Beslutsformen för etableringsstopp för konfessionella friskolor

Skriftlig fråga 2019/20:874 av Gudrun Brunegård (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-02-03
Överlämnad
2020-02-04
Anmäld
2020-02-05
Svarsdatum
2020-02-12
Besvarad
2020-02-12
Sista svarsdatum
2020-02-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

Vid frågestunden för några veckor sedan ställde jag en fråga till statsrådet Lövin i hennes roll som vice statsminister. Då svaret av olika skäl inte blev så tydligt vill jag nu ställa samma fråga skriftligt.

Den 8 januari överlämnades utredningen om etableringsstopp för konfessionella friskolor. Utredningen pekar på starka juridiska betänkligheter i förhållande till internationella konventioner som Sverige ställt sig bakom.

Europakonventionens tilläggsprotokoll, artikel 2, lyder:

’’Ingen må förvägras rätten till undervisning. Vid utövandet av den verksamhet staten kan påtaga sig i fråga om uppfostran och undervisning skall staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse.”

Av utbildningsminister Anna Ekström att döma är regeringen fast beslutad att trotsa de juridiska betänkligheterna och införa ett etableringsstopp för konfessionella friskolor.

Regeringsformen behandlar Europakonventionen i 2 kap. 19 §:

”Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (2010:1408).”

Min fråga till utbildningsminister Anna Ekström är:

 

 Avser regeringen att införa etableringsstoppet i form av lag eller förordning?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:874 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)



U2020/00335/S

Utbildningsdepartementet

Utbildningsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:874 av Gudrun Brunegård (KD)
Beslutsformen för etableringsstopp för konfessionella friskolor

Gudrun Brunegård har frågat mig om regeringen avser att införa etableringsstopp i form av lag eller förordning för friskolor med konfessionell inriktning.

Regeringen beslutade i mars 2018 om ett uppdrag till en särskild utredare att analysera regelverket för konfessionella inslag i skolväsendet. Bland annat skulle utredaren analysera vad som kan anses följa av Europakonventionen, andra internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och regeringsformen, i relation till konfessionella inslag i skola, förskola och fritidshem, oavsett om huvudmannen är offentlig eller enskild (dir. 2018:15).

I den sakpolitiska överenskommelsen som slutits i januari 2019 mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna framgår att ett etableringsstopp ska införas för fristående grund- och gymnasieskolor med konfessionell inriktning samt att befintliga skolor med konfessionell inriktning ska kontrolleras bättre. I maj 2019 beslutade regeringen ett tilläggsuppdrag till utredningen som innebär att de ska lämna sådana författningsförslag som behövs för att ett etableringsstopp för fristående skolor med konfessionell inriktning ska kunna införas (dir. 2019:25). Vidare skulle utredningen analysera och redovisa vilka eventuella konsekvenser dessa författningsändringar kan få, bl.a. i förhållande till grundlag, EU-rätten och Sveriges internationella åtaganden samt för befintliga fristående skolor med konfessionell inriktning.

Den 8 januari 2020 emottog regeringen betänkandet Nya regler för skolor med konfessionell inriktning (SOU 2019:64). Utredaren har i enlighet med sitt direktiv lämnat sådana författningsförslag, i form av ändringar i lag, som behövs för att ett etableringsstopp för fristående skolor med konfessionell inriktning ska kunna införas. Betänkandet ska nu remitteras till ett brett urval av myndigheter, kommuner och organisationer för att regeringen ska få ett omfångsrikt beredningsunderlag för det fortsatta arbetet.

Regeringen kan inte föregå remittering och fortsatt beredning av utredningens förslag utan avvaktar resultatet av denna.

Stockholm den 12 februari 2020

Anna Ekström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.