Beskattning vid försäljning av sjukgymnastik- och läkarverksamheter
Skriftlig fråga 2011/12:546 av Moberg, Carina (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-04-24
- Anmäld
- 2012-04-25
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2012-05-09
- Svar anmält
- 2012-05-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 april
Fråga
2011/12:546 Beskattning vid försäljning av sjukgymnastik- och läkarverksamheter
av Carina Moberg (S)
till finansminister Anders Borg (M)
I april 2009 blev det möjligt att köpa och sälja ersättningsetableringar för läkare och sjukgymnaster. Hittills har ca 250 etableringsrätter bytt ägare. I november 2009 kom Skatteverket med en styrsignal som konstaterade att eftersom etableringen är personlig kan den inte ingå i ett aktiebolag.
Det innebär att sjukgymnasten eller läkaren som köpt etableringen inte kan använda avtalet direkt i sin verksamhet, utan måste hyra ut avtalet till sitt aktiebolag. Då etableringsrätten är personlig, måste den läggas i en särskild firma utanför aktiebolaget. Den enskilda firman ska sedan hyra ut rätten att använda etableringen till aktiebolaget. Det innebär att aktiebolaget måste betala moms på hyran på 25 procent. Eftersom tjänsten sjukgymnastik är momsbefriad finns det inget att kvitta mot, vilket innebär att det blir en reell kostnad. Sammanblandningen av den privata och företagets ekonomi är ett faktum, ökade administrativa kostnader en direkt följd. Planeringsförutsättningarna är högst oklara och nyblivna (ofta unga) företagare utsätts för omotiverat stora risker och mycket olyckliga konsekvenser då de köpt respektive sålt, en ersättningsetablering enligt LOS (1993:1652).
Legitimerade sjukgymnasters riksförbund (LSR) som företräder många av de privatpraktiserande sjukgymnaster som stött på problem har förgäves efterfrågat dialog med Finansdepartementet.
Avser finansministern att ta något initiativ för att förändra reglerna så att det blir möjligt att bedriva verksamheten i aktiebolagsform utan att även behöva ha en enskild firma för att hantera etableringsrätten?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:546 besvarad av Socialminister Göran Hägglund
Svar på fråga
2011/12:546 Beskattning vid försäljning av sjukgymnastik- och läkarverksamheter
Socialminister Göran Hägglund
Carina Moberg har frågat finansministern om han avser att ta något initiativ för att förändra reglerna så att det blir möjligt att bedriva verksamhet enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning respektive lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik utan att även behöva ha en enskild firma för att hantera etableringsrätten.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster har rätt att fritt etablera sig. För att en etablering ska vara ekonomiskt möjlig krävs dock ofta att läkaren eller sjukgymnasten har möjlighet att få ersättning från landstinget för att bedriva vården. De två vanligaste formerna för detta är att vårdgivaren har ett vårdavtal med landstinget enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) eller att vårdgivaren har etablerat sig i ett vårdvalssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Inflödet av nya privata vårdgivare sker i huvudsak genom dessa två former. Från 2010 är det obligatoriskt för landstingen att organisera primärvården i form av vårdvalssystem och att därvid tillämpa LOV. Sedan vårdvalets införande har det skett en markant ökning av antalet privata vårdgivare med offentlig ersättning i primärvården. Flera landsting har dessutom valt att på frivillig basis utveckla vårdvalet med tillämpning av LOV även till delar av den specialiserade vården. Vid avtal enligt LOU respektive LOV är det valfritt vilken associationsform verksamheten ska ha. Aktiebolag är en vanlig form men en mångfald med bland annat stiftelser och andra sammanslutningar förekommer i dag.
I frågan nämns den ytterligare form av etablering i hälso- och sjukvården med offentlig ersättning, som finns för de privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster som har rätt till ersättning enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning (LOL) respektive lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik (LOS). Rätten till offentlig ersättning med stöd av LOL och LOS förutsätter enligt huvudregeln att ett samverkansavtal har träffats med landstinget. Ett samverkansavtal innebär att den enskilde läkaren eller sjukgymnasten kommer överens med landstinget om att bedriva verksamheten med ersättning enligt nationellt fastlagda bestämmelser i LOL och LOS. Även ersättningen fastslås nationellt genom förordningar till LOL och LOS. I lagen finns inga bestämmelser om i vilken bolagsform verksamheten ska bedrivas, utan det är upp till den enskilde vårdgivaren att avgöra vad som är mest lämpligt.
Såvitt framkommit har nya samverkansavtal endast undantagsvis ingåtts sedan mitten av 1990-talet. Genom ändringar i LOL och LOS under 2009 blev det dock möjligt för läkare och sjukgymnaster att överlåta sin verksamhet och samtidigt säga upp sin rätt till ersättning i syfte att möjliggöra för den övertagande läkaren eller sjukgymnasten att ingå samverkansavtal med landstinget, så kallad ersättningsetablering.
Ett syfte med etableringar enligt LOL och LOS och en av de fördelar som brukar framhållas med systemet är att det gör det möjligt för småskaliga, ofta enskilda vårdgivare att verka i den offentliga vården och konkurrera med de större bolag som verkar inom området. Ändringar i lagstiftningen som möjliggör för bolag att ingå samverkansavtal, till exempel genom förvärv i en ersättningsetablering, kräver mot den bakgrunden noggranna överväganden. Dessutom finns som nämnts redan i dag andra avtalsformer på området, som är bättre avpassade för till exempel aktiebolag. Jag är därför inte i nuläget beredd att ta ett initiativ för att i denna fråga ändra den aktuella lagstiftningen.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.


