Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

arvode till nämndemän

Skriftlig fråga 2004/05:118 av Rådström, Britta (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-10-14
Anmäld
2004-10-14
Besvarad
2004-10-20
Svar anmält
2004-10-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 oktober

Fråga 2004/05:118

 av Britta Rådström (s) till justitieminister Thomas Bodström om arvode till nämndemän

Nämndemannakommittens betänkande Framtidens nämndemän behandlade bland annat frågan om ersättning till nämndemännen. Kommittén ansåg att det viktigaste målet i fråga om ersättningsvillkoren för nämndemän bör vara att ingen ska förlora ekonomiskt på att vara nämndeman. Arvodet borde därför också täcka en del omkostnader som kan uppkomma i anledning av uppdraget.

Ersättningen till nämndemännen har inte ändrats sedan 1989 och uppgår i dag till 300 kr per sammanträdesdag. Samhället har genomgått mycket stora förändringar under dessa femton år. Domstolarnas arbete likaså. Nämndemän arbetar numera hela arbetsdagar med ibland två@tre olika ordföranden. Då innehållet i arbetet har förändrats borde detta också visa sig i ersättningen till dem.

Jag vill fråga justitieministern vilka åtgärder han avser att vidta för att ersättningen för nämndemännen ska höjas.

Svar på skriftlig fråga 2004/05:118 besvarad av

den 20 oktober

Svar på fråga 2004/05:118 om arvoden till nämndemän

Justitieminister Thomas Bodström

Britta Rådström har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att ersättningen till nämndemän ska höjas.

För närvarande får nämndemännen 300 kr per dag i grundarvode. Nämndemännen har även rätt till ersättning för inkomstförlust, rese-ersättning och traktamente. Det är riktigt att nivån på grundarvodet varit oförändrad under ett antal år. Vissa förbättringar av ersättningsvillkoren har ändå skett på senare tid. Nämndemännen får ersättning för inkomstförlust genom ett tilläggsbelopp för den del av inkomstförlusten som inte täcks av grundarvodet. Tidigare var tilläggsbeloppet begränsat till 700 kr. Den 1 januari 1999 togs beloppsgränsen bort och nämndemännen är numera berättigade till full ersättning för inkomstförlust, vilket innebär att ersättningen till nämndemännen successivt har ökat under senare år.

I Nämndemannakommitténs betänkande Framtidens nämndemän (SOU 2002:61) föreslås att nämndemännens ersättningsvillkor ska förbättras. I betänkandet lämnas också ett antal förslag som syftar till att på olika sätt tydliggöra nämndemannauppdraget och stärka nämndemannainstitutet. Rekryteringen föreslås i framtiden ske till viss del i en så kallad fri kvot, det vill säga bland personer som inte nominerats av politiska partier. Vidare föreslås nya regler om entledigande och avstängning när en nämndemans tjänstgöring bedöms vara till skada för rättskipningen.

Nämndemannakommitténs betänkande bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen avser att lägga fram en lagrådsremiss under våren 2005. Jag vill inte i detta skede föregripa regeringens ställningstagande till förslagen i betänkandet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.