Ekonomiskt bistånd
Skriftlig fråga 2005/06:1859 av Rojas, Mauricio (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-06-19
- Besvarad
- 2006-06-29
- Besvarad
- 2006-07-03
- Anmäld
- 2006-10-02
- Svar anmält
- 2006-10-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 juni
Fråga 2005/06:1859 av Mauricio Rojas (fp) till statsrådet Morgan Johansson (s)
Ekonomiskt bistånd
För tredje året i rad ökar kostnaderna för socialbidragen. Siffrorna är mycket häpnadsväckande. Trots den starka högkonjunktur vi befinner oss i växer bidragsberoendet. I en publikation som nyligen redovisats från Socialstyrelsen (Ekonomiskt bistånd kvartal 1, 2006) framgår det att kostnaderna för det ekonomiska biståndet inklusive introduktionsersättning ökar första kvartalet 2006 med 2 % jämfört med samma period förra året. Det är också ytterst anmärkningsvärt att kostnaderna för biståndsmottagare, exklusive nyanlända flyktingar, ökat med 170 miljoner per kvartal på tre år. Det innebär, om detta fortsätter, 680 miljoner kronor mer i socialbidrag 2006 i jämförelse med läget 2003.
I en annan publikation, Socialstyrelsens lägesrapport, Individ- och familjeomsorg 2004, står följande att läsa: ”Vidare avser regeringen att se över socialbidragen för att stärka arbetslinjen och underlätta för människor att gå från socialbidrag till arbete och leva ett självständigt liv.” De ökade kostnaderna för ekonomiskt bistånd vittnar om en annan utveckling.
I Skärholmens kommun har man halverat antalet hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd samt halverat kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Detta har skett genom att ställa krav på att den som får ekonomiskt bistånd men är arbetsför ska arbeta i någon form eller vara aktivt arbetssökande på Jobbcentrum i Skärholmen. Den som inte går med på detta nekas bidrag.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1859 besvarad av Morgan Johansson
den 30 juni
Svar på fråga 2005/06:1859 om ekonomiskt bistånd
Statsrådet Morgan Johansson
Mauricio Rojas har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd.
Mellan 1997 och 2005 har kostnaderna för ekonomiskt bistånd minskat med 36 %. Under samma tid har antalet biståndsmottagare minskat med 43 %. Den ökning som Socialstyrelsen redovisar för första kvartalet 2006 kan troligen till stor del förklaras av höjningen av riksnormen för 2006 som hade tydligt fokus på barnfamiljer. En annan förklaring är att kommunernas biståndskostnader för flyktingar har ökat under denna period.
Den skrivning i Socialstyrelsens lägesrapport som Mauricio Rojas hänvisar till relaterar till direktiven till den utredning som regeringen tillsatt för att lämna förslag till hur man kan underlätta för människor som lever på socialbidrag att komma ut i arbete (S2005:01). Av direktiven framgår att utgångspunkten för utredarens förslag bland annat ska vara att stärka arbets- och kompetenslinjen genom högre krav på aktivitet samt att stärka de ekonomiska drivkrafterna för arbete. Utredaren har nyligen fått ett tilläggsdirektiv och förlängd utredningstid till den 25 januari 2007.
Det ekonomiska biståndet är det yttersta skyddsnätet för människor med ekonomiska problem. Utvecklingen på arbetsmarknaden är avgörande för socialbidragsberoendet och därmed för dess kostnader. Därför är det glädjande att arbetslösheten minskat de senaste månaderna. Regeringen har också gjort en rad särskilda satsningar för att öka sysselsättningen, särskilt insatser som riktas till ungdomar.
Efter att utredningen Från socialbidrag till arbete presenterat sina förslag i början av nästa år vidtar den sedvanliga beredningen. Det huvudsakliga målet är att hitta lösningar som på bästa sätt underlättar för människor att leva ett självständigt liv vilket i förlängningen leder till att kostnaderna för ekonomiskt bistånd minskar.
För övrigt är Skärholmen ingen kommun utan en stadsdel i Stockholm.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.