ersättningar till fristående skolor
Skriftlig fråga 2003/04:470 av Lindström, Torsten (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-12-12
- Inlämnad
- 2003-12-12
- Besvarad
- 2003-12-17
- Svar anmält
- 2003-12-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 december
Fråga 2003/04:470
av Torsten Lindström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om ersättningar till fristående skolorI en interpellation den 18 november frågade jag utbildningsministern om han avser att agera mot de orättvisor som uppkommit för fristående skolor i och med det nya ersättningssystemet där fristående skolor i flera fall missgynnats ekonomiskt i förhållande till kommunala skolor. Ministern svarade då att han inte avsåg att vidta några åtgärder eftersom detta inte behövdes; de fristående skolorna riskerade inte att utsättas för konkurrensnackdelar.
I dagarna kom dock ett av regeringen underställt organ, Konkurrensrådet, med en rapport där de nya ersättningsreglerna kritiseras för hur de möjliggör för kommuner att styra villkoren för de fristående skolorna och negativt påverka konkurrensen mellan kommunala och fristående skolor. Bland annat kritiseras de fristående skolornas brist på insyn i hur kommunerna beräknar ersättningsnivå. Även det så kallade skolpliktsavdraget som kan variera mycket mellan olika kommuner kritiseras liksom att kommunala skolor till skillnad från fristående skolor i vissa fall inte behöver ta med sig eventuellt underskott i nästa års budget. Efter dessa graverande uppgifter bör utbildningsministern snarast agera så att rättvisa villkor mellan kommunala och fristående skolor blir möjliga.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till utbildningsministern:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta efter Konkurrensrådets rapport för att få bort de konkurrensnackdelar fristående skolor uppenbart har gentemot kommunala skolor?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:470 besvarad av Thomas Östros
den 17 december
Svar på fråga 2003/04:470 om ersättningar till fristående skolor
Utbildningsminister Thomas Östros
Torsten Lindström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta efter konkurrensrådets rapport för att få bort de konkurrensnackdelar fristående skolor har gentemot kommunala skolor.
Det nya ersättningssystemet som diskuterades i riksdagen den 18 november 2003 avser fristående gymnasieskolor.
Konkurrensrådets rapport (Dnr 26/03) behandlar fristående grundskolor i endast 13 kommuner. Där lämnas inte några förslag till ändringar i gällande lagstiftning. Däremot kritiseras några kommuner för hur lagstiftningen tillämpas och ett antal rekommendationer ges till landets kommuner i syfte att åstadkomma likvärdiga villkor.
I skollagen (1985:1100) framgår att bidraget till en fristående grundskola ska bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelningen av resurser till de egna grundskolorna. Detsamma gäller i fråga om bidrag till lokalkostnader, en fristående skola ska kunna driva sin verksamhet på likvärdiga villkor med kommunala skolor, det vill säga ersättningen för lokalkostnader ska i princip vara varken lägre eller högre än vad kommunen betalar för sina egna skollokaler.
I förarbeten till skollagen (prop. 1995/96:200) framgår dock att kommunerna har vissa kostnader förenade med skyldigheten att bereda grundskoleutbildning åt samtliga barn i kommunen (så kallad skolpliktskostnad och att sörja för skolskjuts). Kommunerna måste alltid ha ett visst utrymme reserverat för elevökningar i samband med skolstarten för nybörjare, men även för andra elever som flyttar till kommunen. En kommun måste också kunna erbjuda plats i sina skolor när en fristående skola inte kan starta sin verksamhet som planerat eller när en fristående skola upphör. Hur denna beredskap ser ut skiljer sig från kommun till kommun. Det beror bland annat på befolkningsstrukturen, om det är en glesbygdkommun eller en storstadskommun, var skolor är belägna i förhållande till bostäder inom kommunen samt hur stora skolorna är. Kommunerna kan inte heller som en fristående skola optimera sin organisation, det vill säga avsluta sin intagning av elever när man har fyllt upp sina klasser och undervisningsgrupper. Dessa särskilda kostnader som kommunen har benämns ibland skolpliktskostnader.
I samma proposition framgår att den fristående skolan ska ha rimliga förutsättningar för sin planering. I ett längre perspektiv är det nödvändigt att skolan får insyn i hur bidraget beräknas och regeringen förutsätter att kommunerna utvecklar tydliga regler för sina resursfördelningssystem som går att utvärdera.
Regeringen föreslog i propositionen Fristående skolor (prop. 2001/02:35) att skollagens bestämmelse om bidrag till fristående grundskolor skulle förtydligas, men riksdagen avslog detta. Därefter har förslaget framförts på nytt för att återigen avslås. Regeringens åsikt är alltjämt att det ska råda likvärdiga villkor för alla skolor oavsett huvudman.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.