Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

brister i studiemedelssystemet

Skriftlig fråga 2004/05:1131 av Lindström, Torsten (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-03-03
Inlämnad
2005-03-03
Besvarad
2005-03-09
Svar anmält
2005-03-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 mars

Fråga 2004/05:1131

 av Torsten Lindström (kd) till statsrådet Lena Hallengren om brister i studiemedelssystemet

Alla som varvat arbete och lånefinansierade studier sedan det nya studiemedelssystemet infördes 2001 har fått eller riskerar att få orealistiska avbetalningsplaner. Det beror på att systemet inte är anpassat till uppehåll i studierna för att arbeta ett tag. Centrala studiestödsnämnden, CSN, uppskattar att minst 3 000 personer fick återbetalningsbelopp på mellan 20 000 kr och 50 000 kr 2004. Eftersom ingen behöver betala mer än 5 % av lönen behövs det årsinkomster på mellan 400 000 kr och 1 miljon kronor för att komma upp i så höga belopp.

Problemet uppstår när en person först studerar med lån, sedan arbetar ett tag, därefter återgår till studier för att sedan börja jobba. CSN gör upp en återbetalningsplan när studierna avbryts första gången. Planen ligger dock fast trots att personen tar nya lån senare. Eftersom en många gånger högre skuld ska betalas på samma tid som den ursprungliga mindre skulden skjuter årsbeloppen i höjden.

CSN har gjort en utvärdering våren 2004 med föreslag på en ny modell för regeringen, men sedan dess har ingenting hänt. Kristdemokraterna har under de senaste åren flera gånger kritiserat bristerna i studiemedelssystemet och att regeringen inte agerat.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet:

Vad avser statsrådet att göra för att agera snabbare då brister i studiemedelssystemet upptäcks?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1131 besvarad av Lena Hallengren

den 9 mars

Svar på fråga 2004/05:1131 om brister i studiemedelssystemet

Statsrådet Lena Hallengren

Torsten Lindström har frågat mig vad jag avser att göra för att åtgärda brister som upptäcks i studiemedelssystemet.

Det senaste studiemedelssystemet infördes 2001. Det ligger i sakens natur att det tar lite tid innan systemets effekter helt kan utvärderas. Vi följer noggrant studiestödssystemet och dess effekter. Flera justeringar har redan genomförts och andra är på väg.

Torsten Lindström tar upp frågan om en förändrad återbetalningstid för låntagare som börjar studera igen efter det att återbetalningen påbörjats. En studerande som tar nya lån efter att han eller hon påbörjat återbetalningen av tidigare tagna studielån kan redan med dagens regler ansöka om att få en ändrad återbetalningstid. Bestämmelsen om att den studerande själv måste ansöka om att få en ny återbetalningstid infördes av respekt för låntagarens egen beslutanderätt över återbetalningen av sina studielån.

CSN har på regeringens uppdrag gjort en uppföljning av studiestödsreformen. Det har bland annat visat sig att effekterna av att en återbetalningstid står fast även efter nyupplåning kan innebära stora förändringar av årsbeloppet. Detta kan i vissa fall medföra en orimlig återbetalning för den enskilde. Låntagare kan redan i dag kontakta CSN för att ansöka om en ny återbetalningstid. Vi ser nu över hur återbetalningstiden kan justeras för den enskilde på ett enklare sätt.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.