Bomull, barnarbete och Uzbekistan
Skriftlig fråga 2009/10:43 av Eriksson, Birgitta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-10-01
- Inlämnad
- 2009-10-01
- Besvarad
- 2009-10-07
- Svar anmält
- 2009-10-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 oktober
Fråga
2009/10:43 Bomull, barnarbete och Uzbekistan
av Birgitta Eriksson (s)
till statsrådet Ewa Björling (m)
Uzbekistan är också världens tredje största bomullsproducent. År 2005 slogs folkliga demonstrationer ned med blodigt våld. Bomull som används i Hennes & Mauritz (H&M) kläder plockas av barn som tvingas ut från sina skolor av staten för att arbeta, uppger SVT:s Agenda. En del av barnen är så unga som nio år. Agenda bygger på reportage som sänts i brittiska BBC, där barn, som filmats i smyg, mot mycket låg lön arbetar på fälten, efter vad de själva säger veckor i taget. Även tömda skolor och stora organiserade busstransporter har filmats. Människorättsorganisationer säger att ca 450 000 barn i Uzbekistan arbetar på fälten i plocksäsong. Uzbekiska staten tjänar miljarder på den så gott som monopoliserade bomullssektorn varje år.
Vilka initiativ avser statsrådet att ta inom frihandeln och med anledning av vad som anförts ovan om Hennes & Mauritz för att produkter som framställs genom barnarbete ska stoppas?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:43 besvarad av Statsrådet Ewa Björling
Svar på fråga
2009/10:43 Bomull, barnarbete och Uzbekistan
Statsrådet Ewa Björling
Birgitta Eriksson har frågat mig hur jag avser att agera med anledning av att ett svenskt företag enligt uppgifter i medierna använt material för textilproduktion som en underleverantör tillverkat av bomull skördad av barn i Uzbekistan.
Att barn utnyttjas är självklart oacceptabelt, oavsett var i världen det sker. För att motverka detta har ett stort antal av världens länder, inom ramen för FN, enats om att ett förbud mot barnarbete är en viktig del i Internationella arbetsorganisationens (International Labour Organisation, ILO) kärnkonventioner.
De flesta utvecklingsländerna har i dag undertecknat och ratificerat konvention 182 om förbud mot och omedelbara åtgärder för att avskaffa de värsta formerna av barnarbete, så även Uzbekistan. Därigenom har de förbundit sig att ratificera konventionen och att införliva de åtaganden som gjorts i den egna lagstiftningen.
De respektive staterna bär huvudansvaret för att upprätthålla lagar och regler inom det egna landet. Tyvärr efterlever som bekant inte alla länder internationella överenskommelser, avtal och normer. Därför har många företag som är verksamma på den internationella marknaden frivilligt kommit överens om och utvecklat ett antal uppförandekoder som de åtagit sig att följa. Detta sociala och miljömässiga ansvar har bland annat resulterat i OECD:s Riktlinjer för multinationella företag och FN:s överenskomna principer inom Global Compact.
Regeringen har begränsade möjligheter att direkt påverka hur ett enskilt företag agerar i tredjeland. Vi förväntar oss emellertid att de svenska företagen respekterar de grundläggande mänskliga rättigheterna, oavsett var i världen de är verksamma. Detta är något som borde vara och är självklart för de flesta inom vårt näringsliv.
Jag är stolt över att de svenska företagen nått så långt i arbetet med att ta ett socialt ansvar i de länder där man verkar, inte minst på komplicerade marknader och i instabila länder. Jag försöker på olika sätt uppmuntra till detta, och välkomnar arbetet som syftar till en stärkt möjlighet att granska hela produktionskedjan.
Därutöver arbetar Sverige tillsammans med EU brett för att stärka utvecklingsländernas – däribland Uzbekistans – förmåga och kompetens att leva upp till kravet på att ratificera och implementera internationella konventioner om exempelvis mänskliga rättigheter och arbetsmiljö. Genom Allmänna preferenssystemet (Generalised System of Preferences, GSP) erbjuder EU till exempel mer förmånliga tullpreferenser för utvecklingsländer, givet att krav om mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter i internationella konventioner respekteras.
En utökad frihandel som ett led i upprättandet av bättre förutsättningar för en stärkt tillväxt är en central beståndsdel i en långsiktig lösning på problematiken kring barnarbete. Fenomenet är till stora delar kopplat till en utbredd fattigdom, och därför är en ambitiös fattigdomsbekämpning med målsättningen att fler länder ska kunna bygga upp en egen produktion och ett växande välstånd en viktig nyckel om vi vill komma till rätta med den situation som tyvärr fortfarande råder i alltför många länder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.