avveckling av specialdomstolar
Skriftlig fråga 2003/04:686 av Bargholtz, Helena (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-02-05
- Inlämnad
- 2004-02-05
- Besvarad
- 2004-02-11
- Svar anmält
- 2004-02-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 februari
Fråga 2003/04:686
av Helena Bargholtz (fp) till justitieminister Thomas Bodström om avveckling av specialdomstolarObjektiviteten, allsidigheten och opartiskheten i de så kallade partssammansatta domstolarnas avgörande kan på goda grunder ifrågasättas. Den enskilde kan uppleva att hon eller han inte får en rättvis rättegång när saken ska prövas av ledamöter som representerar intresseorganisationer. Detta gäller i högsta grad Arbetsdomstolen. Det finns ingen rättssäkerhet för den som är oorganiserad. Med tanke på att fyra av AD:s sju medlemmar tillsätts av fack och arbetsgivarorganisationer har domstolen ett intresse av att slå vakt om kollektivavtalet. Organisationerna får vara både lagstiftare, vittnen och domare. Domstolens sammansättning gör att det finns stor risk för jäv. Specialdomstolarna, som bland annat Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen, har inrättats eftersom det har ansetts kräva särskild sakkunskap att avgöra tvister inom vissa rättsområden. För att tillgodose behovet av denna speciella kompetens borde i stället ett system med rotlar, där domare med specialistkompetens ingår, kunna införas vid vissa domstolar. Till de specifika målen kan sedan utomstående expertis knytas och höras vid behov.
Avser justitieministern att verka för att systemet med specialdomstolar avvecklas och deras uppgifter överflyttas till de allmänna domstolarna?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:686 besvarad av Thomas Bodström
den 11 februari
Svar på fråga 2003/04:686 om avveckling av specialdomstolar
Justitieminister Thomas Bodström
Helena Bargholtz har frågat mig om jag avser att verka för att systemet med specialdomstolar avvecklas och deras uppgifter flyttas över till de allmänna domstolarna.
En utgångspunkt har sedan mer än ett decennium varit att specialdomstolar utanför de bägge domstolsslagen bör undvikas. Stor samstämmighet finns om att en lösning med särskilda domstolar såsom fastighetsdomstolar och miljödomstolar inom de allmänna domstolarna i normalfallet är ett betydligt bättre alternativ än specialdomstolar. Personalförsörjning, ökad flexibilitet, minskad sårbarhet och högre effektivitet talar för en lösning med en sammanhållen organisation. Denna princip har redovisats i två skrivelser från regeringen som riksdagen ställt sig bakom.
Vad gäller Patentbesvärsrätten kan konstateras att den internationella utvecklingen med bland annat tillskapandet av ett gemenskapsvarumärke och inrättandet av en europeisk ordning för prövning av patentansökningar har lett till en minskad måltillströmning. Dessutom är den immaterialrättsliga domstolsorganisationen splittrad. För att kunna möta den internationella utvecklingen och bibehålla kompetensen på området är det min uppfattning att Patentbesvärsrätten bör upphöra och att det bör skapas en samlad domstolsorganisation på immaterialrättens område inom ramen för det allmänna domstolsväsendet.
Det kan emellertid finnas mål som bäst hanteras i en specialdomstol utanför de allmänna domstolarna eller de allmänna förvaltningsdomstolarna. Så är fallet med Arbetsdomstolen, där ledamöter med särskild insikt i förhållandena på arbetsmarknaden deltar i dömandet. Frågan om Arbetsdomstolens ställning har genom åren varit livligt debatterad. En majoritet av riksdagen har dock även under senare år varit för att domstolen ska behållas.
Arbetsdomstolens så kallade lekmannaledamöter utses av regeringen efter förslag från de centrala arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna. Ledamöterna representerar inte sina respektive organisationer, utan deras uppgift i domstolen är att med utnyttjande av sin kunskap och erfarenhet medverka vid avgörandet av arbetsrättsliga tvister på ett sakligt och objektivt sätt och således att nå fram till en lösning av tvisten som är riktig utifrån rättsliga utgångspunkter. De lyder under samma regelverk som andra domare. Detta innebär bland annat att de avlägger domared och omfattas av rättegångsbalkens regler rörande jäv.
Även om jag anser att man bör sträva efter en samlad domstolsorganisation med allmänna domstolar kan övervägande skäl således tala för en specialdomstolslösning i det enskilda fallet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.