Bostadslån
Skriftlig fråga 2009/10:408 av Eriksson, Birgitta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2010-01-18
- Inlämnad
- 2010-01-18
- Besvarad
- 2010-01-27
- Svar anmält
- 2010-01-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 januari
Fråga
2009/10:408 Bostadslån
av Birgitta Eriksson (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
Summan av svenskarnas bostadslån uppges uppgå till 1 840 miljarder kronor, vilket motsvarar 60 procent av BNP. 1 398 miljarder är lån till småhus och 442 miljarder lån till bostadsrätter. För tio år sedan motsvarade lånen 30 procent av BNP.
Om bostadspriserna går ned kan högt belånade hushåll få problem i samband med en försäljning. Med en osäker arbetsmarknad och stor rörlighet till nya jobb på andra orter behöver allt fler byta bostad. Även separationer innebär flyttningar och försäljningar. Problemets storlek för individerna avgörs av hur högt belånade bostäderna är. I slutet av förra året var 22 procent av bostadsrätterna belånade till över 80 procent.
Samtidigt som företag har svårt att få lån av bankerna ökar utlåningen till hushållen för bostadsköp och till konsumtion. I rådande konjunkturläge förefaller detta vara en mindre lyckad allokering av kreditresurserna. Det har också rapporterats att statliga SBAB driver på bostadsutlåningen genom att ge sina anställda bonusar kopplade till utlåningens omfattning.
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att försöka kyla av bostadsmarknaden och få stopp på stegringen av bostadspriserna?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:408 besvarad av Statsrådet Mats Odell
Svar på fråga
2009/10:408 Bostadslån
Statsrådet Mats Odell
Birgitta Eriksson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att kyla av bostadsmarknaden i syfte att förhindra prisuppgången på bostadsmarknaden.
Priserna på bostäder i Sverige gick upp kraftigt under många år – en utveckling som också syntes i andra industriländer. Under finanskrisen sjönk emellertid bostadspriserna för att under 2009 återigen börja stiga. Priserna på bostäder har det senaste året stigit med 5 procent i genomsnitt i landet. Liksom andra tillgångspriser varierar bostadspriserna över tiden. Det finns flera faktorer som är viktiga för husprisernas utveckling. Många är dock överens om att bland de mest drivande faktorerna finns boräntor, risken för arbetslöshet och den disponibla inkomsten.
Den disponibla inkomsten har till följd av reallöneökningar och jobbskatteavdragen stigit de senaste åren samtidigt som boräntorna varit på mycket låga nivåer. Dessa faktorer har dominerat över effekten av stigande arbetslöshet. Kombinationen av de tre drivande faktorerna har lett till högre bostadspriser trots lågkonjunktur. När konjunkturen nu vänder och arbetslösheten återigen börjar sjunka kan man förvänta sig att ökad sysselsättning också kommer att positivt påverka bostadspriserna. Å andra sidan kommer konjunkturuppgången att leda till stigande räntor, vilket i sig kommer att dämpa prisuppgången på bostäder.
Vi har två myndigheter som noggrant följer utvecklingen och analyserar bankernas utlåning till hushåll och företag. Både Riksbanken och Finansinspektionen är ense om att hushållens belåningsgrad inte utgör något hot mot den finansiella stabiliteten. Finansinspektionen arbetar också med att inom ramen för konsumentskyddslagen strama upp informationen vid kreditgivningen till hushåll. Detta för att hushållen ska göras medvetna om räntekostnader och så vidare När det gäller SBAB har de att följa de regler som finns på marknaden och de regelverk som Finansinspektionen ansvarar för.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.