Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

brist på manliga lärare

Skriftlig fråga 2003/04:1551 av Lindström, Torsten (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-08-23
Besvarad
2004-09-06
Anmäld
2004-09-14
Svar anmält
2004-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 augusti

Fråga 2003/04:1551

 av Torsten Lindström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om brist på manliga lärare

I Sverige finns en brist på kvalificerade lärare. Problematiskt är både att för få vill bli lärare och att alltför många lärare lämnar yrket. För att se till att våra barn och ungdomar får en högkvalitativ undervisning i en trygg lärandemiljö fordras en rad insatser. Kristdemokraterna vill bland annat höja lärarnas status, att lärare ska få vara lärare och genomföra förbättringar i den nya lärarutbildningen som introducerades 2001.

I rapporten Lärarstudenters val av inriktning visar Högskoleverket på en rad brister i den nya lärarutbildningen. Av rapporten framgår att av de blivande lärarna är det brist på män som vill arbeta med barn i de lägre åldrarna. Det finns ett tydligt könsmönster där kvinnor främst söker sig till yngre barn medan män i första hand vill arbeta med äldre barn samt ungdomar. Detta är bekymmersamt eftersom både kvinnor och män behövs i förskola, fritidshem, grundskola och gymnasieskola. Inte minst bland yngre barn kan det vara viktigt med manliga lärare eftersom för alltför barn annars blir en brist på sunda natturliga manliga förebilder i vardagen. Detta visar på behovet av en förändring av lärarutbildningen.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga utbildningsministern:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att fler män ska vilja arbeta med barn i förskola, fritidshem och grundskolans lägre år?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1551 besvarad av Thomas Östros

den 6 september

Svar på frågorna 2003/04:1550 om brist på pedagoger i förskola och fritidshem, 1551 om brist på manliga lärare, 1552 om brist på lärare i naturvetenskapliga ämnen, 1553 om brist på lärare i språk och 1554 om brist på lärare med utländsk bakgrund

Utbildningsminister Thomas Östros

Torsten Lindström har i fem skilda frågor undrat vilka åtgärder jag ämnar vidta för att säkerställa tillräckligt antal eller ökat antal lärare med viss bakgrund eller inriktning.

Eftersom samtliga frågor rör rekryteringen till lärarutbildningen och studenternas val av inriktning inom densamma väljer jag att besvara dem i ett sammanhang.

I propositionen En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135) var regeringens bedömning att det bör vidtas åtgärder för att få en bred rekrytering av lärare inom alla undervisningsområden. Den nya strukturen för lärarutbildningen har bidragit till att totalt sett öka intresset för lärarutbildningen. Antalet förstahandssökande till lärarutbildningen har ökat från 16 787 år 2001 till 19 380 år 2004.

Att få fler män till läraryrket, med dess olika inriktningar, är en viktig uppgift. Rekryteringen till skola, förskola och fritidshem är beroende av dessa verksamheters attraktivitet i form av arbetsmiljö, löneläge och så vidare. Jämställdhetsdelegationen för förskolan (U2003:12) har bland annat i uppdrag att komma med förslag till hur jämställdheten i förskolan kan förbättras. I detta ingår att rekrytera flera män.

Andelen lärarstudenter med utländsk bakgrund uppgår till 11 %, vilket är lägre än andelen i befolkningen totalt, men högre än i lärarkåren där andelen uppgår till drygt 8 %. Av 1 kap. 5 § högskolelagen (1992:1434) framgår att lärosätena aktivt ska främja och bredda rekryteringen. Detta innebär att de på olika sätt ska stimulera olika grupper att söka sig till högskolan. Vissa lärosäten har också varit förhållandevis framgångsrika. Bland studenterna vid till exempel Lärarhögskolan i Stockholm har 21 % utländsk bakgrund. Men totalt sett finns fortfarande mycket kvar att göra.

För att säkerställa en dimensionering av lärarutbildningen som tillgodoser skolans behov av lärare fastställer regeringen årligen mål för antalet examina. Lärosätena får alltefter sin kapacitet och den regionala och lokala situationen i uppdrag att examinera ett visst antal lärare. De åläggs också att beakta behov av lärare med viss inriktning, till exempel lärare med inriktning mot förskola och mot yrkesämnen. Detta uppdrag lämnar regeringen i regleringsbrevet.

Som framgår av regleringsbrevet för 2004 har Högskoleverket regeringens uppdrag att stödja den fortsatta utvecklingen av högskolans lärarutbildning samt att, liksom tidigare, i samverkan med Statens skolverk medverka i lärosätenas beslut om dimensionering av lärarutbildning. Inom ramen för dessa uppdrag har Högskoleverket, via en enkät, frågat studenter i lärarutbildning åren 2001@2004 om val av inriktning på examen. Underlaget ger anledning att ytterligare förtydliga uppdraget till lärosätena att beakta behovet av vissa kategorier av lärare. Detta avser jag att återkomma till i den kommande budgetpropositionen.

Den utvärdering av lärarutbildningen som genomförs av Högskoleverket och som 2005 följs av en utvärdering av 2001 års reform får visa om det finns anledning till ytterligare åtgärder.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.