brister i utsläppsstatistiken

Skriftlig fråga 2002/03:292 av Saarinen, Ingegerd (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2002-12-12
Inlämnad
2002-12-12
Besvarad
2002-12-18
Svar anmält
2002-12-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 december

Fråga 2002/03:292

av Ingegerd Saarinen (mp) till miljöminister Lena Sommestad om brister i utsläppsstatistiken

I juni 1988 beslutade riksdagen att koldioxidutsläppen inte fick öka "utöver dagens nivå". Sedan dess har det funnits ett behov av en både snabb och tillförlitlig statistik för att följa upp detta och andra klimatpolitiska beslut.

Men i Sverige är statistikansvaret delat mellan Statistiska centralbyrån, Energimyndigheten och Naturvårdsverket, som därtill lyder under varsitt departement, nämligen Justitie-, Närings- och Miljödepartementen. Samarbetet dem emellan har aldrig fungerat bra, vilket resulterat i att Sverige har senare och sämre redovisning av utsläpp än till exempel USA, Tyskland och Danmark.

Dessutom räknar Naturvårdsverket och Energimyndigheten på olika sätt. Detta leder till att Energimyndighetens korttidsprognoser inte ger något svar på om Sverige är på väg att klara sina mål eller om fler åtgärder måste vidtagas. I Energimyndighetens statistik blandar man dessutom ihop koldioxidemitterande bränslen med förnybara genom att använda kategorin "biobränsle, torv mm", senast i den årliga publikationen Energiläget som kom i november 2002.

Vad avser ministern att göra åt den oklara arbetsfördelningen mellan myndigheterna vad avser bristerna i utsläppsstatistiken?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:292 besvarad av Lena Sommestad

den 18 december

Svar på fråga 2002/03:292 om brister i utsläppsstatistiken

Miljöminister Lena Sommestad

Ingegerd Saarinen har frågat mig vad jag avser göra åt den oklara arbetsfördelningen mellan myndigheterna vad avser brister i utsläppsstatistiken för koldioxid.

Växthuseffekten är en av de allra viktigaste miljöfrågorna. Jag delar Ingegerd Saarinens syn att det finns ett stort behov av statistik för att följa utvecklingen beträffande utsläpp av koldioxid men också av andra växthusgaser. Statistikens tillförlitlighet är det centrala eftersom klimatförändringarna är ett mycket långsiktigt miljöproblem där utsläppstrender är mer betydelsefulla än fluktuationer i utsläppen under enstaka år. När det gäller snabbheten i statistiken kan mer göras. Sverige har dock rapporterat i tid till både EU-kommissionen och klimatkonventionen under de senaste åren, i motsats till många andra länder, däribland Tyskland.

Förutom Naturvårdsverket, som har ett huvudansvar för miljöstatistik, deltar SCB, Energimyndigheten och ett tiotal andra myndigheter och organisationer i arbetet med underlag för vår internationella rapportering inom klimatområdet. Rapporteringen internationellt och uppföljningen av vårt nationella klimatmål måste förstås också samordnas. Skälet till att så många olika aktörer deltar i detta arbete är att utsläppen uppstår inom alla samhällssektorer och att olika myndigheter har ansvar för den statistik som används som bas för utsläppsstatistiken.

Metodiken och riktlinjerna för insamling av data och beräkning av utsläpp för vår internationella rapportering av växthusgaser utvecklas ständigt. Detta är ett viktigt skäl till att siffrorna ständigt uppdateras. Därtill har Sverige på frivillig basis genomgått granskningar av den metodik som används. Vid dessa granskningar har svagheter uppdagats vilka myndigheterna successivt nu avhjälper. Detta innebär dock att utsläppssiffrorna vid flera tillfällen fått revideras i efterskott.

Den statistik som Energimyndigheten tar fram i sina så kallade korttidsprognoser och som kan tas fram snabbare än den officiella statistiken är inte i första hand anpassad för att ligga till grund för omfattande och heltäckande utsläppsberäkningar av den typ som görs för vår internationella rapportering eller för uppföljning av klimatmålet. Inom Regeringskansliet har vi dock uppmärksammat möjligheten att utveckla denna statistik så att den kan samordnas med Naturvårdsverkets arbete och därmed få en bredare användning.

Kyotoprotokollet kommer att medföra legalt bindande krav och en rad nya krav kommer att ställas på rapportering av utsläpp och andra data. Regeringen gav därför redan för ett år sedan Naturvårdsverket i uppdrag att utreda hur dessa krav ska mötas. Naturvårdsverket lämnade nyligen en redovisning till regeringen där man konstaterade att resurserna för arbetet med rapportering måste förstärkas och att ett stort antal myndigheter kommer att behöva engageras. Miljödepartementet har nu remitterat denna utredning till berörda myndigheter för att få deras syn på hur arbetet ska organiseras inom respektive myndighet.

Jag avser dessutom att gå vidare med ett uppdrag till Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter, däribland Energimyndigheten, att utarbeta ett förslag på hur ett nationellt system för datainsamling och rapportering som uppfyller samtliga Kyotoprotokollets krav ska organiseras. Viktiga uppgifter blir att fördela ansvaret på lämpligt sätt mellan myndigheterna, att stärka samordningen dem emellan, att säkerställa att tillräckliga resurser avsätts eller att erforderliga omprioriteringar görs så att uppgifterna klaras.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.