Branschprogram
Skriftlig fråga 2008/09:663 av Hultqvist, Peter (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-02-25
- Inlämnad
- 2009-02-25
- Besvarad
- 2009-03-04
- Svar anmält
- 2009-03-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 februari
Fråga
2008/09:663 Branschprogram
av Peter Hultqvist (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Under den förra regeringens tid så initierades starten av så kallade branschprogram där industri, akademi och forskningsinstitut samverkade. Syftet var att stimulera en behovsinriktad forskningsverksamhet som också inom överskådlig tid kunde ge resultat i form av nya produkter och kvaliteter. Branschprogrammen omfattade bland annat stål, skog, fordon och rymd/flyg. Satsningarna var mycket uppskattade från industrins sida.
Stålindustrin är en av våra viktiga basnäringar som också betyder mycket för landets exportinkomster. Att inte fortsätta satsningen på branschprogrammen utan i stället i en allt högre grad satsa på grundforskning är en prioritering som tonar ned den behovsinriktade forskning som är betydelsefull för svensk industri. Krisen inom stålindustrin med varsel av personal på en rad orter visar behovet av att långsiktigt värna kvalitet och konkurrenskraft.
Min fråga till ministern är:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att värna den behovsinriktade forskning som är betydelsefull för dels svensk industri som helhet, dels stålindustrin?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:663 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson
Svar på fråga
2008/09:663 Branschprogram
Näringsminister Maud Olofsson
Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att värna den behovsinriktade forskning som är betydelsefull för dels svensk industri som helhet, dels för stålindustrin.
Regeringen har beslutat om en forsknings- och innovationsproposition (prop. 2008/09:50). Den innebär att det statliga stödet för forskning och innovation ökar med 5 miljarder per år från och med 2012. Det är den största satsningen som någonsin har gjorts i Sverige.
En av utgångspunkterna för forsknings- och innovationspolitikens inriktning som presenteras i propositionen är att forskningen ska bidra till att utveckla lösningarna på viktiga samhällsproblem. Ett nytt mål för forskningspolitiken är att stärka Sveriges ställning som forskningsnation och därmed stärka konkurrenskraften i en globaliserad värld för att bidra till ökad hållbar ekonomisk tillväxt och välfärd i Sverige. Satsningarna i propositionen innebär att den behovsmotiverade forskningen förstärks samtidigt som resurserna till grundforskningen också ökar.
En av de forskningssatsningar som redovisas i propositionen är de särskilda satsningarna på strategiska forskningsområden, som fokuseras till forskningsområden som har förutsättningar att uppnå högsta internationella kvalitet, att bidra till att lösa viktiga samhällsbehov och att bidra till näringslivets långsiktiga konkurrenskraft. Exempel på strategiska forskningsområden med betydelse för svensk industri – inklusive stålindustrin – är materialvetenskap, produktionsteknik, nanovetenskap och hållbart utnyttjande av naturresurser. Samhällets och näringslivets deltagande i problemformulering och genomförande av dessa program är viktigt. Detta bidrar till att stimulera behovsinriktad forskning.
Verket för innovationssystems (Vinnova) uppgift är att finansiera behovsmotiverad forskning och att genomföra insatser för olika sektorer och behov där huvudfokus är utveckling av innovationssystem och främjande av behovsmotiverad forskning. Som regel kräver Vinnova en medfinansiering från företag eller andra organisationer i de projekt som finansieras. Resurserna till Vinnova ökar med 264 miljoner kronor från och med 2012. Redan 2009 uppgår ökningen till 219 miljoner kronor.
Vinnova har en viktig uppgift i att utveckla och förvalta pågående program och att utvärdera och dra slutsatser inför framtida satsningar i samverkan med näringslivet.
Vi inför också ett nytt system för resursfördelning som bygger på konkurrens mellan lärosätena, vi stärker industriforskningsinstituten och vi utvidgar högskolornas samlade uppgift till att även verka för att forskningsresultat kommer till nytta bland annat genom samverkan med näringslivet.
Det är min uppfattning att regeringens satsningar sammantaget innebär att den behovsinriktade forskningen med betydelse för den svenska industrin stärks.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.