Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

ett jämställt samhälle

Skriftlig fråga 2003/04:426 av Pethrus Engström, Désirée (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-12-09
Inlämnad
2003-12-09
Besvarad
2003-12-17
Svar anmält
2003-12-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 december

Fråga 2003/04:426

 av Désirée Pethrus Engström (kd) till statsrådet Mona Sahlin om ett jämställt samhälle

Det statliga bidraget till kvinnoorganisationer inrättades 1982 för att bland annat understryka kvinnoorganisationernas betydelse som folkrörelse. Under hela 90- talet var stödet oförändrat och uppgick till ca 3,4 miljoner kronor per år. Detta stöd gick år 2003 till 15 kvinnoorganisationer med sammanlagt 78 000 medlemmar. Bidraget per medlem, 44 kr, är litet jämfört med ungdoms-, idrotts- och handikapporganisationernas. Helt klart är att bidragen till kvinnoorganisationer måste öka om vi vill att kvinnor ska organisera sig och jobba för ett mer jämställt samhälle. Resurserna är naturligtvis omåttligt små med tanke på den utveckling vi sett på jämställdhetsområdet, där jämställdhetsfrågan debatteras på många håll och kvinnor vill kunna delta i debatten. Kvinnoorganisationerna har dessutom en stor betydelse för upplysning och information runt om i samhället, och skulle naturligtvis kunna användas än mer i det jämställdhetspolitiska arbetet. Bland de politiska kvinnoförbunden förväntas partierna bidra med resurser via partistödet. Inga regler finns för hur stor andel som ska gå till kvinnoförbunden. I kommuner och landsting finns dessutom olika regler om hur bidrag fördelas till partiernas kvinnoförbund. Dessa bidrag har minskat de senaste åren. Frågan är hur kvinnoförbunden ska överleva med de små resurser som de i dag får del av. Min fråga till statsrådet är:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka resurserna till kvinnoorganisationerna och däribland de politiska kvinnoförbunden?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:426 besvarad av Mona Sahlin

den 17 december

Svar på frågorna 2003/04:426 om ett jämställt samhälle och 427 om bidragen till kvinnoorganisationerna

Statsrådet Mona Sahlin

Désirée Pethrus Engström har ställt två frågor till mig dels om vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka resurserna till kvinnoorganisationerna och däribland de politiska kvinnoförbunden, dels om vilka åtgärder jag avser att vidta för att bidragen till kvinnoorganisationerna ska fördelas av en mer neutral part jämfört med dagens situation. Eftersom båda frågorna rör det statliga stödet till kvinnoorganisationer är det lämpligt att besvara dem samtidigt.

Jag anser att kvinnoorganisationerna har en viktig roll som pådrivare för att förbättra kvinnors ställning i samhället samt för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Mot bakgrund av de förändringar som skett sedan bidraget inrättades @ i såväl samhället som kvinnors sätt att organisera sig @ tillsattes i maj i år en särskild utredare för att göra en översyn av det statliga stödet till kvinnoorganisationerna (Ju2003:05).

Enligt utredningsdirektiven (Ju2003:56) ska utredaren bland annat överväga förutsättningarna för att bredda basen så att det statliga bidraget ska kunna omfatta fler typer av kvinnoorganisationer och andra sammanslutningar för kvinnor. Dessutom ska en jämförelse göras mellan storleken på statsbidraget till kvinnoorganisationerna och de statliga bidragen till andra typer av organisationer. Utifrån denna jämförelse ska utredaren analysera vad eventuella skillnader beror på och om de är sakligt motiverade. I uppdraget ingår även att undersöka möjligheten att förlägga handläggningen av kvinnoorganisationernas bidragsärenden till en annan myndighet än Regeringskansliet.

Jag instämmer med Désirée Pethrus Engström att kvinnoorganisationerna är en viktig aktör i strävan att uppnå ett jämställt samhälle och att deras verksamhet bör uppmuntras och stödjas. Jag vill dock inte föregripa utredarens arbete utan ser fram emot utredarens redovisning som ska lämnas senast den 31 maj 2004. Därefter ska betänkandet beredas på sedvanligt vis inom Regeringskansliet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.