Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Den svenska kronans värde och statsskulden

Skriftlig fråga 2008/09:1033 av Eriksson, Birgitta (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2009-06-16
Inlämnad
2009-06-16
Besvarad
2009-06-24
Svar anmält
2009-08-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 juni

Fråga

2008/09:1033 Den svenska kronans värde och statsskulden

av Birgitta Eriksson (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Statsskulden var 1 021 miljarder kronor den 31 maj. Omkring 26 procent av denna är tagen i utländsk valuta och statsrådet spekulerar i att den svenska kronan ska stärkas relativt övriga valutor. Samtidigt kan det konstateras att räntebetalningarna i maj på statsskulden blev 7,0 miljarder kronor. Det var 1,4 miljarder kronor mer än väntat. Skillnaden berodde på större valutakursförluster än beräknat.

Förtroendet för den svenska kronan handlar om förtroendet för svensk ekonomi. Såväl utvecklingen av krisen inom fordonsindustrin som de svenska storbankernas kreditförluster i de baltiska staterna, Ukraina med flera torde kunna påverka förtroendet för svensk ekonomi.

Ser finansministern några risker med att en större andel av statsskulden tas i utländsk valuta och avser finansministern att vidta några åtgärder i sammanhanget?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:1033 besvarad av Statsrådet Mats Odell

den 24 juni

Svar på fråga

2008/09:1033 Den svenska kronans värde och statsskulden

Statsrådet Mats Odell

Birgitta Eriksson har frågat om finansministern ser några risker med att en större andel av statsskulden tas i utländsk valuta och om finansministern avser att vidta några åtgärder i sammanhanget. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Den svenska kronan tenderar att försvagas under perioder med ökad riskaversion, som återspeglas i svag utveckling på de finansiella marknaderna. Just nu befinner vi oss i en period med ökad riskaversion och osäkerhet på de finansiella marknaderna. Tillsammans med situationen i Baltikum har detta bidragit till en svagare krona.

Kronan kan även ur ett fundamentalt och historiskt perspektiv anses vara undervärderad för tillfället. Regeringen och Riksgäldskontoret, liksom flertalet externa prognosmakare, bedömer att kronan kommer att stärkas när den finansiella oron ebbat ut och tillväxten i världsekonomin återhämtat sig.

Av ovan nämnda skäl har Riksgäldskontoret nyligen fått ökat utrymme att öka upplåningen i utländsk valuta för att dra fördel av en kommande förväntad kronförstärkning. Därigenom förbättras Riksgäldskontorets förutsättningar att utnyttja den svaga kronan för att minska kostnaderna för statsskulden. Eftersom positionerna tas i ett flerårigt perspektiv och byggs upp gradvis under flera månader minimeras riskerna. Det kan tilläggas att Riksgäldskontoret tidigare under 2000-talet givits möjlighet att öka valutaskulden utifrån dåvarande riktlinjer. I regeringens skrivelse till riksdagen (skr. 2007/08:104) framgår de kostnadsbesparingar som uppnåtts av tidigare ändringar.  

Det långsiktiga målet för valutaskuldens andel på 15 procent ligger fast. Målet uppnåddes i augusti förra året, mätt enligt den definition som används vid styrning av statsskulden – skuldens summerade kassaflöden. Valutaskulden har sedan augusti 2008 hållits inom styrintervallet ±2 procentenheter från denna andel. Skälet att behålla en viss andel valutaskuld är dels diversifieringsargumentet, dels att staten behåller sin handlingsfrihet om den inhemska upplåningen skulle fördyras.

De positioner som Riksgäldskontoret nu kan ta innebär på kort sikt att den faktiska valutaskulden blir större än målsatta 15 procent. Detta motiveras av de kostnadsbesparingar som väntas när kronan på sikt kommer att stärkas. Då positionerna avvecklas kommer dock valutaskuldens andel att återgå mot den målsatta nivån.

Jag har inte för avsikt att vidta några nya åtgärder i sammanhanget, då jag bedömer att nuvarande styrning är ändamålsenlig för att på lång sikt minimera statskuldens kostnader med beaktande av risk. Utvecklingen kommer att redovisas för riksdagen i utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning som lämnas våren 2010. 

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.