Antibiotikaresistenta bakterier
Skriftlig fråga 2008/09:27 av Eriksson, Birgitta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-09-23
- Anmäld
- 2008-09-25
- Besvarad
- 2008-10-01
- Svar anmält
- 2008-10-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 september
Fråga
2008/09:27 Antibiotikaresistenta bakterier
av Birgitta Eriksson (s)
till statsrådet Maria Larsson (kd)
Vetenskapsradion har rapporterat att världen har drabbats av en global epidemi av bakterier som antibiotika inte längre biter på. Tre svenska forskare har skarpt kritiserat världshälsoorganisationen WHO i medicintidskriften British Medical Journal.
WHO tog fram ett 67-punktsprogram för att få ned antibiotikaresistensen i världen för flera år sedan, men än har inte programmet sjösatts. Det finns ingen särskild avdelning på WHO som just sysslar med de här frågorna, att jämföra med kampen mot fågelinfluensa som har 300 miljoner kronor i årsbudget bara hos WHO plus ytterligare några miljarder hos Världsbanken och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. Hittills har fågelinfluensa skördat 245 offer i världen. I Europa dör 37 000 patienter årligen av multiresistenta bakterier. I Asien och Afrika dör barn varje minut, trots att de kommit till sjukhus, för att läkarna inte längre har någon verksam medicin att sätta in.
Genom vilka svenska och internationella åtgärder avser statsrådet att uppmärksamma de antibiotikaresistenta bakterierna?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:27 besvarad av Statsrådet Maria Larsson
Svar på fråga
2008/09:27 Antibiotikaresistenta bakterier
Statsrådet Maria Larsson
Birgitta Eriksson har frågat mig genom vilka svenska och internationella åtgärder jag avser att uppmärksamma de antibiotikaresistenta bakterierna.
Antibiotikaresistens är ett globalt hot som allvarligt kan hota människors hälsa och försämra möjligheterna för modern sjukvård som till exempel transplantationer och cancerbehandling. Europeiska myndigheten för förebyggande och kontroll av sjukdomar gör bedömningen att detta är det viktigaste hälsohotet inom Europa. Även om situation är god i Sverige jämfört med många andra länder i Europa finns en oroväckande trend med ökning av antalet multiresistenta bakterier. Resistenta stammar sprids inom vården på grund av bristande hygien. En mycket oroande utveckling är att resistenta stammar nu även sprids utanför sjukvården, till exempel i äldreboenden.
Flera områden är viktiga att fokusera på; över- och felanvändning av antibiotika, vårdhygien och utvecklingen av nya antibakteriella substanser.
Flera initiativ har tagits och det pågår ett aktivt arbete inom området. Den svenska nationella strategin mot antibiotikaresistens och vårdhygien följs upp genom uppdrag som har givits till Socialstyrelsen. Regeringen föreslår i propositionen En förnyad folkhälsopolitik (2007/09:110) fortsatt stöd till Smittskyddsinstitutets samverkansorgan Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens (Strama).
Regeringen avser att fortsatt driva på för en utveckling, både inom EU och internationellt, för bättre möjligheter för läkemedel och produkter som inte har förutsättningar att utvecklas kommersiellt. Ett led i detta är det svenska initiativet under det svenska ordförandeskapet i EU hösten 2009 att genomföra en konferens om behovet av nya antibakteriella läkemedel.
Sverige har varit drivande i frågan inom WHO och har bland annat varit initiativtagare till en WHO-resolution 2005 om antibiotikaresistens. Förberedelser pågår nu för en uppföljning av denna resolution vid Världshälsoförsamlingen i maj nästa år.
Bilaterala kontakter och initiativ är även viktigt för att få upp frågan på den globala dagordningen. Vid mitt besök i Kina nyligen var antibiotikaresistens en huvudfråga vid mitt möte med Kinas hälsominister Chen Zhu.
Sammanfattningsvis kan understrykas att frågan är uppmärksammad av regeringen och ett aktivt arbete pågår såväl nationellt som inom EU och internationellt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.