Åtgärder mot fetma och låg fysisk aktivitet
Skriftlig fråga 2016/17:1853 av Saila Quicklund (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-08-29
- Överlämnad
- 2017-08-29
- Anmäld
- 2017-08-31
- Svarsdatum
- 2017-09-12
- Besvarad
- 2017-09-12
- Sista svarsdatum
- 2017-09-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Inte ens hälften av Sveriges barn och unga ägnar sig åt en timme fysisk aktivitet per dag – hos flickor handlar det om nästan bara var femte flicka, 22 procent når upp till rekommendationen om en timmes fysiskt aktivitet om dagen.
Centrum för idrottsforskning (CIF) visar med sin studie från i maj på ett nedslående resultat. För första gången har en studie genomförts med objektiva mätmetoder, där rörelsemätare har suttit fast på 3 000 flickor och pojkar i hela landet. Resultaten av studien visar på en tydlig skillnad mellan pojkar och flickor i alla åldrar och dessutom på en markant minskning av aktivitetsnivån på helgerna. Det handlar således om flertalet timmar per dag som går till att sitta still.
Moderaterna tar den ökade fysiska ohälsan och den minskande fysiska aktiviteten hos unga på allvar. Under alliansregeringens tid tillfördes bland annat 4 miljarder tack vare Idrottslyftet. Vi har även drivit frågan om idrott på fritis och för att utöka antalet idrottstimmar. Därför är det glädjande att regeringen nu också hörsammar riksdagens krav om 100 timmar mer idrott i skolan.
Regeringen presenterade i våras sina förslag om hur den vill främja mer fysisk aktivitet, däribland det efterlängtade beskedet om att utöka antalet idrottstimmar i skolan. Dock kräver det mycket mer arbete för att vända den dåliga utvecklingen med alltför lite fysisk aktivitet hos många barn och unga och för att nå de unga som varken lockas av idrottslektionerna eller engagerar sig i idrottsrörelsen. Som en forskare på CIF sa: ”Det är den stora paradoxen – att de som behöver det mest är de som vill ha det allra minst.”
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Vilka ytterligare åtgärder avser ministern att vidta för att främja mer av fysisk aktivitet bland barn och unga med fokus mot de grupper som allra minst ägnar sig åt någon form av fysisk aktivitet?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1853 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
Dnr S2017/04735/FS | ||
Socialdepartementet |
Socialministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1853 av Saila Quicklund (M) Åtgärder mot fetma och låg fysisk aktivitet
Saila Quicklund har frågat mig vilka ytterligare åtgärder jag avser att vidta för att främja mer av fysisk aktivitet bland barn och unga med fokus mot de grupper som allra minst ägnar sig åt någon form av fysisk aktivitet.
Som framgår av det svar jag lämnade till frågeställaren den 26 juli i detta ämne menar jag att övervikt och fetma till stor del är en klassfråga och den grundläggande åtgärden är att skapa jämlika livsvillkor. Här behövs det ett helhetsgrepp med utgångspunkt i tidiga och förebyggande insatser som sträcker sig över stora delar av samhället och välfärden. Det behövs en kraftsamling från hela samhället för att främja bra matvanor och fysisk aktivitet hos befolkningen. Inom Regeringskansliet bereds nu betänkandena från Kommissionen för jämlik hälsa samt Folkhälsomyndighetens och Livsmedelsverkets förslag på insatser för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Förslagen till åtgärder som direkt eller indirekt riktar sig mot övervikt och fetma är åtskilliga, men jag kan inte föregripa den beredning som nu pågår. Det pågående arbete med att skapa jämlika livsvillkor och stärka välfärden utgör emellertid grunden i regeringens politik för såväl bättre hälsa som minskad övervikt och fetma.
Vi vet att övervikt och fetma bland annat samvarierar med rörelse i vardagen. För att öka rörelsen och minska stillasittanden vidtar regeringen nu flera åtgärder:
Först vill jag framhålla förstärkningen av elevhälsan, uppdraget till Statens skolverk att lämna förslag som syftar till mer rörelse under skoldagen samt utökningen av undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa med 100 timmar i grundskolan fr.o.m. 2019.
Därutöver har regeringen höjt det statliga stödet till idrotten och jag välkomnar Riksidrottsförbundets nya mål om att 2025 ha en idrottsrörelse där alla får plats att idrotta utifrån sina villkor oavsett ambition, ålder, kön, prestationsnivå eller andra förutsättningar. Som en del av regeringens rörelsesatsning gör Riksidrottsförbundet även en kraftsamling för mer idrott, rörelse och utveckling av rörelseförståelse inom ramen för skoldagen.
Slutligen vill jag lyfta fram regeringens nya nationella cykelstrategi för ökad och säker cykling. Ökad cykling ger inte bara mindre buller, luft- och klimatpåverkan utan även bättre folkhälsa.
Stockholm den 12 september 2017
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

