barnomsorg
Skriftlig fråga 2002/03:419 av Lindström, Torsten (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-01-22
- Inlämnad
- 2003-01-22
- Besvarad
- 2003-01-29
- Svar anmält
- 2003-01-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 januari
Fråga 2002/03:419
av Torsten Lindström (kd) till statsrådet Lena Hallengren om barnomsorgI Surahammar har Föreningen Barnens rätt till föräldrars tid samlat in namnunderskrifter motsvarande de 5 % av kommuninvånarna som krävs för att en kommunal folkomröstning ska prövas. Syftet med den föreslagna folkomröstningen är att möjliggöra ett ställningstagande till kommunal vårdlön. Initiativtagarna menar med rätta att det i dag föreligger en stark orättvisa i samhället. De föräldrar som väljer att vårda de egna barnen och därmed inte använder den kommunala barnomsorgen får inte någon ekonomisk ersättning av kommunen medan de föräldrar som har barn i kommunal barnomsorg får stora ekonomiska subventioner.
I det aktuella fallet avslogs folkomröstningskravet av kommunfullmäktige. Samtidigt visar alltfler rapporter att miljön i den kommunala barnomsorgen blir allt sämre. Större barngrupper, minskad personaltäthet samt dålig miljö för barn och vuxna innebär allt större påfrestningar. Det räcker inte med att tala om ökad personaltäthet. Snarare krävs mindre barngrupper, ökad valfrihet och ökad personaltäthet. Om fler föräldrar valde att stanna hemma med sina barn skulle trycket på den kommunala barnomsorgen minska och därigenom satsningar på kvalitet bli möjliga.
Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet:
Vad avser statsrådet att göra för att tillvarata föräldrars önskan om att själva få vårda sina barn?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:419 besvarad av Lena Hallengren
den 30 januari
Svar på fråga 2002/03:419 om barnomsorg
Statsrådet Lena Hallengren
Torsten Lindström har frågat mig vad jag avser att göra för att tillvarata föräldrars önskan om att själva få vårda sina barn.
Den viktigaste grunden i ett barns liv är hemmet och föräldrarna. Föräldrarna har huvudansvaret för att skapa en trygg uppväxtmiljö för sina barn och gemenskap inom familjen.
Förskolan kompletterar hemmets vård och omsorg genom den pedagogiska verksamhet som den erbjuder barnen. Förskolan utgör det första steget i det livslånga lärandet och är därigenom en viktig del av samhällets samlade utbildningssystem. För mig som ansvarig minister för förskoleområdet är det därför ytterst angeläget att förskolan utvecklas så att barn kan få komma i en stimulerande miljö med kamrater och andra vuxna utanför familjen. I förskolan kan barn utveckla sin förmåga att samarbeta och lära tillsammans med kamrater.
En omfattande föräldraenkät som Statens skolverk genomfört visar att det stora flertalet av de föräldrar vars barn inte har förskoleplats vill ha det. De flesta föräldrar är dessutom nöjda med den omsorgsform deras barn har och allra mest nöjda är de föräldrar vars barn har en plats i förskolan. Enligt enkäten uppskattar även hemarbetande föräldrar den tid deras barn kan vara i förskolan, även om de inte har behov av heldagsomsorg.
Förutom införandet av maxtaxan gör regeringen nu även andra stora satsningar på förskolan. För att säkerställa kvaliteten i verksamheten har de kommuner som infört maxtaxan tillförts ett särskilt statsbidrag på 500 miljoner kronor årligen.
Den 1 januari 2003 infördes dessutom den allmänna förskolan för fyra- och femåringar. Därmed får alla barn tillgång till avgiftsfri förskola tre timmar om dagen. Detta är en angelägen reform eftersom den ger alla barn större möjligheter att möta det moderna kunskapssamhällets krav på livslångt lärande.
Dessutom vill regeringen att fler vuxna ska kunna anställas i förskolan. Det särskilda stödet till kommunerna för att anställa mer personal i skolan byggs därför ut till att även omfatta förskolan. Regeringen avser därför att föreslå ett riktat statsbidrag till kommunerna för att tillföra minst 6 000 nya förskollärare, barnskötare eller annan personal till förskolan.
Under 2002 har Skolverket haft regeringens uppdrag att göra en fördjupad studie av barngruppernas storlek och personaltäthet i förskola, förskoleklass och fritidshem. Med utgångspunkt i forskning och kunskap som finns inom området görs en analys av resultaten. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars i år.
Sammantaget innebär dessa satsningar att kommunerna får betydligt ökade resurser inom förskolan. Den kommer på detta sätt att få ökade förutsättningar att bidra till barnens utveckling och lärande i ett livslångt perspektiv. De bästa förutsättningarna för barn att utvecklas skapas genom den fasta grund som hemmet och föräldrarna ger i samarbete med en högkvalitativ förskola.
Vid sidan av de satsningar som görs på förskolan har föräldraförsäkringen stegvis byggts ut. Vi torde i Sverige ha den mest generösa föräldraförsäkring man kan finna i ett internationellt perspektiv. Föräldraförsäkringen har förlängts och garantinivåerna höjts.
Föräldraförsäkringen kan användas flexibelt som hela eller delar av dagar. Även pappor har getts ökade möjligheter att vara hemma med sina barn.
När det gäller ytterligare frågor om föräldrars vård av sina barn, föräldraförsäkringen med mera vill jag hänvisa till statsrådet Berit Andnor, som är ansvarig minister för detta område.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.