Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

bidragen till kvinnoorganisationerna

Skriftlig fråga 2003/04:427 av Pethrus Engström, Désirée (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-12-09
Inlämnad
2003-12-09
Besvarad
2003-12-17
Svar anmält
2004-01-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 december

Fråga 2003/04:427

 av Désirée Pethrus Engström (kd) till statsrådet Mona Sahlin om bidragen till kvinnoorganisationerna

Bidragen till kvinnoorganisationerna inrättades 1982 för att bland annat understryka kvinnoorganisationernas betydelse som folkrörelse. Bidragen hanteras via Justitiedepartementet. Frågan är om detta är en bra tingens ordning eftersom det kan ge upphov till spekulationer om att medlen styrs politiskt. Den senaste tiden har exempelvis bidrag till Gudrun Schymans "feministskola" debatterats i medierna. Att regeringen på högsta nivå stoppade detta bidrag ger än mer ett intryck av att medlen inte utges utifrån neutrala kriterier.

Nyligen debatterades ungefär en liknande situation i riksdagen. Nämligen fördelningen av Allmänna arvsfondens medel. Där beslöts att en mer självständig enhet ska bevilja bidragen framöver.

Min fråga till statsrådet Mona Sahlin är:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att bidragen till kvinnoorganisationerna ska fördelas av en mer neutral part, jämfört med dagens situation?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:427 besvarad av Mona Sahlin

den 17 december

Svar på frågorna 2003/04:426 om ett jämställt samhälle och 427 om bidragen till kvinnoorganisationerna

Statsrådet Mona Sahlin

Désirée Pethrus Engström har ställt två frågor till mig dels om vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka resurserna till kvinnoorganisationerna och däribland de politiska kvinnoförbunden, dels om vilka åtgärder jag avser att vidta för att bidragen till kvinnoorganisationerna ska fördelas av en mer neutral part jämfört med dagens situation. Eftersom båda frågorna rör det statliga stödet till kvinnoorganisationer är det lämpligt att besvara dem samtidigt.

Jag anser att kvinnoorganisationerna har en viktig roll som pådrivare för att förbättra kvinnors ställning i samhället samt för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Mot bakgrund av de förändringar som skett sedan bidraget inrättades @ i såväl samhället som kvinnors sätt att organisera sig @ tillsattes i maj i år en särskild utredare för att göra en översyn av det statliga stödet till kvinnoorganisationerna (Ju2003:05).

Enligt utredningsdirektiven (Ju2003:56) ska utredaren bland annat överväga förutsättningarna för att bredda basen så att det statliga bidraget ska kunna omfatta fler typer av kvinnoorganisationer och andra sammanslutningar för kvinnor. Dessutom ska en jämförelse göras mellan storleken på statsbidraget till kvinnoorganisationerna och de statliga bidragen till andra typer av organisationer. Utifrån denna jämförelse ska utredaren analysera vad eventuella skillnader beror på och om de är sakligt motiverade. I uppdraget ingår även att undersöka möjligheten att förlägga handläggningen av kvinnoorganisationernas bidragsärenden till en annan myndighet än Regeringskansliet.

Jag instämmer med Désirée Pethrus Engström att kvinnoorganisationerna är en viktig aktör i strävan att uppnå ett jämställt samhälle och att deras verksamhet bör uppmuntras och stödjas. Jag vill dock inte föregripa utredarens arbete utan ser fram emot utredarens redovisning som ska lämnas senast den 31 maj 2004. Därefter ska betänkandet beredas på sedvanligt vis inom Regeringskansliet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.