Återvinnande av energi

Skriftlig fråga 2005/06:114 av Härstedt, Kent (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-10-13
Inlämnad
2005-10-13
Besvarad
2005-10-19
Svar anmält
2005-10-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 oktober

Fråga 2005/06:114 av Kent Härstedt (s) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin (s)

Återvinnande av energi

Inom industrin används i dag mycket energi, och den som används går oftast att ta till vara i form av återvunnen energi som fjärrvärme och el. Med andra ord kan energin användas flera gånger utan påverkan på miljön. Svensk Fjärrvärme indikerar att det finns ca 10 terawattimmar som kan tas till vara. Ändå är det i dag bara ca 4 terawattimmar som tillvaratas. Om en bedömning görs av möjlig potential utifrån vad som stoppas in blir siffran på 10 terawattimmar mycket högre. 10 terawattimmar motsvarar ca 2 000 000 ton CO2 per år. Monopolet på fjärrvärmenätet bär ett stort ansvar för att inte mer tas till vara i dag. I flera fall prioriteras värmepumpar och sopförbränning. I andra fall behövs stimulans för att investeringen i industrin ska komma till. Det finns många sätt för att stimulera till att mer än 10 terawattimmar skulle kunna återvinnas. Ett sätt är att öppna fjärrvärmenäten. Några förslag: inför värmecertifikat, premiera återvunnen energi, rangordna energin efter miljönytta, bygg ut och koppla samman fjärrvärmenäten, säkerställ att fjärrvärmepriset alltid är klart billigast så att ingen behöver tveka om bästa alternativ, konvertera all eluppvärmning till fjärrvärme med de övervinster som fjärrvärmebolagen tar ut.

Vad ämnar ministern ta för initiativ så att mer energi ska kunna återvinnas och för att nå regeringens miljö- och energipolitiska mål?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:114 besvarad av Mona Sahlin

den 19 oktober

Svar på fråga 2005/06:114 om återvinnande av energi

Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin

Kent Härstedt har frågat mig vad jag ämnar ta för initiativ så att mer energi ska kunna återvinnas och för att nå regeringens miljö- och energipolitiska mål.

Jag delar uppfattningen om att det är angeläget att öka andelen energi som återvinns exempelvis genom att tillvarata spillvärme från industrier i fjärrvärmesystemen. Detta är något som är angeläget utifrån de energi- och klimatpolitiska målen.

Den statliga Fjärrvärmeutredningen har behandlat flera av de förslag som Kent Härstedt tar upp. Utredningen redovisade i våras ett betänkande där bland annat möjligheterna att införa tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten analyserades (SOU 2005:33), vilket skulle kunna vara ett sätt att öka andelen återvunnen energi. Utredningen bedömde dock att de förväntade positiva effekterna av tredjepartstillträde med avseende på konkurrensen, konsumentnyttan och miljön inte kan bli tillräckligt stora för att motivera ett lagstadgat tredjepartstillträde. Ett av utredningens förslag var emellertid att innehavaren av ett fjärrvärmenät ska åläggas en skyldighet att förhandla med en potentiell värmeleverantör för att främja att exempelvis industriell spillvärme och värme från avfallsförbränning utnyttjas. Utredningens betänkande har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet.

Inom klimatinvesteringsprogrammen och tidigare inom de lokala investeringsprogrammen ges även stöd till projekt som syftar till att tillvarata spillvärme. I budgetpropositionen för 2006 föreslås också att anslagen till klimatinvesteringsprogrammen utökas betydligt under kommande år och förlängs till 2008. Detta ger fortsatt goda förutsättningar att främja projekt för att återvinna energi. Det föreslås även att särskilda stöd införs för att konvertera från direktverkande elvärme respektive oljeuppvärmning till bland annat fjärrvärme vilket bidrar till att öka fjärrvärmeunderlaget. Jag anser att dessa initiativ på ett positivt sätt kommer att kunna bidra till att öka andelen återvunnen energi och därmed att uppnå de energi- och miljöpolitiska målen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.