Blivande ekonomiska ödemarker
Skriftlig fråga 2007/08:450 av Rådström, Britta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-12-11
- Inlämnad
- 2007-12-11
- Besvarad
- 2007-12-18
- Svar anmält
- 2007-12-18
- Besvarad
- 2007-12-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 december
Fråga
2007/08:450 Blivande ekonomiska ödemarker
av Britta Rådström (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
På uppdrag av Svenskt Näringsliv har Göran Wikner analyserat vad som händer med befolkningsutvecklingen i Sveriges kommuner på fem respektive tio års sikt om utvecklingen fortsätter som den har gjort tidigare. Även om analysen bygger på att nettoinvandringen skulle vara noll, vilket knappast kan bli fallet, bör dess varningar tas på allvar, i synnerhet som invandringen inte går mot de kommuner som enligt prognosen kommer att avfolkas.
Wikner menar att minskningen av befolkningen i arbetsför ålder slår väldigt brett. Stora delar av Sverige riskerar att bli ekonomisk ödemark. Det handlar inte bara om Norrlands inland, utan hela västkusten, hela Bergslagsområdet, delar av Sörmland och stora delar av östra Götaland och östra Skåne.
Två kommuner i Västerbottens län – Dorotea och Åsele – finns bland de nio kommuner vars befolkningsutveckling 2006–2016 prognostiseras som mest negativ.
Vilka regionalpolitiska initiativ avser näringsministern att ta för att möta avfolkningen, i synnerhet den i Norrlands inland?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:450 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson
Svar på fråga
2007/08:450 Blivande ekonomiska ödemarker
Med anledning av Göran Wikners och Svenskt Näringslivs analys av befolkningsutvecklingen i Sveriges kommuner har Britta Rådström frågat mig vilka regionalpolitiska initiativ jag avser att ta för att möta avfolkningen, i synnerhet i Norrlands inland.
Det är glädjande att Britta Rådström nu uttrycker intresse för utvecklingen i Norrlands inland. Den 26 november i år arrangerade jag en konferens i Vilhelmina där lokala, regionala och nationella aktörer samlades för att diskutera hur de resurser och den potential bland annat Norrlands inland representerar, kan tas till vara och utvecklas.
Jag är väl medveten om de avfolkningsproblem som Wikner tar upp i sin analys. Framför allt Norrlands inland har under lång tid präglats av utflyttning och sjunkande befolkningstal. En av grundorsakerna är som Wikner påpekar att entreprenörskap och småföretagande missgynnats av tidigare förd politik på området, något som jag och regeringen aktivt arbetar på att förändra.
Regeringens uppgift är att skapa förutsättningar för stärkt utvecklingskraft i såväl små som medelstora städer och i storstadsområden som i gles- och landsbygd. Regeringens ambition och utgångspunkt i den regionala tillväxtpolitiken är att varje region ska ges ansvar och inflytande, som innebär möjligheter att växa utifrån sina egna förutsättningar. I detta ligger möjligheterna att göra egna regionala prioriteringar.
I den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–2013, lyfter regeringen bland annat fram innovativa miljöer och entreprenörskap som prioriterade områden. Den nationella strategins och de regionala strukturfondsprogrammens fokus på entreprenörskap och företagande innebär att företag i större utsträckning än i dag kan använda sig av strukturfondsprogrammens möjligheter. I tillägg till detta kommer låne- och stödmöjligheter för främst småföretag att finnas. Särskilt länen i norra Sverige tillförs stora resurser för tillväxtåtgärder genom det så kallade länsanslaget. De regionala företagsstöden är också av stor betydelse för företagen i Norrlands inland.
Regeringen arbetar för närvarande på en strategi för ökad utvecklingskraft på landsbygden. Landsbygden är ett framtidsområde med många naturresurser, attraktiva natur- och kulturmiljöer och kreativa människor som hela landet har nytta av. Ett viktigt medel är att på olika sätt utveckla företagandet och entreprenörskapet i våra landsbygder samt att utveckla och bevara attraktiva miljöer. Livsmiljön på landsbygden kan locka allt fler boende och de som bor och verkar på landsbygden kan bli en viktig kraft i arbetet med att skapa ett mer hållbart samhälle. Syftet med handlingsprogrammet är att ta fram och utveckla förslag som tar till vara den utvecklingspotential och de resurser som, i ett svenskt, europeiskt och globalt perspektiv finns på den svenska landsbygden.
