Bostadsbyggande i Dalarna
Skriftlig fråga 2007/08:1326 av Hultqvist, Peter (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-06-11
- Inlämnad
- 2008-06-11
- Besvarad
- 2008-06-18
- Svar anmält
- 2008-06-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 juni
Fråga
2007/08:1326 Bostadsbyggande i Dalarna
av Peter Hultqvist (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
Länsstyrelsen i Dalarnas län noterar i sin rapport 2007:12 Bostadsmarknaden i Dalarna att det i Falun och Borlänge är en balans i utbud och efterfrågan. Men det markeras också att det i båda städerna finns ett grundläggande behov av nya bostäder. I Siljanskommunerna och Avesta noteras bostadsbrist. Säter, Hedemora, Ludvika, Smedjebacken, Ludvika och Vansbro har problem med vikande befolkning men behöver nybyggnation och förnyelse på bostadsmarknaden.
Att de statliga stöden till produktion av flerbostadshus upphört samt de höga kostnaderna för nyproduktion gör att investerare, enligt länsstyrelserapporten, tvekar. Detta bromsar efterfrågan på nya bostäder samtidigt som produktionen inte kommer i gång.
Min fråga till statsrådet är:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att stimulera byggandet på ett sådant sätt att de konstateranden som görs i Länsstyrelsen i Dalarnas läns rapport kan motverkas?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1326 besvarad av Statsrådet Mats Odell
Svar på fråga
2007/08:1326 Bostadsbyggande i Dalarna
Statsrådet Mats Odell
Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stimulera byggandet på ett sådant sätt att de konstateranden som görs i Länsstyrelsen i Dalarnas läns rapport kan motverkas.
Målsättningen för regeringens bostadspolitik är att bostadsmarknadens funktionssätt ska förbättras med långsiktigt stabila villkor för ägande och byggande av bostäder, som ger goda förutsättningar för ett ökat byggande. Hushållens önskemål ska vara styrande för hur bostadsbeståndet utvecklas. Snedvridande produktionssubventioner har därför avvecklats. Denna inriktning förbättrar möjligheterna för bostadsbyggande oavsett upplåtelseform och ägarkategori. Allt tal om nya subventioner är bara ägnat att försena denna anpassningsprocess.
Om det finns en efterfrågan på nya bostäder kommer dessa att byggas. Att det sedan tar tid innan så sker är dock inte förvånande då en omställning från subventionsproduktion till att bygga för konsumenternas faktiska efterfrågan naturligtvis tar tid. De förändringar som regeringen genomfört kommer att kräva en successiv anpassning av bostadsbyggandet till de nya förutsättningarna. Som jag sagt många gånger tidigare är svaret på frågan om ökad nyproduktion av hyresbostäder långsiktigt stabila regler för dem som vill bygga, äga och förvalta sådana bostäder. Detta gäller även i Dalarna.
Det förtjänar också att upprepas att bostadsbyggandet inte är något som sker i ett vakuum. De makroekonomiska förutsättningarna är betydligt viktigare för såväl byggandet som boendekostnaderna än olika produktionsstöd. Jag har i interpellationsdebatter anfört att Riksbanken sedan valet 2006 har höjt sin viktigaste styrränta – reporäntan. Då var reporäntan 2,5 procent, nu är den 4,25 procent. Det är ofrånkomligt att en så viktig variabel som räntan påverkar byggbolagens kalkyler. Även hushållens inkomstutveckling är central och på det stora hela har de flesta grupper mer pengar att röra sig med nu än tidigare.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.