Diskriminering inom svenska myndigheter
Skriftlig fråga 2005/06:1090 av Astudillo, Luciano (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-02-23
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2006-02-23
- Besvarad
- 2006-03-02
- Svar anmält
- 2006-03-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 februari
Fråga 2005/06:1090 av Luciano Astudillo (s) till statsrådet Jens Orback (s)
Diskriminering inom svenska myndigheter
Lagen om åtgärder mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning som infördes 1999 ställer nya krav på arbetsgivarna. Det räcker inte längre med handlingsplaner. Arbetsgivarna måste också arbeta aktivt mot diskriminering, bland annat genom att anpassa arbetsförhållanden och rekryteringsarbete och förebygga trakasserier.
Diskrimineringsombudsmannen har utfört en granskning av 29 statliga myndigheter. Det visade sig att bara två myndigheter, Arbetsmarknadsstyrelsen och Högskoleverket, kunde godkännas direkt. Övriga kunde godkännas först efter kompletteringar och direkta överläggningar med DO. Fortfarande är inte Försvarsmakten och Rikspolisstyrelsen godkända.
Om regeringens egna myndigheter inte lever upp till lagens krav, hur ska då lagstiftningen få genomslag i hela samhället? Jag konstaterar att det inte anses som självklart att det är fel att diskriminera ens inom Sveriges myndigheter.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta i syfte att säkerställa att lagen om åtgärder mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning efterföljs av regeringens myndigheter?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1090 besvarad av Jens Orback
Svar på frågorna 2005/06:1061 om statliga myndigheters ansvar att förebygga diskriminering och 1090 om diskriminering på svenska myndigheter
Statsrådet Jens Orback
Åsa Torstensson har frågat mig vad jag avser att göra för att se till att statliga myndigheter tar ansvar för att förebygga diskriminering på de egna arbetsplatserna. Luciano Astudillo har ställt en liknande fråga om vilka åtgärder jag avser att vidta i syfte att säkerställa att lagen om åtgärder mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning efterföljs av regeringens myndigheter. Jag har valt att besvara de båda frågorna gemensamt.
Regeringen har i olika sammanhang betonat vikten av arbetet mot diskriminering och statens särskilda ansvar som föredöme. En statsförvaltning som är aktiv i arbetet mot diskriminering har betydelse för att skapa förtroende och legitimitet. Bland annat mot denna bakgrund har regeringen gett Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) i uppdrag att särskilt redovisa hur ett antal större statliga myndigheter uppfyller kraven på aktiva åtgärder enligt lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning (EDA-lagen).
DO:s granskning visar på att det var få myndigheter som uppfyllde lagens krav på aktiva åtgärder och att de handlingsplaner som upprättats som regel inte hade ett diskrimineringsperspektiv. DO anser att en bidragande förklaring kan vara otydlighet i det särskilda uppdrag från 1999 som regeringen gav myndigheterna om att upprätta handlingsplaner för att främja etnisk mångfald bland sina anställda.
Självfallet måste myndigheter som andra följa de lagar som stiftas av riksdagen. Enligt EDA-lagen kan arbetsgivare som inte följer lagens föreskrifter om aktiva åtgärder vid vite föreläggas att fullgöra sina skyldigheter.
Det är naturligtvis angeläget att åtgärder vidtas för att myndigheter verkligen uppfyller lagens krav på aktiva åtgärder. DO har fått utökade resurser under 2006 för att bland annat öka kunskapen hos arbetsgivare, arbetstagare och samhället i övrigt om diskrimineringslagarna. På regeringens initiativ har också ett tvåårigt regionalt utvecklingsprojekt om mångfald och antidiskriminering satts i gång i januari 2006. Ett fyrtiotal myndigheter deltar under ledning av Verket för förvaltningsutveckling. I projektet är arbetet mot diskriminering ett centralt inslag.
Jag kommer vidare att ta initiativ till en översyn av uppdraget till myndigheterna från 1999. Det bör också nämnas att en parlamentarisk kommitté, Diskrimineringskommittén, nyligen i sitt betänkande En sammanhållen diskrimineringslagstiftning (SOU 2006:22) har föreslagit att det ska införas lagkrav på att arbetsgivare @ med minst tio anställda @ varje år ska upprätta en plan för sitt arbete med aktiva åtgärder. Kommittén anser att detta kan utgöra ett effektivt påtrycknings- och kontrollmedel för att de aktiva åtgärderna i stort verkligen genomförs. Förslaget ska nu remissbehandlas.
Jag vill inte föregripa detta arbete men inriktningen är självfallet att de åtgärder som behövs för att effektivisera skyddet mot diskriminering ska vidtas.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.