Barsebäck II
Skriftlig fråga 2005/06:400 av Pilsäter, Karin (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-11-18
- Inlämnad
- 2005-11-18
- Besvarad
- 2005-11-23
- Svar anmält
- 2005-11-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 november
Fråga 2005/06:400 av Karin Pilsäter (fp) till finansminister Pär Nuder (s)
Den 10 oktober offentliggjordes förhandlingarna mellan staten och Eon, ägare till Barsebäck II, om att ersättningen för den förtida avvecklingen är klar. Stängningen av Barsebäck II kommer att kosta staten 5,6 miljarder kronor. Vi vet att statens kostnad för bortfallet av reaktor I var 8,3 miljarder (i 1999 års nuvärde, se bil. 1). Merkostnad för singeldriften bortfaller dock.
I nästa vecka ska riksdagen fatta beslut om ramar för budgeten för 2006. I dessa ingår inte kostnader för förtida avveckling av Barsebäck II.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga finansministern:
Vilka ekonomiska konsekvenser för statsbudgeten för 2006 av överenskommelsen om avveckling av Barsebäck II har finansministern räknat på, och hur ska dessa enligt hans bedömning finansieras?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:400 besvarad av Mona Sahlin
den 23 november
Svar på fråga 2005/06:400 om Barsebäck 2
Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin
Karin Pilsäter har frågat finansminister Pär Nuder vilka konsekvenser för statsbudgeten för 2006 av överenskommelsen om avvecklingen av Barsebäck han har räknat på, och hur dessa enligt hans bedömning ska finansieras. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
När det gäller de statsbudgetära konsekvenserna av stängningen av Barsebäck 1 tog riksdagen ställning till dessa vid godkännandet av ramavtalet om ersättning i samband med stängningen av Barsebäcksverket (prop. 1999/2000:63, bet. 1999/2000:NU11, rskr. 1999/2000:106). Kostnaderna för stängningen av Barsebäcksverket har sedan dess redovisats årligen i budgetpropositionen och i vederbörlig ordning beslutats och godkänts av riksdagen.
Ersättningen för Barsebäck 2 enligt 1999 års avtal består av två delar. Den största delen utgörs av ersättning till Vattenfall AB för att bolaget överlåter en utökad ägarandel i Ringhalsbolaget till Eon Sverige AB motsvarande deras andel av elproduktionen i Barsebäck 2. Därutöver ska ersättning lämnas för merkostnader för avställnings- och servicedrift som täcker kostnaden för ägarna att ha en anläggning stående i väntan på rivning.
Som Karin Pilsäter korrekt återger bedömer regeringen att kostnaderna för överenskommelsen för Barsebäck 2 kommer att uppgå till 5,6 miljarder kronor. Eftersom ersättningen för merkostnaderna av att endast driva en reaktor vid Barsebäcksverket (den så kallade singeldriftsersättningen) bortfaller, blir merkostnaden 3,2 miljarder kronor för stängningen av Barsebäck 2.
Ersättningen för Barsebäck 2 består dels av 1,5 miljarder kronor för merkostnaderna för avställnings- och servicedrift som betalas ut under perioden 2005@2017 via anslag från statsbudgeten, dels av kapitalersättning på 4,1 miljarder kronor som överförs till Vattenfall. Överföringen till Vattenfall sker genom en kvittning mot den utdelning Vattenfall lämnar till staten under åren 2006@2009.
De första åren efter stängningen av Barsebäck 2 kommer nivån på ersättningen för avställnings- och servicedrift att i stort sett motsvara vad singeldriftsersättningen skulle ha varit för att efter några år understiga denna. Resultatet blir att den samlade belastningen på statsbudgetens utgiftsida på sikt blir lägre efter stängningen av Barsebäck 2. Därmed krävs ingen ytterligare finansiering.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen i 2006 års ekonomiska vårproposition med förslag om justerade anslagsnivåer på anslaget, 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcksverket, så att de överensstämmer med de ersättningar som ska betalas ut framöver.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
