1992/93:147

Regeringens skrivelse 1992/93:147

Regeringens skrivelse
1992/93:147

om ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-
verksamheten m.m.

Skr.

1992/93:147

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Föredragande vid regeringssammanträdet har varit chefen för Kultur-
departementet

Stockholm den 19 november 1992

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Birgit Friggebo

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Riksdagen beslutade med anledning av prop. 1991/92:140 om den av-
giftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m. (bet.
1991/92: KrU28, rskr. 1991/92:329) att de tre programföretagen Sveriges
Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio skall vara själv-
ständiga aktiebolag och att aktierna i de självständiga företagen skall fördelas
annorlunda mellan ägargrupperna än som skett i moderbolaget Sveriges
Radio. De nuvarande ägarna har gemensamt anmält till regeringen att det
enligt deras mening inte kan bildas några ägargrupper såsom förutsatts i
riksdagens beslut. Skrivelsen innehåller en redogörelse för de åtgärder rege-
ringen vidtagit och ämnar vidta med anledning av detta besked.

1 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 144

Skrivelse om ägande av den avgiftsfinansierade
radio- och TV-verksamheten m.m.

1 Inledning

Såväl Sveriges Radio-företagen som dess föregångare har varit aktiebolag. År
1979 omorganiserades Sveriges Radio till en koncern. Sveriges Radio AB är
moderbolag i den nuvarande koncernen och äger samtliga aktier i program-
företagen Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges Lokal-
radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt i Radiotjänst i Kiruna AB.
Enligt riksdagens beslut skall riksradion och lokalradion slås samman till ett
bolag. Ansökan om tillstånd att verkställa avtal om fusion har inlämnats.
Aktierna i moderföretaget är fördelade enligt följande: pressen äger 20 %,
näringslivet 20 % och folkrörelserna 60 %. I bolagsordningen finns regler
om hembud till andra aktieägare. I ett civilrättsligt avtal finns ytterligare
hembudsregler. Dessa innebär att de som vill sälja sina aktier skall erbjuda
dem till andra aktieägare i samma aktieägargrupp.

2 Riksdagsbeslutet

Riksdagen beslutade den 2 juni 1992 (bet. 1991/92: KrU28, rskr.
1991/92:329) att godkänna regeringens förslag i prop. 1991/92:140 om den
avgiftsfinansierade radio- och TV-verksam heten 1993-1996 m.m. beträff-
ande public service-företagens ägarskap och företagsform. Riksdagsbeslutet
innebär bl.a. att public service-verksamheten även i fortsättningen skall be-
drivas i aktiebolagsform. Sveriges Television, Sveriges Radio (det nuvarande
Sveriges Riksradio och Sveriges Lokalradio sammanslagna) och Sveriges
Utbildningsradio skall vara självständiga aktiebolag. De tre programföretagen
skall gemensamt äga Radiotjänst i Kiruna AB. Moderbolaget skall upphöra.
Pressen, näringslivet, folkrörelserna, konstnärliga och vetenskapliga akade-
mier och oberoende kulturella sammanslutningar skall erbjudas att bli ägare
till bolagen. Om enskilda ägare, t.ex. på grund av jäv, inte kan kvarstå som
ägare skall aktierna erbjudas staten genom att regler om hembudsskyldighet
till staten införs. Det är emellertid möjligt för regeringen att sälja aktier som
den förvärvat genom hembud till viss stiftelse, folkrörelse, akademi,
sammanslutning eller annan som är att hänföra till någon eller några av de
fyra ägargrupper som skall finnas i fortsättningen. För inledningen av nästa
avtalsperiod skall aktierna fördelas så att pressen har 20 %, näringslivet 20
%, folkrörelserna 40 % och den nya ägargruppen 20 %.

Kort tid efter riksdagsbeslutet sammanträffade chefen för Kulturdeparte-
mentet med företrädare för de tre nuvarande aktieägargruppema. Ägarna
förklarade sig då ha för avsikt att i konstruktiv anda medverka till de ägar-
förändringar som förutsatts i riksdagens beslut. En arbetsgrupp, i vilken
ingick en representant för moderbolagets direktion, fick till uppgift att
diskutera tekniska frågor i anslutning till verkställandet av riksdagsbeslutet.
En plan för genomförandet togs fram innefattande extra bolagsstämmor,

Skr. 1992/93: 147

aktieöverlåtelser m.m. Några tekniska hinder för genomförandet av riks- Skr. 1992/93: 147
dagsbeslutet ansågs inte föreligga.

