Åtgärder mot ökad förekomst av barnaga
Skriftlig fråga 2009/10:788 av Eriksson, Birgitta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2010-05-06
- Inlämnad
- 2010-05-06
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2010-05-19
- Svar anmält
- 2010-05-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 maj
Fråga
2009/10:788 Åtgärder mot ökad förekomst av barnaga
av Birgitta Eriksson (s)
till statsrådet Maria Larsson (kd)
Enligt Brottsförebyggande rådet anmäldes i fjol 2 735 misstänkta fall om barnaga eller barnmisshandel av barn 0–14 år enbart i Stockholms län. Enligt en anställd på Rädda Barnen har antalet anmälda fall ökat drastiskt. Mörkertalen är stora och vissa beräkningar anger att upp till 15 procent av alla barn agas.
Att slå barn kan aldrig accepteras. Vi tolererar inte våld mellan vuxna som konfliktlösningsmetod, varför ska det då vara rätt att ”tillrättavisa” barn handgripligen? Vi slår inte vuxna som vägrar följa någon form av arbetsorder, direktiv eller annan befallning. Varför ska man då få slå barn som vägrar ”lyda”? Barn är omyndiga, men ställer inte detta faktum snarare större krav på den vuxne och myndige? Hur skulle det se ut om vi slog på omyndigförklarade vuxna som vägrade göra något utifrån ett resonemang om att de inte riktigt ”förstår”, ”vet sitt eget bästa” etcetera.
Vilka omedelbara åtgärder avser statsrådet att vidta mot det allvarliga faktum att barn i Sverige år 2010 fortfarande utsätts för barnaga och våld, och detta i ökande omfattning?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:788 besvarad av Socialminister Göran Hägglund
Svar på fråga
2009/10:788 Åtgärder mot ökad förekomst av barnaga
Socialminister Göran Hägglund
Birgitta Eriksson har frågat äldre- och folkhälsoministern vilka omedelbara åtgärder hon avser att vidta mot det faktum att barn i Sverige fortfarande utsätts för barnaga och våld. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan.
Jag vill inledningsvis understryka att inget våld mot barn – vare sig det är fysiskt eller psykiskt och vare sig det sker i bestraffande syfte eller ej – kan accepteras. Därför har regeringen valt att sedan 2008 ha frågan om att bekämpa våld mot barn som ett av sina fyra tydligt prioriterade områden inom barnrättspolitiken. Detta stadfästes i regeringens skrivelse 2007/08:111 Barnpolitiken – en politik för barnets rättigheter som lämnades till riksdagen i mars 2008.
Regeringen har under de senaste åren på många olika sätt arbetat för att motverka våld mot barn. En del av insatserna har haft fokus på att bekämpa av kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling, det vill säga så kallad barnaga.
Förebyggande åtgärder är av största vikt, och regeringen har därför bland annat presenterat en nationell strategi för föräldrastöd samt vidtagit åtgärder för att stimulera förebyggande arbete för barn i familjer där våld eller övergrepp mellan vuxna förekommer. Regeringen har även uppdragit åt Statens folkhälsoinstitut att i samverkan med Socialstyrelsen kartlägga det förebyggande arbetet i kommunerna som vänder sig till barn och unga som riskerar att fara illa.
Insatser för att öka kompetensen inom olika yrkesgrupper kring olika former av våld mot barn har vidtagits. Bland annat har Rikspolisstyrelsen haft regeringens uppdrag att säkerställa att all personal som utreder ärenden med barn som utsatts för brott genomgår anpassad utbildning.
Regeringen har gett organisationen Barnens rätt i samhället (Bris) ekonomiskt stöd för att ta fram en interaktiv webbplats för att ge råd och stöd till föräldrar och andra vuxna. Syftet är att föräldrar snabbt ska kunna få rådgivning och hjälp, till exempel vid konflikter med barnet eller om barnet utsätts för mobbning. Om föräldrar får stöd i krisartade situationer kan det förhindra att barn utsätts för våld eller kränks på andra sätt. Avsikten är att webbplatsen och Bris Vuxentelefon om barn ska komplettera varandra.
Regeringen har också gett medel till Karolinska Institutet för att i samarbete med Stockholms läns landsting driva ett pilotprojekt i syfte att förebygga våld mot spädbarn som kan riskera att drabbas av så kallat shaken baby syndrome.
På det internationella området kan nämnas att barns rättigheter lyftes fram under det svenska ordförandeskapet i Europarådet 2008. Detta resulterade bland annat i den så kallade Stockholmsstrategin för ett barnvänligare Europa. Ett av de fem områdena i strategin är samarbete mellan europeiska länder för att motverka alla typer av våld mot barn. Europarådet kommer bland annat att fokusera på att genomföra och följa upp FN:s studie om våld mot barn och har skapat ett nätverk med så kallade Focal Points on Children’s Rights and Violence against Children. I november 2009 antog Europarådets ministerkommitté Guidelines on Integrated National Strategies for the Protection of Children against Violence.
De ovan nämnda genomförda insatserna är bara exempel på de insatser som regeringen har genomfört under de senaste åren för att bekämpa det våld som riktas mot barn. Men det kommer hela tiden nya grupper av föräldrar som behöver information och kunskap, och likaså behöver barn kontinuerligt information om sina rättigheter. Att våldet mot barn, inte minst vuxnas våld mot barn i form av barnaga, minskar är av grundläggande betydelse för att barn ska kunna sägas ha fått sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Regeringen anser därför att arbetet mot våld mot barn även fortsättningsvis bör prioriteras.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.