CSN:s påminnelseavgift
Skriftlig fråga 2002/03:1041 av Lindström, Torsten (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-06-03
- Inlämnad
- 2003-06-03
- Besvarad
- 2003-06-11
- Svar anmält
- 2003-06-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 juni
Fråga 2002/03:1041
av Torsten Lindström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om CSN:s påminnelseavgiftRiksdagens revisorer konstaterar i en granskning att en betydande del av finansieringen av Centrala Studiestödsnämnden (CSN) kommer från påminnelseavgifter från låntagarna. Revisorerna påpekar det orimliga i att en myndighet på detta sätt är beroende av sina "kunders" återbetalningsbekymmer för att klara den egna ekonomin.
Det kan i längden inte anses rimligt att det är på detta sätt. Det som är myndighetsverksamhet bör finansieras av staten. Det är tveksamt om en myndighet i så betydande grad är beroende av privatpersoner för sin egen ekonomi.
Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga utbildningsministern:
Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att landets studenter ska slippa finansiera CSN:s verksamhet med sina avgifter?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:1041 besvarad av Thomas Östros
den 11 juni
Svar på fråga 2002/03:1041 om CSN:s påminnelseavgifter
Utbildningsminister Thomas Östros
Torsten Lindström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att landets studenter ska slippa finansiera Centrala studiestödsnämndens (CSN) verksamhet.
Riksdagen har beslutat att återbetalningsverksamheten i princip ska bära sina egna kostnader och täckas genom avgifter. Denna viktiga princip har gällt sedan 1989 års studiestödsreform sjösattes. Avgifter som tas ut för låneverksamheten är en ersättning för en frivillig efterfrågad tjänst. Det är rimligt att den som utnyttjar tjänsten också betalar för den.
Studiestödssystemet bygger på principen att lånen ska betalas tillbaka. Motivet för att ta ut påminnelseavgifter av personer som inte betalar årsavgiften i tid är att främja en god betalningsmoral. I syfte att inskärpa vikten av att även studielån ska betalas i rätt tid är det därför rimligt att den myndighet som administrerar återbetalningen får ta ut en avgift vid dröjsmål. Försenad betalning medför dessutom ökade kostnader i form av ränteutgifter och hanteringskostnader.
Påminnelseavgiften höjdes den 1 januari 1991 från 50 kr till 120 kr. Bakgrunden till höjningen var att CSN förorsakades ökade administrativa kostnader inom återbetalningsområdet. Den nuvarande nivån på påminnelseavgiften har alltså legat fast i tolv år. Myndigheten har, bland annat mot bakgrund av att kritik riktats mot påminnelseavgifterna, vidtagit vissa justeringar vad gäller återbetalningsrutinerna. Ett system med autogirering har införts, vilket underlättar för den enskilde att helt undvika påminnelseavgifter. Genom att helt enkelt betala tillbaka i tid undviker den enskilde denna typ av kostnader.
Torstens Lindströms fråga handlar ytterst om statens tillgängliga resurser. CSN:s verksamhet består dels av serviceverksamhet i form av bidragstransfereringar till studerande, dels av utlåningsverksamhet och det därmed sammanhängande ansvaret att se till att låntagare betalar tillbaka lånen till staten. Enligt min mening är det rimligt att staten och den enskilde gemensamt bidrar till att finansiera båda dessa verksamheter, för den enskilde gäller det främst att finansiera kostnader för återbetalningsverksamheten. Jag tycker också att nivån på påminnelseavgiften är rimlig, särskilt mot bakgrund av att nivån på avgiften legat fast under lång tid och måste betraktas som skälig i förhållande till andra liknande avgifter i samhället. Någon ändring av CSN:s påminnelseavgifter är därför inte aktuell.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.