Bekämpning av ogräset stånds
Skriftlig fråga 2019/20:2017 av Mikael Larsson (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-08-21
- Överlämnad
- 2020-08-24
- Anmäld
- 2020-08-27
- Svarsdatum
- 2020-09-07
- Besvarad
- 2020-09-07
- Sista svarsdatum
- 2020-09-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Stånds är ett ogräs som växer på många håll i Sydsverige men även längs Norrlandskusten. Jordbruksverket skriver på sin hemsida: ”Stånds är ett besvärligt ogräs eftersom den innehåller giftiga alkaloider som ger olika förgiftningssymptom hos djuren.”
Stånds växer ofta längs med vägrenar och banvallar och trivs i näringsfattig mark.
Eftersom stånds kan orsaka skada för bland annat jordbrukets djur är det av största vikt att hålla tillbaka ogräset där det växer.
Trafikverket ansvarar för skötsel och klippning av vägkanter vid vägar och järnvägar och bör då också i sitt arbete försöka bekämpa stånds.
Utifrån ovanstående vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
På vilket sätt jobbar ministern och regeringen tillsammans med Trafikverket för att bekämpa ogräset stånds?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:2017 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
I2020/02164/TP
Infrastrukturdepartementet
Infrastrukturministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:2017 av Mikael Larsson (C)
Bekämpning av ogräset stånds
Mikael Larsson har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen jobbar tillsammans med Trafikverket för att bekämpa ogräset stånds.
Skötsel av vägrenar och banvallar är en viktig del av underhållet av transportinfrastrukturen. Det säkerställer bland annat att avvattningen fungerar och förhindra att sikten försämras. Det genomförs därför regelbunden slåtter och röjning längsmed de statliga vägarna och järnvägarna. Skötseln skapar även förutsättningar för artrika miljöer i dessa sidoområden vilka har betydelse för biologisk mångfald även i ett större landskapsperspektiv. Trafikverket har därför framtagna nationella kvalitetskrav och tidsplaner som entreprenörerna har att följa när arbeten genomförs.
Trafikverket anpassar underhållet av anläggningen samt genomför riktade åtgärder för att bibehålla och gynna den höga biologiska mångfalden. Spridningen av invasiva främmande arter har dock ökat kraftigt i Sverige. Det är ett hot mot den biologiska mångfalden och riskerar även att negativt påverka omgivningen och infrastrukturens anläggningar. Det förekommer även arter som är oönskade på grund av att dom är giftiga och kan därför behöva bekämpas eller hållas under uppsikt.
Trafikverket har tillsammans med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Formas i maj 2020 gått ut med en gemensam forskningsutlysning. Syftet är att utveckla nya eller förbättrade metoder som kan användas i bekämpningen av främmande invasiva och oönskade arter i naturen.
Trafikverket har även under sommaren 2020 startat ett treårigt pilotprojekt med syfte att öka den biologiska mångfalden i vägrenarna samtidigt som den slåttrade grödan ska samlas in och omvandlas till biogas. Projektet förväntas bidra till en minskad klimatpåverkan och ge en utsläppsminskning som motsvarar mer än 700 ton koldioxid för de tre år som projektet pågår. Det motsvarar ungefär vad 400 personbilar släpper ut på ett år.
Jag kan konstatera att Trafikverket har framtagna rutiner som ställer krav på hur entreprenörer ska genomföra slåtter och röjning längsmed vägar och järnvägar för att begränsa spridning av främmande invasiva och oönskade arter, samt att det även pågår ett utvecklingsarbete med syfte att ytterligare förbättra kunskap och metoder. Jag kommer fortsatt att följa frågan.
Stockholm den 4 september 2020
Tomas Eneroth
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.