Dynamiska effekter i budgeten

Skriftlig fråga 2017/18:263 av Larry Söder (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-11-10
Överlämnad
2017-11-13
Anmäld
2017-11-14
Svarsdatum
2017-11-22
Besvarad
2017-11-22
Sista svarsdatum
2017-11-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Det budgetpolitiska ramverket behöver vara stabilt över tid. För att vara det behöver den vara väl förankrad i de faktiska inkomster och utgifter som mest sannolikt kommer av olika politiska reformer. Därför är det viktigt att en försiktighetsprincip tillämpas när kostnaderna eller intäkterna för ett förslag beräknas. Vid skattemässiga förändringar går det att räkna statiskt och dynamiskt på förväntade intäkter.

Den statiska bedömningen, som nu används, tar inte hänsyn till att människors beteende förändras av en viss skatteförändring. Men eftersom det är väl vedertaget i forskningen att skatteförändringar också leder till beteendemässiga förändringar blir utfallet i faktiska skatteintäkter väsensskild från den som beräknats fram statiskt. I praktiken innebär det att de förväntade skatteintäkterna av en skattehöjning blir lägre. Dessa ”dynamiska effekter”, gör att en budgets inkomstsida riskerar att undergrävas över tid.

Exempelvis beräknade finansministern att de nya 3:12-reglerna skulle inbringa 4,9 miljarder kronor. Men Konjunkturinstitutet, som beräknade intäkterna med en dynamisk modell, kom fram till att intäkterna snarare låg på 1,5 miljarder kronor efter beteendemässiga förändringar. Ett inkomsttapp på 3,4 miljarder.

När skattesänkningar görs uppstår i stället ofta högre skatteintäkter än statiskt beräknat. Men av försiktighetsprincip bör dessa inte räknas in. Av samma skäl bör det dock vara tydligt vad de negativa dynamiska effekterna är för olika skatteförslag. I prop. 2015/16:100 s. 102 skriver finansministern att ”det inte är ändamålsenligt att redovisa detaljerade siffersatta effektberäkningar av enskilda reformer”. Det innebär bristande transparens som i slutändan kan innebära en underfinansierad budget.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet Magdalena Andersson:

 

Vad avser finansministern och regeringen att göra för att säkerställa att negativa dynamiska effekter tydligt framgår och tas hänsyn till i statens budget?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:263 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)

Dnr Fi2017/04293/E2

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:263 av Larry Söder (KD) Dynamiska effekter i budgeten

Larry Söder har frågat mig vad regeringen avser att göra för att säkerställa att negativa dynamiska effekter tydligt framgår och tas hänsyn till i statens budget.

Regeringen har i allt väsentligt beräknat effekter av ändrade skatteregler på samma sätt sedan budgetpropositionen för 1998. Regeringen gör dels konsekvensanalyser av enskilda förändringar av skattereglerna, dels en samlad bedömning av hur regeringens politik påverkar svensk ekonomi och de offentliga finanserna.

Detaljerade beräkningar av enskilda skatteförslag ligger till grund för redovisningen av reformernas offentligfinansiella effekter i budgetpropositionerna och ingår i bedömningen av politikens budgetkonsekvenser. Dessa beräkningar av skatteförändringar är i normalfallet statiska, vilket innebär att beräkningarna bortser från att hushållens och företagens beteende kan påverkas av skatteförändringen. Anledningen till att beteendeeffekter normalt sett inte beaktas är att det råder stor osäkerhet om i vilken utsträckning och hur snabbt företagens och hushållens beteende påverkas av olika skatteförändringar. Tidigare erfarenheter visar att man bör vara försiktig med att inkludera dynamiska effekter i budgetsammanhang. Regeringen beskriver istället de dynamiska effekterna av enskilda reformer i kvalitativa ordalag.

Undantag från de statiska beräkningarna kan göras om efterfrågad och utbjuden kvantitet förväntas ändras i betydande utsträckning. Ett område där betydande beteendeförändringar kan förväntas redan vid reglernas införande är vid ändringar av 3:12-reglerna. Det är orsaken till att regeringen beaktade beteendeförändringar vid beräkning av de offentligfinansiella effekterna i lagrådsremissen om förändrade skatteregler för delägare i fåmansföretag till skillnad mot Utredningen om översyn av 3:12-reglerna som hade en statisk beräkning av de offentlig finansiella effekterna.

I regeringens prognoser görs vidare en samlad bedömning av hur skatteförändringar påverkar den makroekonomiska utvecklingen avseende bl.a. BNP-tillväxten, arbetade timmar, sysselsättningen och inflationen. I regeringens prognos för det offentligfinansiella sparandet, som baseras på den makroekonomiska utvecklingen, beaktas således dynamiska effekter av ändrade skatteregler och reformer på utgiftssidan.

Stockholm den 22 november 2017

Magdalena Andersson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.