För mig och regeringen är det viktigt att skapa förutsättningar och möjligheter för kvinnor, män och företag att ta till vara och utveckla sina egna samt sin lokala och regionala miljös unika förutsättningar. Detta gäller oavsett var i Sverige man driver företag. Norrland med sina viktiga basnäringar, men också med en växande kreativ turistnäring, kräver unika insatser, men delar även många av de utmaningar som andra regioner står inför. Norrlands inland har unika förutsättningar för utveckling. Kombinationen av extrem gleshet, långa avstånd och kallt klimat är utmaningar i arbetet med att skapa ett dynamiskt näringsliv och konkurrenskraft i dessa regioner.
Regeringen har presenterat en rad olika reformer. Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta och driva företag i. Ett viktigt steg i denna riktning är regeringens arbete med att minska kostnaderna till följd av alla regler för företagare. Regeringen har som mål att minska företagens administrativa kostnader för regelverken med minst 25 procent till hösten 2010. Målet gäller alla statliga regelområden. En handlingsplan för att nå målet presenterades under våren 2007.
Om alla delar av Sverige ska kunna utvecklas är det särskilt viktigt att förbättra villkoren för kvinnors företagande. Regeringen lanserade därför i budgetpropositionen 2007 en omfattande satsning för att främja kvinnors företagande och öka forskningen och kunskaperna om kvinnors företagande. 100 miljoner kronor per år satsas under 2007–2009. Som en viktig del av insatsen har regeringen gett Nutek i uppdrag att samordna och genomföra ett treårigt program för att främja kvinnors företagande. Programmet innehåller bland annat satsningar inom information, rådgivning och affärsutveckling (vilket i stor utsträckning sker på regional nivå), särskilda insatser inom befintliga program, förstärkt innovationsfinansiering och arbete med att lyfta fram förebilder. Regeringen arbetar också för att öppna tidigare slutna sektorer inom vård och omsorg för företagande, bland annat genom att förenkla för anställda i kommun och landsting att starta eget. Regeringen stimulerar efterfrågan på hushållsnära tjänster genom skattereduktion, vi ser över trygghetssystemen för företagare, och sänker arbetsgivaravgifterna i delar av tjänstesektorn. Detta är åtgärder som jag är övertygad om kommer att locka fler kvinnor i Norrland såväl som i resten av landet att starta företag som växer och anställer.
För att öka sysselsättningen och tillväxten har regeringen aviserat och genomför även en rad konkreta åtgärder för att stimulera tillväxt i hela landet och öka sysselsättningen. Bland annat jobbavdrag för näringsinkomster, nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer mellan 19–24 år, nystartsjobb och nedsättning av socialavgifter i vissa anställningar i tjänstesektor. För Norrlands inland är ökade resurser för transportbidrag och de sänkta socialavgifterna med 10 procent i stödområde A särskilt viktiga. För att stödja den växande turistnäringen i norr har regeringen sänkt momsen på liftkort från 12 procent till 6 procent. Nu jämställs skidanläggningar med andra idrottsaktiviteter och får 6 procents moms. Skidanläggningarna kan sänka sina liftkortspriser och konkurrensen snedvrids inte längre mot andra idrotter. För 2007 tillfördes även rymdverksamheten 50 miljoner kronor för att upprätthålla kapaciteten i Sveriges industriella rymdverksamhet. Regeringens arbete med att öka användningen av förnybar energi innebär även möjligheter till att fler jobb kan skapas.
Svaret på Britta Rådströms fråga är följaktligen att regeringen och jag på ett flertal sätt stöder och utvecklar alla Sveriges regioner, inte minst Norrlands inland. Detta har för mig högsta prioritet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.