Bonusarna i finanssektorn
Skriftlig fråga 2009/10:407 av Eriksson, Birgitta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2010-01-18
- Inlämnad
- 2010-01-18
- Besvarad
- 2010-01-27
- Svar anmält
- 2010-01-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 januari
Fråga
2009/10:407 Bonusarna i finanssektorn
av Birgitta Eriksson (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
Regeringens åtgärder mot bonuskulturen i finanssektorn i allmänhet och i de fyra storbankerna i synnerhet har varit för klena. De bonusar som väntar för 2009 uppges vara större än de 2008 trots att kreditföretagen gått uselt och att vissa företag har fått statligt stöd.
Den svenska storbanken SEB går mot sitt sämsta resultat på tio år. En vinst på mer än tio miljarder kronor för 2008 förväntas krympa till en vinst på 1,5 miljarder kronor 2009. Trots vinstfallet kommer banken att betala ut 1,8 miljarder kronor i bonus. Delstatliga Nordea uppges satsa på en helårsbonus på 2,8 miljarder för 2009 jämfört med 2,3 miljarder 2008. Nordeas bonuspott har stigit med 47 procent 2006–2009 samtidigt som vinsten minskat med 27 procent. Swedbank var den svenska storbank som var mest illa ute under finanskrisen. Helårsresultatet i år beräknas landa på minus tio miljarder kronor. Det är det sämsta resultatet i mannaminne. Swedbank har dessutom mycket aktivt deltagit i det statliga bankprogrammet, tack vare statliga garantier har man förmånligt kunnat låna upp runt 300 miljarder kronor. Trots en kommande mångmiljardförlust och statlig hjälp kan Swedbank i vår betala ut upp till 200 miljoner kronor i bonus till direktörer, analytiker och mäklare. En mindre del av den här gruppen kan dessutom räkna med ytterligare cirka 50 miljoner om tre år, när inlåsta bonuspengar betalas ut.
Vilka nya initiativ för att stoppa orimliga bonusutbetalningar i finanssektorn avser statsrådet att vidta?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:407 besvarad av Statsrådet Mats Odell
Svar på fråga
2009/10:407 Bonusarna i finanssektorn
Statsrådet Mats Odell
Birgitta Eriksson har frågat mig vilka nya initiativ som jag avser att ta för att stoppa orimliga bonusutbetalningar i finanssektorn.
Regeringen har vid sidan av den akuta hanteringen av finanskrisens återverkningar på jobben, välfärden och tillväxten också lagt stor vikt vid att stärka regelverk och tillsyn av den finansiella sektorn, inte minst när det gäller beteenden som kan leda till osunt risktagande. Till detta hör att få på plats nya, globala regelverk som förhindrar banker att utforma ersättningar på ett sätt som undergräver den finansiella stabiliteten.
En av det nyligen avslutade svenska EU-ordförandeskapets åtgärder mot en osund ersättningskultur i finanssektorn var att ena medlemsstaterna inom EU inför det möte i G20 under hösten där Sverige också var en drivande kraft bakom den globala överenskommelse som träffades i bonusfrågan. Den överenskommelsen ledde sedermera fram till ett nytt avtal mellan EU:s medlemsstater om en tvingande EU-gemensam reglering avseende ersättningssystem i banker och värdepappersföretag.
I Sverige har därefter Finansinspektionen, på regeringens uppdrag, meddelat en ny reglering i frågan. Regleringen, som syftar till att motverka olämpligt utformade ersättningssystem och ett överdrivet risktagande på alla nivåer i företagen i finanssektorn, bygger på resultaten av överenskommelserna på global nivå och inom EU.
Jag följer självfallet noga hur de nya regelverken implementeras och har uppmärksammat det som förefaller vara rester av en osund bonuskultur hos vissa aktörer i finanssektorn. För mig är det självklart att finanssektorn måste efterleva det nya regelverket, men jag konstaterar också att aktörerna ännu inte har fattat de slutliga besluten om bonusar. Därför är det för dagen inte möjligt att ta ställning till om det är nödvändigt med ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.