Colombia och ICC
Skriftlig fråga 2002/03:673 av Astudillo, Luciano (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-03-14
- Inlämnad
- 2003-03-14
- Besvarad
- 2003-03-19
- Besvarad
- 2003-03-20
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2003-03-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:673
av Luciano Astudillo (s) till utrikesminister Anna Lindh om Colombia och ICCTisdagen den 11 mars invigdes den nya internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag, Nederländerna. Colombia ratificerade fördraget till ICC den 5 augusti 2002. Men de gjorde då ett förbehåll för krigsförbrytelser under de närmaste sju åren.
Skälet till det är uppenbart. Bara under år 2000 registrerade 30 000 mord, varav 3 600 med politisk anknytning. Samma år utfördes 548 massakrer, ca 800 människor försvann, 318 000 drevs bort från sina hemtrakter och 2 700 personer kidnappades.
FN:s komissionär för de mänskliga rättigheterna Mary Robinson lämnade i mars 2001 en rapport om Colombia. I rapporten stod det att antalen kränkningar av rätten till liv, selektiva mord och kidnappningar har ökat markant.
Efter valet av president Uribe har det politiska klimatet hårdnat än mer. Det är givet att det finns personer med när koppling till Uribe som skulle riskerar att sändas till Haag. Det finns inga uppgifter som tyder på att colombianerna ändrat position sedan i höstas.
Min fråga till utrikesministern är:
Hur avser ministern att agera för att öka trycket på Colombia så att landet fullt ut, utan förbehåll, accepterar villkoren uppsatta i fördraget?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:673 besvarad av Anna Lindh
Svar på fråga 2002/03:673 om Colombia och ICC
Utrikesminister Anna Lindh
Luciano Astudillo har frågat mig vad jag avser att göra för att öka trycket på Colombia så att landet fullt ut, utan förbehåll, accepterar villkoren uppsatta i Romstadgan för den Internationella brottmålsdomstolen (ICC).
Den interna väpnade konflikten i Colombia har pågått i 40 år. De fredsförhandlingar som fördes mellan Colombias regering och FARC-gerillan avbröts i februari 2002. Sverige hör till de länder som, både bilateralt och multilateralt, framhållit sitt stöd för initiativ som kan återupprätta en adekvat förhandlingsprocess med syfte att uppnå fred i landet. Det är oerhört allvarligt att alla de tre större illegala väpnade organisationerna, det vill säga FARC-EP och ELN samt de paramilitära grupperna samlade i AUC, har begått och begår grova övergrepp mot civilbefolkningen, i strid mot internationell humanitär rätt.
Vad gäller den Internationella brottmålsdomstolen, fäster den svenska regeringen stor vikt vid denna, och Sverige var ett av de drivande länderna när Romstadgan antogs. Stadgan trädde i kraft den 1 juli 2002, och i dag har 139 stater undertecknat stadgan, varav 89 stater, däribland samtliga EU-länder, har ratificerat den. Den 11 mars svors domstolens första 18 domare in i Haag, och mycket snart kommer domstolen att kunna påbörja sin verksamhet. Detta är givetvis mycket positivt. Sverige verkar dock fortfarande för att fler stater ska ansluta sig till Romstadgan för att därigenom göra domstolen till den globala kraft mot straffrihet för de grövsta brotten vi vill att den ska vara.
Colombia har, i likhet med Frankrike, använt sig av Romstadgans artikel 124 som tillåter stater att begära ett sjuårigt undantag från domstolens jurisdiktion för krigsförbrytelser som påstås ha förövats av statens egna medborgare eller på dess territorium. Artikeln är en del av den komplicerade kompromiss om stadgan som nåddes vid förhandlingarna i Rom. Sverige ogillade artikeln, som dock balanseras av förhållandevis goda lösningar på andra omtvistade frågor. Kompromissen gjorde att stadgan kunde accepteras av en stor majoritet. Det finns således ingen rättslig grund för att agera mot Colombia, då landets undantag tillkommit i enlighet med Romstadgan. Undantaget kommer dock i praktiken att bli omöjligt att förnya.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.