3 Skrivelsen från ägarna

I en skrivelse till Kulturdepartementet den 22 oktober 1992 har de nuvarande
ägargrupperna gemensamt förklarat att det enligt deras uppfattning inte
kommer att kunna bildas några ägargrupper från press och näringsliv och att
förutsättningarna för att realisera riksdagens beslut angående den avgifts-
finansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m. i detta avseende
därmed synes kunna brista.

4 Ändrade förutsättningar

Mot bakgrund av ägargruppernas uppfattning konstaterar regeringen att
riksdagens beslut såvitt avser ägandet av public service-företagen inte kan
genomföras. Chefen för Kulturdepartementet har därför med de nuvarande
ägarna diskuterat möjligheten av att de kvarstår som aktieägare under en
övergångstid medan det utreds hur ägandet skall kunna ordnas i framtiden.
Företrädare för samtliga de nuvarande ägargrupperna har förklarat sig vilja
kvarstå som ägare under dessa förutsättningar. Det har dock varit ett starkt
önskemål från flera av ägarna att övergångstiden inte blir längre än sex
månader. Med anledning härav har regeringen i dag bemyndigat chefen för
Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lägga
fram förslag om hur public service-företagen bör ägas i framtiden
(Dir. 1992/93:100). Kommittédirektiven redovisas i bilaga. Utredningsupp-
draget bör vara slutfört den 31 januari 1993. Regeringen avser att därefter
återkomma till riksdagen med förslag om hur frågan om ägande m.m. bör
lösas.

De ändrade förutsättningarna avser endast ägandet till public service-
företagen. Som angivits ovan innefattar riksdagens beslut bl.a. att det nu-
varande moderbolaget skall upphöra och att Sveriges Radio-koncernen
organiseras i tre självständiga aktiebolag. Regeringen anser emellertid inte att
det kan begäras av de nuvarande ägarna att de för en så kort tid som nu
förutsätts, skall medverka till den omfördelning av aktierna som riksdagens
beslut förutsätter. Ägarna har förklarat sig beredda att kvarstå som ägare i det
nuvarande Sveriges Radio vilket bolag liksom hittills äger samtliga aktier i
dotterföretagen, inklusive Radiotjänst i Kiruna AB. Regeringen anser att detta
förfarande bör kunna accepteras, trots att det innebär att riksdagsbeslutet inte
nu genomförs såvitt avser att moderbolaget skall upphöra och aktierna i
Radiotjänst skall fördelas mellan programföretagen. Av samma skäl bör anstå
med bildandet av den fjärde ägargrupp som förutsätts i riksdagsbeslutet be-
stående av konstnärliga och vetenskapliga akademier och oberoende kulturella
sammanslutningar. I övrigt genomförs riksdagens beslut.

1* Riksdagen 1992193. 1 sand. Nr 144

Ägarna har förklarat att de genom ändringar i bolagsordningar m.m. är Skr. 1992/93: 147
beredda att medverka till genomförande av riksdagens beslut i övriga delar.
Sålunda skall i moderbolagets bolagsordning införas en bestämmelse om
hembudsskyldighet till staten. Reglerna om hur styrelserna i programföre-
tagen utses ändras i enlighet med riksdagens beslut. Regeringen kommer att
träffa avtal med Sveriges Television AB om förvaltning av rundradiomedlen.

Som en följd av att moderbolaget inte längre har något ansvar för program-
verksamheten kommer något nytt avtal inte att träffas med moderbolaget. Det
kan anmärkas att staten inte därigenom avstår från de rättigheter det uppsagda
avtalet ger.

Moderbolaget skall som nämnts äga aktierna i dotterföretagen Sveriges
Television AB, Sveriges Radio AB, Sveriges Utbildningsradio AB och
Radiotjänst i Kiruna AB. För att inte i onödan försvåra genomförandet av ett
kommande riksdagsbeslut om ägarskapet bör moderbolaget även kvarstå som
ägare till fastigheterna. Det underlättar exempelvis en övergång till ett särskilt
dotterbolag som äger fastigheterna, vilket kan vara en del i en framtida
lösning. Moderbolaget skall därutöver svara för de uppgifter som enligt lag
åvilar moderbolag i en koncern såvitt avser räkenskaper och redovisning.
Som en följd av detta redovisningsansvar bör moderbolaget besluta om
system och riktlinjer för redovisning av resurs- och medelsanvändningen i
koncernens bolag. Kostnaderna för moderbolagets begränsade verksamhet
bör kunna rymmas inom de koncemgemensamma medel som står till moder-
bolagets förfogande. Om sådana medel visar sig otillräckliga förutsätter
regeringen att de tre programbolagen är beredda att i relation till storleken på
resp, programbolags medelstilldelning, tillskjuta erforderliga medel.
Programföretagen övertar moderbolagets funktioner i övrigt

5 Ärendet till riksdagen

Regeringen underrättar riksdagen om de ändrade förutsättningarna för
ägandet av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten.

