Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Beredskap för svensk bolånekris

Skriftlig fråga 2007/08:772 av Olsson, Hans (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2008-02-14
Inlämnad
2008-02-14
Besvarad
2008-02-20
Svar anmält
2008-02-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 februari

Fråga

2007/08:772 Beredskap för svensk bolånekris

av Hans Olsson (s)

till finansminister Anders Borg (m)

År 2007 krävde banker och finansinstitut i USA utmätning av 1,3 miljoner bostäder. Med fallande priser kan skulderna överstiga värdet på fastigheterna och ägarna finner det inte meningsfullt att betala lånen eller kan kanske inte heller göra det längre. Banken får ta sin säkerhet som dock är mindre värd än skulderna. Nu varnas det också för både en brittisk och en spansk bolånekris i vardande.

Det finns all anledning att begrunda den svenska bostadsmarknaden med uppblåsta fastighetsvärden. Många har också köpt villor eller bostadsrätter med små marginaler. Ett stort antal hushåll får betecknas som ytterst räntekänsliga det vill säga de klarar inte en alltför snabb och hög höjning av räntan.

Avser statsrådet att vidta åtgärder för att försäkra Sverige, boende och banker ifrån en svensk bolånekris?

Svar på skriftlig fråga 2007/08:772 besvarad av Statsrådet Mats Odell

den 20 februari

Svar på fråga

2007/08:772 Beredskap för svensk bolånekris

Statsrådet Mats Odell

Hans Olsson har frågat finansminister Anders Borg om han avser att vidta åtgärder för att försäkra Sverige, boende och banker för en bolånekris. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Det är förståeligt att oroas av utvecklingen i omvärlden, och att dra paralleller till Sverige och svenska förhållanden. I likhet med många andra länder har det varit en snabb prisökning på vissa delar av den svenska bostadsmarknaden. En del svenska hushåll har också belånat sina lägenheter och fastigheter till hög grad.

Det finns dock fler skillnader än likheter mellan utvecklingen i Sverige och i USA, som tas som exempel i frågan. I Sverige utgör exempelvis lån med låg kreditvärdighet, så kallade subprime-lån, endast 0,5 procent av den totala utlåningen. Motsvarande siffra i USA är 25 procent. På den svenska marknaden har ekonomiskt utsatta hushåll inte heller fått bostadslån till initialt mycket förmånliga villkor, som de sedan inte kunnat hantera när de verkliga villkoren börjat gälla. För hela den svenska bostadsmarknaden är belåningsgraden relativt låg. Svenska hushåll har inte heller i samma omfattning som i USA tagit upp ytterligare lån med bostaden som säkerhet eller belånat sig för att köpa flera fastigheter i syfte att hyra ut.

Detta förhindrar dock inte att enskilda hushåll kan vara högt belånade och att stigande räntor eller fallande fastighetspriser kan medföra att de blir extra utsatta. Detta måste dock ställas mot den fortsatt positiva inkomst- och sysselsättningsutveckling som väntar svenska hushåll under kommande år. Risken för att detta sammantaget ska medföra mer omfattande problem för banksektorn är därmed liten. Historiskt har den svenska bostadsmarknaden visat sig utgöra en begränsad risk för stabiliteten på den svenska marknaden.

Riksbankens slutsatser om banker och hushåll är att enskilda hushåll kan få svårt att betala sina skulder som en följd av överbelåning, men att det inte utgör någon risk för banksystemet. Jag har ingen anledning att ifrågasätta den bedömningen, ej heller att vidta några särskilda åtgärder med anledning av detta.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.