Allemansrättens plats i läroplanen

Skriftlig fråga 2019/20:412 av Kjell-Arne Ottosson (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-11-14
Överlämnad
2019-11-15
Anmäld
2019-11-19
Svarsdatum
2019-11-27
Besvarad
2019-11-27
Sista svarsdatum
2019-11-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

När man säger ”allemansrätten” känner vi att vi står i skogen och på graniten. Allemansrätten finns inskriven i regeringsformen och är en sedvänja som är lika viktig för oss som för kommande generationer. Allemansrätten ingår i ämnet Idrott och hälsas kursplan för grundskolan, och för att få betyg i ämnet i årskurs 6 ställs det kunskapskrav om allemansrätten. Allemansrätten behöver hållas levande så att vi vet vilka rättigheter och skyldigheter vi har när vi vistas i naturen.

Skolverket publicerade ett pressmeddelande tidigare i höstas där det presenterade förslag på förändrade kursplaner. Rätt snart blev det stor kalabalik. Det visade sig till exempel att antiken skulle tas bort ifrån grundskolans kursplan i historia. Många reagerade, och Skolverket drog tillbaka just det förslaget innan sista dagen för synpunkter passerats.

Jag blir därför förvånad när jag ser att Skolverket i sitt nya förslag tagit bort kunskapskravet i årskurs 6 gällande allemansrätten och lämnat kvar en mening som är diffus och oklar. Meningen har följande nya lydelse:

”Eleven genomför aktiviteter i natur- och utemiljö med god anpassning till olika förhållanden och skyldigheter.”

Detta kan jämföras med den nuvarande lydelsen:

”Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med god anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Dessutom kan eleven med god säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor.”

Med ett enda streck strök Skolverket kunskapskraven för allemansrätten!

Detta rimmar illa med vad Skolverket själv har sagt om att justeringen av kursplanerna beror på att det strävar efter ”ökad betoning på faktakunskaper”.

Vad blir det då för effekt om kunskapskraven gällande allemansrätten tas bort? Allemansrätten ger oss kunskap om både rättigheter och skyldigheter i vårt umgänge med naturen. I stället för att ta bort kunskapskraven borde det finnas en tydligare formulering i fråga om ämnet Idrott och hälsas syfte att ”vara fysiskt aktiva och vistas i naturen” och att detta rimligtvis medför ett krav på förmågan att vistas i naturen och kunskap om såväl rättigheter som skyldigheter enligt allemansrätten.

Allemansrätten är formulerad i grundlagen och vi bör vara rädd om den kunskap vi har om vårt gemensamma ansvar i naturen.

Vi ser också i dag hur allt fler företag utnyttjar allemansrätten för kommersiella syften, vilket leder till konflikter. Vi borde därför snarare utöka kraven på kunskap kring allemansrätten och dess rättigheter och skyldigheter.

Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:

 

Hur avser ministern att agera för att upprätthålla kunskapskraven om allemansrätten?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:412 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)




Svar på fråga 2019/20:412 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Allemansrättens plats i läroplanen

Kjell-Arne Ottosson har frågat mig hur jag avser att agera för att upprätthålla kunskapskraven om allemansrätten.

Statens skolverk arbetar med att ta fram förslag till reviderade kurs- och ämnesplaner. Syftet är bl.a. att fakta och förståelse ska betonas tydligare och att kunskapskraven ska bli mindre omfattande och detaljerade. Utkast på förslag remitterades av Skolverket mellan den 25 september och 23 oktober. Myndigheten arbetar nu med att, utifrån de synpunkter som inkommit, färdigställa sina förslag och planerar att överlämna dessa till regeringen i december 2019.

Kursplanerna i grundskolan består av ämnets syfte och det centrala innehållet och kompletteras av kunskapskrav. Syftet beskriver vilka kunskaper som eleverna ska få möjlighet att utveckla genom undervisningen och avslutas med ett antal punkter som fungerar som långsiktiga mål. Det centrala innehållet anger vilket obligatoriskt innehåll som undervisningen ska behandla för att utveckla eleverna mot målen. Kunskapskraven anger vilka kunskaper som krävs för de olika betygsstegen. De är formulerade utifrån de långsiktiga målen och det centrala innehållet och behöver läsas och tolkas i förhållande till syftet, det centrala innehållet och den undervisning som har bedrivits.

I det förslag till reviderad kursplan i idrott och hälsa som Skolverket remitterade finns allemansrätten tydligt framskrivet i det centrala innehållet. I årskurs 1–3 ska undervisningen behandla ”Allemansrättens grunder” och i både årskurs 4–6 och 7–9 ska ”Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten och dess tillämpning i praktiken” tas upp i undervisningen. Av kunskapskraven, som alltså ska läsas i relation till det centrala innehållet, framgår för betyget E i årskurs 6 att ”Eleven genomför aktiviteter i natur- och utemiljö med viss anpassning till olika förhållanden och skyldigheter”. I årskurs 9 krävs för samma betyg att ”Eleven genomför under skilda årstider friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och skyldigheter”.

Det är viktigt för mig att kurs- och ämnesplanerna ska utgöra ett bra arbetsverktyg för lärarna både vid planering av undervisningens innehåll och vid bedömning av elevers kunskaper. Jag ser fram emot att i december ta del av Skolverkets färdiga förslag till reviderade kurs- och ämnesplaner. Dessa ska beredas inom Regeringskansliet och därefter kan regeringen ta ställning till förslagen.

Stockholm den 27 november 2019

Anna Ekström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.