Kommittédirektiv

Skr. 1992/93: 147

Bilaga

Ägande av public service-företagen m.m.

Dir. 1992:100

Beslut vid regeringssammanträde 1992-11-19

Chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Friggebo, anför.

Mitt förslag

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utarbeta förslag om ägandet av
Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio
AB (public service-företagen).

Utredarens förslag bör läggas fram senast den 31 januari 1993.

Bakgrund

Såväl Sveriges Radio-företagen som dess föregångare har varit aktiebolag. År
1979 omorganiserades Sveriges Radio till en koncern. Sveriges Radio AB är
moderbolag i den nuvarande koncernen och äger samtliga aktier i dotter-
företagen Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges Lokal-
radio AB, Sveriges Utbildningsradio AB och Radiotjänst i Kiruna AB.
Aktierna i Sveriges Radio AB ägs till 60 % av folkrörelserna, till 20 % av
näringslivet och till 20 % av pressen.

Riksdagen beslutade den 2 juni 1992 (bet. 1991/92: KrU28, rskr.
1991/92:329) att godkänna regeringens förslag i propositionen 1991/92:140
om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m.
beträffande public service-företagens ägarskap och företagsform. Riksdags-
beslutet innebär bl.a. följande. Public service-verksamheten skall även i fort-
sättningen bedrivas i aktiebolagsform. Sveriges Television, Sveriges Radio
(det nuvarande Sveriges Riksradio och Sveriges Lokalradio sammanslagna)
och Sveriges Utbildningsradio skall vara självständiga aktiebolag. De tre
programföretagen skall gemensamt äga Radiotjänst i Kiruna AB. Moder-
bolaget skall upphöra. Pressen, näringslivet, folkrörelserna samt konstnärliga
och vetenskapliga akademier och oberoende kulturella sammanslutningar
skall erbjudas att bli ägare till bolagen. Om enskilda ägare, t.ex. på grund av
jäv, inte kan kvarstå som ägare skall aktierna erbjudas staten genom att regler
om hembudsskyldighet till staten införs. Det bör emellertid vara möjligt för
regeringen att sälja aktier som den förvärvat genom hembud till viss stiftelse,
folkrörelse, akademi, sammanslutning eller annan som är att hänföra till
någon eller några av de fyra ägargrupper som skall finnas i fortsättningen.

För inledningen av nästa avtalsperiod skall aktierna fördelas så att pressen har Skr. 1992/93: 147
20 %, näringslivet 20 %, folkrörelserna 40 % och den nya ägargruppen Bilaga
20 %.

I en skrivelse till Kulturdepartementet den 22 oktober 1992 har de
nuvarande ägargrupperna av Sveriges Radio gemensamt förklarat att det
enligt deras uppfattning inte kommer att kunna bildas några ägargrupper från
press och näringsliv och att förutsättningarna för att realisera riksdagens
beslut angående den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-
1996 m.m. i detta avseende därmed synes kunna brista.

Riksdagens beslut rörande ägandet av public service-företagen kan således
inte genomföras fullt ut.

Mot denna bakgrund har jag i kontakter med företrädare för de tre nu-
varande ägargrupperna erfarit att aktieägarna är beredda att kvarstå för en
kortare övergångsperiod under förutsättning att det framtida ägandet av public
service-företagen utreds.

Förutsättningar

Public service-verksamheten är omfattande och spelar en viktig roll för den
demokratiska processen och den nationella kulturen. Även om konkurrerande
verksamheter har startats och kommer att starta kan public service-verk-
samhetens betydelse för nyhets- och informationsförmedling, opinions-
bildning, kritisk samhällsbevakning samt som förmedlare av olika kultur-
yttringar förväntas bestå.

Public service-verksamheten finansieras i huvudsak med TV-avgiftsmedel.
Riksdagen bestämmer TV-avgiftens storlek (i dagsläget 1 320 kronor per år)
och den årliga medelstilldelningen till programföretagen (för 1993 anvisas
totalt 4 263,3 miljoner kronor i 1990 års prisläge).

