Diskriminering av kurder
Skriftlig fråga 2009/10:392 av Hultqvist, Peter (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-01-05
- Besvarad
- 2010-01-14
- Anmäld
- 2010-01-18
- Svar anmält
- 2010-01-18
- Besvarad
- 2010-01-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 januari
Fråga
2009/10:392 Diskriminering av kurder
av Peter Hultqvist (s)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Borlängebon och fotbollsklubben Dalkurds ordförande Ramazan Kizil vistades i Diyarbakir i Turkiet på julaftonen. Han bodde hos en av stadens borgmästare. I en gryningsräd av militären greps borgmästaren. Kizil släpptes på morgonen eftersom han samma dag skulle inställa sig till en rättegång anklagad för att ha talat kurdiska på ett valmöte tidigare i år. Han har nu dömts till tio månaders fängelse vilket kommer att överklagas.
Tidigare i höst har det kurdiska partiet, DTP, förbjudits av författningsdomstolen. De åtta borgmästare som greps i samband med gryningsräden är valda på mandat för detta parti. Att det anses som straffbart att tala kurdiska på ett valmöte samt att folkvalda på grund av politisk tillhörighet utsätts för samordnade och systematiskt genomförda militäraktioner är oacceptabelt. Dessutom är det helt orimligt att förbjuda politiska partier.
Min fråga till utrikesministern är:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta med anledning av förföljelsen av folkvalda borgmästare och den bristande respekt för den kurdiska minoriteten, vilket bland annat kommer till uttryck i domen mot Ramazan Kizil, som gång på gång demonstreras av den turkiska regimen?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:392 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på frågorna
2009/10:391 Rätten till språkfrihet
2009/10:392 Diskriminering av kurder
Utrikesminister Carl Bildt
Lennart Sacrédeus och Peter Hultqvist har, med hänvisning till rättsprocessen mot Ramazan Kizil för att ha talat kurdiska vid ett politiskt möte, var för sig frågat mig hur jag agerar för att hävda kurdernas rättigheter i Turkiet, däribland språkfrihet. Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.
Domen mot Ramazan Kizil visar på att ytterligare reformer krävs för att stärka respekten för minoritetsrättigheter i Turkiet. I sammanhanget gäller i allt väsentligt fortfarande det svar som jag gav Lennart Sacrédeus och Peter Hultqvist på likartade frågor i april förra året. Jag vill även hänvisa till mitt svar från den 30 december på ett antal riksdagsfrågor ställda med anledning av förbudet av det kurdiska partiet DTP.
I tillägg bör det framhållas att Sverige och EU har fortsatt att inom ramen för Turkiets EU-förhandlingar ställa krav på stärkt respekt för yttrandefrihet liksom ökade politiska och kulturella rättigheter för alla turkiska medborgare, inklusive de som tillhör en minoritet, i enlighet med Turkiets förhandlingsramverk och de villkor som gäller för EU-medlemskap. EU har också välkomnat det politiska initiativ som den turkiska regeringen lanserade förra året, vilket bland annat inkluderar förslag om att kunna tala till exempel kurdiska dialekter vid politiska möten samt fortsatt utökade tv- och radiosändningar på andra språk än turkiska. Allt detta uppmärksammas i EU:s rådslutsatser om Turkiet från den 8 december. Jag har även regelbundet tagit upp frågorna med Turkiets utrikesminister, exempelvis vid ett möte mellan EU och Turkiet på ministernivå som ägde rum den 25 november.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.