Ansvaret för krisen i Baltikum
Skriftlig fråga 2009/10:204 av Eriksson, Birgitta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-11-18
- Inlämnad
- 2009-11-18
- Besvarad
- 2009-11-25
- Svar anmält
- 2009-11-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 november
Fråga
2009/10:204 Ansvaret för krisen i Baltikum
av Birgitta Eriksson (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
Ett borgerligt partis ekonomisk-politiska talesman har i en svensk affärstidning ställt den högst berättigade frågan om ansvarsutkrävandet utifrån krisen i Estland, Lettland och Litauen. Även Ukraina kan nu tillfogas listan.
De svenska bankerna dominerade betalningssystemen i de tre länderna och därmed har den svenska staten glidit in i ett ansvar för de tre ländernas ekonomiska och institutionella stabilitet, menar talesmannen. Bankerna har i praktiken placerat Sveriges riksdag, i en utpressningssituation. Sverige axlade plötsligt det faktiska ansvaret för tre suveräna grannländer utan egentlig offentlig debatt, och utan att några riksdagsbeslut hade fattats.
Artikelförfattaren undrar varför inte de svenska myndigheterna, främst Riksbanken och Finansinspektionen, har ingripit mot de svenska moderbankerna under 2007 och 2008? Vad visste, förstod och gjorde myndigheterna och det ansvariga statsrådet? Varför har inte Finansinspektionen krävt förändringar i ledningarna hos berörda banker? Bör dessa sitta i orubbat bo?
Frågorna bör utredas via Finansdepartementet eller Riksrevisionen. Tyvärr saknar riksdagen i dag egna revisorer som på riksdagens uppdrag skulle ha kunnat genomföra denna granskning.
Avser statsrådet att ta initiativ till en utredning om hur den svenska staten tagit ansvar för ekonomi och levnadsförhållanden i våra tre suveräna grannstater i Baltikum och hur riksdagens insyn varit?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:204 besvarad av Statsrådet Mats Odell
Svar på fråga
2009/10:204 Ansvaret för krisen i Baltikum
Statsrådet Mats Odell
Birgitta Eriksson har frågat mig om jag kommer att ta initiativ till en utredning om hur den svenska staten tagit ansvar för ekonomi och levnadsförhållanden i våra tre suveräna grannstater i Baltikum och hur riksdagens insyn varit.
Flera samverkande faktorer har bidragit till att den finansiella krisen slagit särskilt hårt mot de baltiska länderna. Det är viktigt att analysera och dra lärdomar från krisen, både för svenskt och baltiskt vidkommande. Tillsynen över de svenska bankerna och deras verksamheter i Baltikum är en del av detta. En annan viktig del är att analysera den ekonomiska politiken i de baltiska länderna och dess betydelse för de omfattande obalanser i utrikeshandel och kapitalflöden som byggdes upp i Baltikum åren som föregick krisen. Det senare är dock knappast ett uppdrag ämnat åt svenska myndigheter.
När det gäller tillsynen är det viktigt att understryka att svenska banker har ansvar för att kontrollera riskerna i hela koncernen. Ansvaret för tillsynen är samtidigt delad mellan de nationella tillsynsmyndigheterna i moderbankens hemland och dotterbolagets värdland. Här pekar analysen entydigt mot att samarbetet behöver stärkas och ansvarsfördelningen mellan myndigheterna bli tydligare. Detta gäller även hur kostnaderna för eventuella statliga insatser fördelas.
Sverige har som ordförandeland i EU en central roll i arbetet med att förbättra regelverket och tillsynen av finansmarknaderna. Medlemsstaterna har kommit överens om att skapa ett gemensamt organ – ett så kallat systemriskråd – som ska övervaka stabilitetsrisker i det finansiella systemet ur ett makroperspektiv. Systemriskrådet ska i god tid varna för sådana stabilitetsrisker och vid behov rikta rekommendationer om åtgärder direkt till ett land eller ett lands ansvariga myndigheter.
Förhandlingar pågår också om att skapa tre nya EU-myndigheter som ska samordna tillsynen på mikronivå, det vill säga mellan de nationella tillsynsmyndigheterna. Tanken är att de nya mikromyndigheterna på EU-nivå ska kunna rikta beslut mot enskilda institut i vissa specifika situationer.
Målsättningen för det svenska ordförandeskapet är att nå en överenskommelse om hela tillsynspaketet i december. Parallellt pågår också ett omfattande arbete inom EU för att förbättra möjligheterna att i tid ingripa och ta hand om banker med gränsöverskridande verksamhet som hamnar i ekonomiska svårigheter. Allt i syfte att undvika eller åtminstone minimera kostnader för skattebetalarna.
Det är enligt min mening nödvändigt att lösa dessa frågor på EU-nivå för att de ska ge någon effekt. Jag vill också understryka att vi kommer att fortsätta analysera hur tillsyn och regelverk i gränsöverskridande institut kan förbättras utifrån de nya former som nu arbetas fram inom EU.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.