Brott begångna av djurrättsaktivister

Skriftlig fråga 2019/20:491 av Kjell-Arne Ottosson (KD)

Frågan är fördröjd

Händelser

Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Inlämnad: 2019-11-26
Överlämnad: 2019-11-27
Anmäld: 2019-11-28
Sista svarsdatum: 2019-12-04
Svarsdatum: 2020-03-11
Besvarad: 2020-03-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Brott begångna av djurrättsaktivister(pdf, 90 KB)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Förra veckan hade en grisgård i Kristianstad oönskad påhälsning av ett tjugotal aktivister som gick in och livesände direkt från stallet. Filmen ligger öppet på Facebook. Lantbrukaren som utsattes hade inte på något sätt misskött djuren, utan här gick alltså ett stort antal aktivister olagligt in till en näringsidkare. Det behövs hårdare straff för den typen av olagliga aktiviteter av flera skäl. Vi ser att djurrättsaktivisternas aktivitet ökar, och detta måste stävjas. Att dessutom kalla det för civil olydnad är fel då civil olydnad bara kan riktas mot det allmänna och inte användas som täckmantel för intrång i civila företag.

Svenska grisföretag har de senaste åren höjt sin biosäkerhet väsentligt då risken för afrikansk svinpest ligger som ett svårt hot mot hela grisnäringen. Även om de aktivister vi ser på filmen från gården i Skåne bär skyddskläder är det oklart var de varit tidigare och var de tagit på sig skyddskläderna. Om de varit i besättningar utomlands skulle ingen lantbrukare släppa in dem i stallet utan minst 48 timmars karenstid, och ännu längre karens ifall de varit i ett område med konstaterad svinpest. Aktivisterna kan slå ut stora delar av grisbranschen då ett utbrott skulle påverka handeln starkt. De äventyrar även målet med den av regeringen beslutade livsmedelsstrategin.

När unga personer dras med i aktiviteter med intrång i stallar och de inte straffas är risken stor att de avancerar till värre brottslighet, till exempel hot, trakasserier och rena våldshandlingar mot djurhållare. Precis som annan ”småbrottslighet” är det en inkörsport till att begå grövre brott om det inte beivras redan på ett tidigt stadium.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson utlovade i mars en utredning kring möjligheten att stoppa manifestationer hos lantbrukare, men det har ännu inte kommit igång någon utredning. Tyvärr är det en oerhört viktig näring för hela Sverige som drabbas av dessa aktivister och extremister, och dessutom drabbas lantbrukarna dubbelt då ett tydligt ointresse för att stävja aktivismen uppvisas från regeringens sida.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Varför har ministern och regeringen inte sjösatt den utlovade utredningen än?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:491 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Ju2019/03944/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2019/20:491 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Brott begångna av djurrättsaktivister

Kjell-Arne Ottosson har frågat mig varför jag och regeringen ännu inte sjösatt den utlovade utredningen kring möjligheten att stoppa manifestationer hos lantbrukare.

Jag vill understryka att vi inte kan acceptera att någon, för att uppnå politiska syften, förstör eller stjäl andras egendom, eller i värsta fall skadar andra människor. Detta har ingen plats i en demokrati. Vi kan inte tolerera att personer utsätts för hot och trakasserier. De som begår brottsliga handlingar av det här slaget äventyrar dessutom det målmedvetna arbete för ett stärkt djurskydd som seriösa organisationer och lantbrukare utför.

Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att den typ av brott som bland annat lantbrukare utsätts för ska hanteras effektivt av rättsväsendet, både avseende lagstiftning och resurser.

Det handlar exempelvis om en ny kamerabevakningslag där den generella tillståndsplikt som tidigare gällt för kamerabevakning slopats. Den nya kamerabevakningslagen medför att kamerabevakning i samband med bl.a. jordbruksverksamhet nu kommer att kunna genomföras utan tillstånd.

Den 1 juli 2017 skärptes vidare minimistraffet för grovt olaga hot till nio månaders fängelse. Samma datum gjordes även lagändringar rörande skadegörelsebrottet. Bland annat skärptes straffskalan för grov skadegörelse till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Därutöver har regeringen gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa hur den arbetar för att motverka brottslighet kopplad till djurrättsaktivism. Uppdraget redovisades den 28 februari 2020.

Det kan dock finnas behov av ytterligare åtgärder. En särskild fråga som har väckts i den pågående samhällsdebatten kring den brottsaktiva djurrättsaktivismen är att det kan finnas brister i det straffrättsliga skyddet mot obehöriga intrång, exempelvis avseende straffskyddets tillämpningsområde. Beredning av den frågan pågår.

Stockholm den 6 mars 2020

Morgan Johansson