etnisk diskriminering på arbetsmarknaden
Skriftlig fråga 2004/05:42 av Hoffmann, Ulla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-09-23
- Inlämnad
- 2004-09-23
- Besvarad
- 2004-09-29
- Svar anmält
- 2004-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 september
Fråga 2004/05:42
av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Mona Sahlin om etnisk diskriminering på arbetsmarknadenRafael Altez Calderon har sökt över 100 olika arbeten som motsvarar hans kvalifikationer utan att en enda gång blivit kallad till intervju. Trots 400 högskolepoäng och en komplett agronomexamen från hemlandet Peru samt dubbel fil.kand.-examen i bland annat medie- och kommunikationsvetenskap, statsvetenskap samt pedagogik från Sverige erbjuds han av arbetsförmedlingen endast anställningar som städare eller vårdbiträde. Arbetsförmedlingen har upprepade gånger underlåtit att ta hänsyn till de meriter och den utbildning som Rafael Altez Calderon tillgodogjort sig i Sverige och har därför inte erbjudit arbeten där hans kompetens inom kommunikation och pedagogik kunde kommit till användning. Arbetsförmedlingen har också nekat honom att delta i två kurser som är inriktade mot att ge behörighet som lärare trots att hans betyg och intyg är tillräckliga. Rafael Altez Calderon hungerstrejkar sedan den 6 september på Sergels Torg i protest mot diskrimineringen på arbetsmarknaden. Hungerstrejken inleddes tillsammans med Elvira Santos från Colombia, som under sina fem år i Sverige endast fått ett antal praktikjobb utan lön.
Som det ser ut i dag ligger hela ansvaret på de enskilda som utsätts för diskriminering att driva frågan om diskrimineringen på arbetsmarknaden.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mona Sahlin:
Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att stoppa den etniska diskrimineringen på arbetsmarknaden?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:42 besvarad av Mona Sahlin
Svar på fråga 2004/05:42 om etnisk diskriminering på arbetsmarknaden
Statsrådet Mona Sahlin
Ulla Hoffmann har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att stoppa den etniska diskrimineringen på arbetsmarknaden.
Jag håller med om att en starkt bidragande orsak till invandrades högre grad av utanförskap på arbetsmarknaden och övriga samhällslivet är att det förekommer diskriminering. Detta är oacceptabelt. Diskriminering kränker individen men hotar också grundläggande demokratiska värden i vårt samhälle. Därför är arbetet med att motverka alla former av diskriminering högt prioriterat och regeringen har tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet de senaste åren vidtagit en mängd insatser för att bekämpa diskrimineringen både i arbetslivet och på övriga samhällsområden.
Sedan 1999 gäller lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Ett effektivt skydd mot diskriminering inom bland andra arbetsförmedlingars verksamhet finns sedan den 1 juli 2003 i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. Den som anser sig vara diskriminerad på arbetsmarknaden kan vända sig till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) och vid diskriminering i arbetslivet även till fackliga organisationer. DO ska bistå personer som utsatts för diskriminering och har även möjlighet att driva mål till domstol. Anmälaren riskerar inga rättegångskostnader om DO eller den fackliga organisationen skulle förlora målet. Hela ansvaret för att driva frågan om diskriminering på arbetsmarknaden ligger således inte på den enskilde.
DO har genom lagstiftning och ökade anslag fått bättre förutsättningar att utreda enskilda ärenden samt att förebygga och motverka diskriminering på arbetsmarknaden. Särskilda medel har också beviljats DO med flera för informations- och utbildningsinsatser om lagarna mot diskriminering riktade till allmänheten och dem som diskrimineringsförbuden gäller. Under nästa år kommer också, med stöd av regeringen, särskilda informations- och utbildningsinsatser att genomföras riktade till arbetsgivare och fackliga organisationer om bland annat de krav som ställs i lagstiftningen och goda exempel på hur arbetsgivare och fackliga organisationer aktivt kan arbeta för att främja likabehandling och motverka diskriminering.
Regeringen gav under 2002 ett uppdrag till Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) för att förebygga och motverka diskriminering i arbetsförmedlingarnas verksamhet. Detta har utmynnat i att AMS i samverkan med bland andra DO utarbetat en handlingsplan för det fortsatta arbetet mot diskriminering inom arbetsförmedlingarna.
Vidare har ett flertal så kallade antidiskrimineringsbyråer etablerats runtom landet med stöd av statliga medel. Dessa verksamheter har möjliggjort att fler individer som drabbas av diskriminering får råd och stöd. I budgetpropositionen för 2005 föreslås att stödet till byråerna ökas med 2 miljoner kronor per år.
Regeringen har också initierat utredningar för att synliggöra omfattningen av och mekanismerna bakom etnisk och religiös diskriminering. Även åtgärder för att kompensera grupper för det missgynnande de utsatts för under en lång tid övervägs; frågan om positiv särbehandling utreds av den parlamentariska Diskrimineringskommittén.
Metoder för att avslöja diskrimineringen måste också utvecklas. Så kallad praktikprövning @ situation testing @ bör användas i större utsträckning.
Det är av yttersta vikt att vi kontinuerligt ser över arbetet mot diskriminering för att göra det ännu mer effektivt. Naturligtvis kommer jag att följa det fortsatta arbetet för att se om redan vidtagna och initierade åtgärder är tillräckliga för att minska diskrimineringen i samhället. Ett stort ansvar att motverka diskriminering vilar även på andra aktörer, inte minst på arbetsgivare och fackliga organisationer.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.