En uppdaterad föräldrabalk

Skriftlig fråga 2022/23:644 av Martina Johansson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-05-09
Överlämnad
2023-05-09
Anmäld
2023-05-10
Svarsdatum
2023-05-17
Sista svarsdatum
2023-05-17
Besvarad
2023-05-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Barn har rätt till sina föräldrar och inte tvärtom; det är också en av grunderna i barnkonventionen. Svensk lagstiftning är tyvärr väldigt gammal på detta område, där stora delar av föräldrabalken är baserad på lagstiftning från 1949. De ansvariga ministrarna som fick igenom lagstiftningen var födda mellan 1888 och 1906. Det innebär att lagstiftningen också utgår från hur vi såg på barn och vuxna och vilka typer av relationer vi hade möjlighet att leva i för cirka hundra år sedan.

Därför utgår lagstiftningen från att en man och en kvinna är gifta och får barn, att de lever ihop hela livet, och när de dör finns det enbart arvsberättigade biologiska barn. Allt annat är något annat. Detta skapar stora svårigheter för familjekonstellationer som inte ser ut som den norm lagstiftningen baseras på, och det skapar även risk för konflikter senare i livet.

Exempelvis ges inte automatisk vårdnad från födseln till båda föräldrarna om de lever i en samborelation. Det finns också risk att man kan vara tvungen att flytta i det fall det finns ett särkullbarn och ens partner avlider. Det är tyvärr också vanligt att man utgår från ett föräldraperspektiv och inte ett barnperspektiv när det gäller vårdnad, boende och umgänge med barn.

Varje fråga för sig kan vi utveckla problematiken runt och försöka lösa genom att lappa och laga i befintlig lagstiftning. Eller så kan vi förändra lagstiftningen i grunden och göra om den för att utgå från barnets rätt till sina föräldrar – biologiska, juridiska och sociala.

Min fråga till justitieminister Gunnar Strömmer är:

 

Kommer ministern och regeringen under denna mandatperiod att prioritera barns rättigheter och tillsätta en utredning för att göra om föräldrabalken från grunden?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:644 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Ju2023/01148 Justitiedepartementet Justitieministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:644 av Martina Johansson (C)
En uppdaterad föräldrabalk

Martina Johansson har frågat mig om jag och regeringen under denna mandatperiod kommer att prioritera barns rättigheter och tillsätta en utredning för att göra om föräldrabalken från grunden.

Naturligtvis måste de familjerättsliga reglerna, precis som all lagstiftning, anpassas till att det på grund av samhällsförändringar uppstår nya rättsliga behov. För familjerättens del kan det handla om att människor i högre utsträckning bildar familj i andra konstellationer än kärnfamiljer. Föräldrabalken är visserligen i grunden från 1949, men den har ändrats många gånger sedan dess. Sammantaget har Sverige i dag en av världens mest moderna föräldraskapsrättsliga regleringar. Nyligen infördes exempelvis en föräldraskapspresumtion för samkönade gifta par och en möjlighet för ogifta föräldrar att bekräfta sitt föräldraskap digitalt. Föräldrabalken har alltså inte varit statisk sedan sitt ikraftträdande 1949, utan förändras ständigt.

När det gäller de arvsrättsliga regler som Martina Johansson berör är det, som alltid inom civilrätten, nödvändigt att väga olika berättigade intressen mot varandra. Mot en efterlevande makes eller sambos intresse av att bo kvar i den gemensamma bostaden står till exempel särkullbarnets intresse av att ta arv efter sin förälder. Regeringen avser, i linje med Tidöavtalet, att göra en bred översyn av olika aspekter av arvsrätten.

Martina Johansson tar också upp barnperspektivet i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Det är en fråga som ligger mig varmt om hjärtat. Barn har rätt till skydd mot alla former av våld enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), som är svensk lag, och det är en självklarhet för mig och regeringen att barn har rätt till en trygg uppväxt, fri från våld och annan kränkande behandling. Förslagen i betänkandet Tryggare hem för barn (SOU 2022:71), vars remisstid gick ut förra veckan, är ett betydelsefullt underlag för regeringens arbete för att uppnå detta. Vi ska nu analysera remissvaren och därefter föra arbetet vidare.

Jag ser i dagsläget inget behov av att göra om föräldrabalken från grunden. Däremot kommer jag och regeringen att prioritera barns rättigheter genom att fortsätta modernisera den familjerättsliga lagstiftningen i den takt som behövs och på olika sätt stärka skyddet för barn.

Stockholm den 17 maj 2023

Gunnar Strömmer

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.