Djursjukskötarutbildningen och djurskyddet

Skriftlig fråga 2015/16:1091 av Jörgen Warborn (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-04-11
Överlämnad
2016-04-12
Anmäld
2016-04-13
Svarsdatum
2016-04-20
Sista svarsdatum
2016-04-20
Besvarad
2016-04-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

Djursjukskötarutbildningen startade i Skara i början av 80-talet. Eftersom det examinerades för få, internutbildades djursjukvårdare av branschen samtidigt som de fick arbeta under veterinärs ansvar. Det var en ordning som fungerade mycket bra.

När den nya behörighetslagen kom begränsades möjligheten att internutbilda inom anestesi och analgesi med opiater. Dessutom fick nyanställd icke legitimerad personal inte ge intravenösa injektioner.

Jordbruksverket insåg efter påstötningar från branschen att begränsningarna var för omfattande. Man gav därför en tidsbegränsad möjlighet att genom internutbildning tillåta intravenös injektion av icke legitimerad personal. För att möjliggöra klinikverksamhet under semestermånaderna gjorde man ett permanent undantag för veterinärstudenter efter åk 4 som får arbeta med full behörighet under veterinärs ansvar.

På veterinärsidan har man en stor inströmning till landet av utlandsutbildade veterinärer.  Den möjligheten är tyvärr liten gällande djursjukskötare. Sverige är ett av få länder där djursjukskötare är en treårig akademisk utbildning. I andra länder är utbildningen kortare och en yrkesutbildning. Det gör att Jordbruksverket inte kan godkänna dessa utbildningar.

Konsekvenser av den nya lagstiftninge är bland annat följande.

Efter behörighetslagens fulla ikraftträdande 2015 brottas många veterinärföretag med stora bemanningsproblem gällande djursjukskötare. I synnerhet verksamheter med mottagning efter kontorstid på kvällar, nätter och helger har svårt. De djursjukskötare som finns på arbetsplatsen får arbeta fler pass på obekväm arbetstid än tidigare, och när någon blir sjuk, slutar eller är barnledig finns det inga nya djursjukskötare att rekrytera. När belastningen blir för stor för djursjukskötarna väljer många att börja på dagkliniker.

En del verksamheter med öppet under kvällar, nätter och helger har fått stänga ned tidvis på grund av bemanningsproblem. Veterinärhögskolan stängde sin kvälls- och nattverksamhet under semestermånaderna 2015, varvid ingen akutsjukvård för smådjur och hästar kunde erbjudas där. I förlängningen är bristen på examinerade djursjukvårdare ett hot inte bara mot djurskyddet utan även för överlevnadsförmågan för befintliga anläggningar och de arbetsplatser som finns där.

Behörighetslagen har ett gott syfte men har lett till ett stort djurskydds- och arbetsmiljöproblem.

Det går inte att vänta på att det blir fler utbildningsplatser, för problemet finns här och nu och måste lösas snarast. Annars riskerar fler djursjukhus med öppettider utöver kontorstid att få stänga, vilket är ett reellt hot mot djurskyddet.

En möjlighet är att branschen får möjlighet att internutbilda sina djurvårdare igen, i enlighet med de regler som gällde tidigare.

I många företag arbetar i dag djursjukvårdare, som inte fick eller kunde ta legitimation fram till 2015, med anestesi och analgesi. Dessa kompetenta medarbetare måste få möjlighet att arbeta fullt ut under veterinärs ansvar. Det måste finnas en möjlighet att förlänga övergångsperioden för dem som redan är erfarna djursjukvårdare så att de kan genomföra kompletterande utbildning för att ta examen, utan att behöva genomföra en komplett treårig utbildning.

Svensk djursjukvård håller hög klass och har resurser och kunskap att utbilda sin personal så att patienterna kan vårdas på rätt sätt utan att djurskyddet åsidosätts.

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att skapa förutsättningar för att upprätthålla djurskyddet?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1091 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Dnr N2016/02754/DL

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1091 av Jörgen Warborn (M) Djursjukskötarutbildningen och djurskyddet

Jörgen Warborn har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att skapa förutsättningar för att upprätthålla djurskyddet.

Djurens hälso- och sjukvård har utvecklats snabbt under de senaste årtiondena. I propositionen 2008/09:94 Verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård bedömde regeringen att det fanns ett stort behov av att förändra behörighetslagstiftningen och anpassa den så att den i högre grad avspeglade verksamheten inom området, klargjorde ansvarsförhållanden och bidrog till samhällets övergripande mål för djurens hälso- och sjukvård. Den nya lagen syftar till att uppnå en god och säker vård och en god djurhälsa. Lagen ska också bidra till att samhällets krav på ett gott djurskydd, ett gott smittskydd och säkra livsmedel tillgodoses. Den nya lagstiftningen innebär bl.a. att kretsen av behörighetsreglerade yrken (djurhälsopersonal) utökades. Genom den nya lagen legitimeras, förutom veterinärer, även djursjukskötare.

För legitimation som djursjukskötare krävs examen i djuromvårdnad från högskoleutbildning på grundnivå (tre år). Under åren 1985–1999 var utbildningen till djursjukvårdare ettårig. Från 2000–2009 var den tvåårig. Dessa utbildningar som båda gavs av Sveriges lantbruksuniversitet ledde i princip automatiskt till legitimation när den nya lagen infördes.

Enligt övergångsregler som gällde mellan 2010 och 2014 (fem år) kunde även personer med yrkeserfarenhet (minst sex år), vidareutbildning, praktiska färdigheter och avklarad examination ansöka om legitimation. Drygt 1 200 personer klarade examinationen.

Enligt Statens jordbruksverk finns i dagsläget ca 1 800 legitimerade djursjukskötare i landet. Detta kan jämföras med den uppskattning om totalt omkring 1 200 djursjukvårdare, med varierad utbildningsbakgrund, som gjordes av den utredning som låg till grund för den nya lagstiftningen.

Branschen för djurens hälso- och sjukvård har expanderat kraftigt de senaste åren. I en rapport från djursjukvårdsföretagens branschorganisation Svensk Djursjukvård 2014 framgår att de diagnostiska verktygen och behandlingsalternativen som i dag står till buds inom djurens hälso- och sjukvård är fullt jämförbara med dem som används vid vård av människor. När det gäller djursjukvårdens kunder görs i rapporten bedömningen att djurägare ser sina djur som familjemedlemmar och att förväntningarna på köpta tjänster och produkter till djuret ligger i nivå med förväntningarna på det man köper till sig själv. En tydlig trend är också att många djurägare föredrar att veterinärbesöken förläggs till tider utanför ordinarie arbetstid.

Flera åtgärder har redan vidtagits för att möta branschen bemanningsproblem. Statens jordbruksverk har föreskrivit långtgående undantag i syfte att låta personal som inte tillhör djurhälsopersonalen såsom legitimerade djursjukskötare eller veterinärer, utföra avancerade ingrepp och injektioner. Sveriges lantbruksuniversitet har utökat antalet nybörjarplatser från 40 till 50 hösten 2015 och har aviserat en ökning med ytterligare 10 platser till hösten 2016.

Statens jordbruksverk, som bl.a. ansvarar för att säkerställa ett gott djurhälsotillstånd hos djur i människans vård och ett gott djurskydd har inte signalerat att det i dagsläget föreligger någon fara för djurskyddet till följd av den nya lagstiftningen. Jag är dock medveten om branschens bemanningsbehov och följer frågan noga.

Stockholm den 20 april 2016

Sven-Erik Bucht

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.