Riksdagen anger även de allmänna förutsättningarna för public service-
verksamhetens uppdrag och organisation. Riktlinjerna binds i avtal mellan
staten och programföretagen.

Styrelserna i programföretagen skall från den 1 januari 1993 bestå av
vardera nio ledamöter och två suppleanter. För samtliga skall gälla att rege-
ringen utser ordföranden och tre ledamöter, att ägarna utser två ledamöter
samt att den verkställande direktören och två personalrepresentanter är själv-
skrivna ledamöter. Vidare skall vaije styrelse ha fyra suppleanter varav en
utses av regeringen, en av ägarna och två av personalrepresentanterna.

Ägandet av Sveriges Radio är historiskt betingat och har förändrats genom
åren. Alltsedan starten av rundradioverksamheten har det ansetts ligga ett
värde i att det finns en motvikt mot det statliga inflytandet. Huvudargumentet
har varit att ägarna, som företrädare för olika samhällssektorer, skulle balan-
sera statsmakternas inflytande. Konstruktionen har setts som ett medel att
garantera public service-verksamhetens publicistiska integritet och oberoende.
Även den starka spridningen mellan olika ägare inom resp, grupp har ansetts
motverka risken for maktkoncentration.

Ägandet av Sveriges Radio har under många år varit föremål för
diskussion bl.a. från ägargruppernas sida. Näringslivet har ifrågasatt sitt
ägande utifrån ideologiska utgångspunkter och den korporativa ägarmodellen
har ifrågasatts. Pressens roll som ägare har varit under diskussion, dels för
att dagstidningarna bedriver en konkurrerande verksamhet, dels för att många
tidningar i en framtid kan förväntas satsa på annan radio- och TV-verk-
samhet. Detta gäller dock inte bara pressgruppen. Även representanter från
folkrörelse- och näringslivsgruppema har intresserat sig för annan radio- och
TV-verksamhet. Slutligen bör nämnas att resp, grupps representativitet lik-
som ägarproportionema inom resp, ägargrupp har ifrågasatts.

Det bör i sammanhanget noteras att det statliga inflytandet fr.o.m. den
1 januari 1993 genom riksdagens beslut tonas ned i två viktiga avseenden.

För det första skall riksdagen resp, regeringen i fortsättningen ange de
allmänna förutsättningarna för public service-verksamhetens uppdrag och
organisation. Riksdagen torde således inte komma att årligen ompröva
förutsättningarna såvida inte mycket speciella omständigheter motiverar detta.

För det andra kommer regeringen vid valet av personer till public service-
företagens styrelser att utgå från nya principer. Regeringen har hittills enligt
en etablerad sed vänt sig till de större partierna i riksdagen for nominering av
ledamöter. Partierna har låtit sina riksdagsgrupper eller presidier utse leda-
möterna. De utsedda har oftast hämtats från respektive riksdagsgrupp. I
framtiden skall regeringen inför utseende av ledamöterna samråda med
ledarna för samtliga i riksdagen representerade partier. Ledamöterna skall
hämtas från olika sektorer av det svenska samhället, ha stor integritet och
sammantaget representera den kunskap och erfarenhet som är relevant för
verksamheten.

Frågan om hur public service-företagen skall ägas och styras liksom hur
den programmässiga integriteten skall främjas har mot den nu anförda
bakgrunden varit föremål för diskussion, senast i anslutning till vårens riks-
dagsbehandling. Bl.a. diskuterades andra associationsformer än den nu-
varande aktiebolagsformen. Förslag om att programföretagen skulle bli hel-
ägda statliga aktiebolag fördes fram. Regeringen övervägde denna möjlighet,
men kom fram till att den inte borde genomföras under den kommande avtals-
perioden.

Även stiftelseformen fördes fram som ett alternativ. Det råder dock
för närvarande en viss oklarhet om hur kommande lagstiftning om stiftel
ser kommer att utformas. En ny lagstiftning om stiftelser beräknas träda i
kraft den 1 januari 1994. Därför gjordes bedömningen i propositionen
1991/92:140 att förutsättningarna för att driva verksamheten i stiftelseform
skall ha klarlagts inför den avtalsperiod som inleds den 1 januari 1997. I
propositionen betonades att olika möjligheter att ytterligare stärka public
service-verksamhetens oberoende borde prövas inför denna period. Stiftelse-
bildning borde vid den tidpunkten kunna vara ett alternativ bland flera lös-
ningar.

