Brottslighet i den ekonomiska krisens spår
Skriftlig fråga 2008/09:433 av Eriksson, Birgitta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-12-18
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2008-12-18
- Besvarad
- 2009-01-14
- Svar anmält
- 2009-01-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2008/09:433 Brottslighet i den ekonomiska krisens spår
av Birgitta Eriksson (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Brottsligheten har också sin branschuppdelning och sina entreprenörer. Den bedrivs småskaligt eller som i fallet med den grova organiserade brottsligheten som storföretag med olika filialer och underentreprenörer. Att tillgodogöra sig pengar är oftast drivkraften och våldsutövning mer ett medel för att komma över andra människors tillgångar. Brottslighetens aktivitet på olika områden styrs också av vinstmöjligheten. Vinstmarginalerna av olika brottsliga verksamheter kan öka och minska.
Brottsligheten följer på sitt sätt den vanliga ekonomin i spåren. Vi har nu gått in i ett nytt ekonomiskt skede med finanskris och lågkonjunktur. Det är då viktigt att de brottsbekämpande myndigheterna analyserar vilka konsekvenser detta kan ha. Antalet finansmarknadsbrott förefaller öka men om detta beror på krisen eller att krisen avslöjat brister i kontroll och efterlevnad av reglerna kan vara svårt att säga.
Den grova, organiserade brottslighetens utveckling i Sverige har följt en egen kurva utifrån att den också blivit internationaliserad. Den ekonomiska krisen lär också här öppna för nya möjligheter till exempel i rekryteringen då individer utan möjligheter till vita arbeten och hederlig försörjning kan lockas till att arbeta och försörja sig i den svarta ekonomin och genom brott.
Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av det anförda i frågan?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:433 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2008/09:433 Brottslighet i den ekonomiska krisens spår
Justitieminister Beatrice Ask
Birgitta Eriksson har frågat mig vilka initiativ jag ämnar ta med anledning av brottslighet i den ekonomiska krisens spår.
Brottsbekämpningen är en central fråga för regeringen som också noga följer myndigheternas arbete i detta avseende. I fråga om brottslighet som kan följa av finanskris och lågkonjunktur är Ekobrottsmyndigheten en viktig aktör. För 2009 har myndigheten tillförts ytterligare 20 miljoner kronor. Myndigheten har genom rekryteringar från finansmarknaderna och olika utbildningsinsatser förstärkt kompetensen och den operativa förmågan för att kunna möta de nya krav på brottsbekämpningen som förändrad konjunktur och brott på de finansiella marknaderna kan föra med sig. Myndigheten bidrar också genom sin omvärlds- och hotbildsanalys med underlag i fråga om hur denna typ av brottslighet ser ut och kan bekämpas.
Möjligheten att skapa ekonomisk vinning är en central faktor bakom många former av brottslighet. En viktig strategi i regeringens brottsbekämpande arbete är därför att minska incitamenten till att begå brott genom att spåra, förverka och återföra vinster av brott. Ett betydelsefullt redskap i detta arbete är de nya regler om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet som infördes den 1 juli 2008.
Även i det initiativ till en nationell mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten som regeringen tog hösten 2007 finns förslag som rör förverkande av brottsvinster. Ett förslag som för närvarande bereds inom Justitiedepartementet innebär att myndigheter bör samverka i en nationell funktion för brottsutbytesfrågor.
En målsättning med ovan nämnda mobilisering är att fler brottsaktiva ska lagföras. En annan målsättning är att försämra förutsättningarna för dem som ägnar sig åt brottslighet av detta slag ytterligare så att de får allt svårare att fortsätta med sin verksamhet. En ytterligare målsättning är att förhindra nyrekrytering till den grova organiserade brottsligheten.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.