Arbetsmiljöverkets rekommendationer för ljudmiljön i skolan
Skriftlig fråga 2005/06:1560 av Saarinen, Ingegerd (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-05-08
- Inlämnad
- 2006-05-08
- Anmäld
- 2006-05-09
- Besvarad
- 2006-05-17
- Svar anmält
- 2006-05-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 maj
Fråga 2005/06:1560 av Ingegerd Saarinen (mp) till statsrådet Hans Karlsson (s)
Arbetsmiljöverkets rekommendationer för ljudmiljön i skolan
Mer än 80 % av samtliga hörselskadade elever går i den vanliga skolan. Där har de samma villkor som elever med god hörsel det vill säga stora klasser och att varken kommunikationssätten eller pedagogiken har anpassats efter hörselskadades behov. Det är en oerhört tuff skolsituation och innebär att det är lätt att hamna utanför både i undervisning och socialt. Följden blir att betydligt färre hörselskadade går vidare till högskolestudier och deras möjligheter och framtida yrkesliv försämras med sämre hälsa som följd.
För elever med annan dialekt eller annat hemspråk är det också viktigt att ljudmiljön är bra för att de ska uppfatta vad som sägs. Hörselmiljön i skolan är alltså viktig och ett problem för många.
När skolor byggs om borde det vara en självklarhet att kommunen ska följa Arbetsmiljöverkets rekommendationer för efterklangstider och ljuddämpning. Man gör det ofta inte med hänvisning till att om det kommer hörselskadade elever får man i stället bygga om skolsalarna då. I längden måste detta bli dyrare. Tillgängligheten blir självfallet mycket sämre. Vi vet dessutom att hörselskadade elever sällan ställer krav utan oftast håller låg profil.
Det är viktigt för folkhälsan och elevernas framtida hälsa att Arbetsmiljöverkets rekommendationer följs även i skollokaler.
Vad avser statsrådet att göra för att kommunerna ska bli mer intresserade av att följa Arbetsmiljöverkets rekommendationer?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1560 besvarad av Hans Karlsson
Svar på fråga 2005/06:1560 om Arbetsmiljöverkets rekommendationer för ljudmiljön i skolan
Statsrådet Hans Karlsson
Ingegerd Saarinen har frågat mig vad jag avser att göra för att kommunerna ska bli mer intresserade av att följa Arbetsmiljöverkets rekommendationer för ljudnivån i skolan.
Jag vill inledningsvis erinra om de lagar och regler som gäller i denna fråga. Skolans verksamhet styrs av skollagstiftningen och arbetsmiljölagstiftningen. Alla anställda och elever omfattas av arbetsmiljölagstiftningen. Reglerna ska tillsammans göra att skolan får en god studie- och arbetsmiljö.
Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsmiljön vara sådan att eleverna och personalen inte riskerar att bli sjuka eller skada sig i arbetet. Hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas preciseras i föreskrifter från Arbetsmiljöverket. I denna fråga är föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2000:42) och buller (AFS 2005:16) särskilt relevanta.
Hur skollokalerna utformas är viktigt för hur arbetsförhållandena sedan kan anpassas till exempelvis elever med någon funktionsnedsättning. Ett exempel på anpassning för hörselskadade är tillräckligt korta efterklangstider. Sådana aspekter behöver därför beaktas redan i planeringen av lokalerna. Enligt arbetsmiljölagen ska den som låter utföra byggnadsarbete se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas avseende det framtida brukandet. Vid ny- eller ombyggnad av skollokaler bör projektörer förses med tillräcklig information om lokalernas tänkta användning och behov av anpassning för elever med funktionsnedsättningar. Med stöd av arbetsmiljölagen finns möjlighet att kräva förbättringar av arbetsmiljön även i fråga om befintlig byggnad, oavsett om någon ny- eller ombyggnad är aktuell. Det kan därför som Ingegerd Saarinen framhåller bli kostsamt för kommuner att inte från början väga in skollokalernas utformning ur exempelvis funktionsnedsättningssynpunkt.
Det är viktigt att kommunerna och, för fristående skolor, skolstyrelserna är medvetna om dessa förhållanden och vilket ansvar man har för elevers arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket har genomfört en informationsinsats riktad till kommunpolitiker angående deras arbetsmiljöansvar. Det pågår en analys av effekterna av informationsinsatsen.
Skolan har varit ett av de prioriterade tillsynsområdena i Arbetsmiljöverkets verksamhetsprogram under åren 2004@2006. Under 2005 genomfördes en tillsynsinsats avseende buller riktad till förskolor och skolor. Ca 300 skolor och 400 förskolor besöktes. I ca 85 % av fallen ledde inspektionerna fram till att verket ställde någon form av krav. Därtill gjordes ett omfattande utskick av information om buller till skolor och förskolor.
Verket gjorde också nyligen en undersökning av 11-åringars skolarbetsmiljö. Enligt undersökningen klagade nästan var tredje elev på den höga ljudnivån. Eftersom en stor del av skolundervisningen grundas på muntlig kommunikation är en god ljudmiljö i skolan av grundläggande betydelse. Det är därför mycket viktigt att kommunpolitiker och övriga ansvariga inom skolan tar till sig de problem som Arbetsmiljöverkets undersökning pekar på och uppmärksammar arbetsmiljöförhållandena i skolan, inte minst för elever med funktionshinder. Följs inte arbetsmiljölagstiftningen samt de förelägganden och förbud som Arbetsmiljöverket utfärdar kan sanktioner aktualiseras.
För att ytterligare förbättra kunskapsläget om arbetsmiljöförhållandena i skolan gav regeringen i Arbetsmiljöverkets regleringsbrev för 2006 verket i uppdrag att redovisa hur många inspektioner som gjorts av arbetsmiljön i skolan, hur många anmälningar verket får om arbetsmiljön i skolan samt hur många av dessa anmälningar som föranleder åtgärder från verkets sida. I redovisningen ska ingå hur barns och ungas synpunkter inhämtas och beaktas i tillsynen.
Avslutningsvis vill jag nämna att regeringen, som ett led i att stärka arbetsmiljöarbetet i skolan, år 2004 gav en utredning i uppdrag att se över elevrepresentanternas befogenheter och pröva om möjligheter finns att stärka bevakningen av elevernas arbetsmiljö. Utredaren har nyligen lämnat ett delbetänkande som bland annat tar upp dessa frågor. Betänkandet bereds nu vidare i Regeringskansliet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.