Skr. 1992/93: 147

Bilaga

När de nuvarande ägargrupperna nu förklarat att det inte längre kommer att
kunna bildas några ägargrupper från press och näringsliv, anser jag att den
avsedda utredningen bör tidigareläggas.

Mot bakgrund av public service-företagens omfattande och betydelsefulla
verksamhet är det av fundamental betydelse att det inte finns risk för att
programverksamheten styrs av staten eller andra maktgrupper, utan att det ges
garantier för kritisk granskning även av sådana intressen som staten och
eventuella ägare företräder. Det finns olika medel för att förhindra ett direkt
statligt inflytande över programverksamheten. Statens inflytande kan begrän-
sas till huvuddragen för verksamhetens inriktning, uppdrag, organisation och
finansiering och detta inflytande utövas endast när nya avtal skall slutas.

Regler för utseendet av styrelserna och styrelsernas maktbefogenheter i
förhållande till programverksamheten kan anges.

Även valet av associationsform är betydelsefullt vad gäller att balansera det
nödvändiga statliga inflytandet och försvåra otillbörlig statlig påverkan.

Samtidigt som ägarmakten och den ekonomiska makten bör kringgärdas
av regler som förhindrar ett otillbörligt inflytande, är det viktigt att någon har
ett övergripande ansvar för att i förhållande till TV-avgiftsbetalare, tittare och
lyssnare se till att programverksamheten bedrivs rationellt inom ramen för
tilldelade medel och i enlighet med det uppdrag som åvilar företaget. Bl.a. det
förhållande att public service-företagen årligen omsätter mer än fyra miljarder
kronor motiverar att det finns en tydlig ansvarsfördelning.

Uppdraget

En särskild utredare bör tillkallas med uppdrag att utarbeta förslag om ägandet
av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, Sveriges Utbildningsradio
AB (public service-företagen). Utredarens förslag bör läggas fram senast den
31 januari 1993.

Utgångspunkten för utredarens arbete bör vara att den nya ägandeformen
för public service-företagen skall säkerställa att programverksamheten kan
bedrivas självständigt i förhållande till staten, olika intresseorganisationer och
andra maktgrupper i samhället. Utredaren skall även kunna lämna andra
förslag som stärker programverksamhetens självständighet. Förslaget skall
även lämna utrymme för riksdagen att också i fortsättningen, i slutet av varje
avtalsperiod, bestämma förutsättningarna för public service-verksamheten på
det sätt riksdagen finner lämpligt

Utredaren bör utgå från att de nuvarande ägarna skall kvarstå till den 1 juli
1993. Den fjärde ägargruppen bestående av konstnärliga och vetenskapliga
akademier och oberoende kulturella sammanslutningar skapas alltså inte
under övergångsperioden.

Utredaren bör vidare utgå från att moderbolaget kvarstår under denna
övergångsperiod, men att det inte har någon annan uppgift än att vara ägare
till aktierna i dotterföretagen. Riksdagsbeslutet skall i övrigt genomföras.
Som angivits i det föregående innefattar riksdagens beslut bl.a. att riksdagen

Skr. 1992/93: 147

Bilaga

skall besluta om medelstilldelning direkt till de tre programbolagen samt att Skr. 1992/93: 147
programföretagens styrelser minskas till nio personer. Såsom framgår av Bilaga
riksdagsskrivelse 1992/93:147 skall moderbolagets övriga uppgifter övertas
av program bolagen.

För utredaren gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och
särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5),
EG-aspekten i utredningsverksamheten (dir. 1988:43) samt om regional-
politiska konsekvenser (dir. 1992:50).

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyn-
digar chefen för Kulturdepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utarbeta förslag om ägande

av de självständiga public service-företagen och

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandes överväganden och bifaller hennes
hemställan.

(Kulturdepartementet)

Kulturdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 november 1992.

Skr. 1992/93: 147

Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Friggebo,
Johansson, Laurén, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Hellsvik,
Björck, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Statsrådet Friggebo anmäler fråga om möjligheten att genomföra riksdagens
beslut om ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten
m.m.

Regeringen beslutar att genom skrivelse i enlighet med bilagan till detta
protokoll underrätta riksdagen om ändrade förutsättningar för ägandet av den
avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten.

Ur protokollet:

Maud Melin

10

gotab 42360, Stockholm 1992