.

Beträffande arvsskatt gäller att EU-anställda tjänstemän som vid tjänstetillträdet var skatterättsligt bosatta i Sverige också fortsättningsvis ska anses bosatta i Sverige. Lös egendom som de efterlämnar ska anses finnas i Sverige. Detta innebär att arvsskatt i förekommande fall ska betalas till Sverige för egendom som de efterlämnar.

Jag ser inget behov av att vidta någon åtgärd i det avseende som Gunilla Carlsson efterfrågat.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.