Ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten m.m.

Betänkande 1992/93:KrU8

Kulturutskottets betänkande 1992/93:KRU08

Ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1992/93
KrU8

Sammanfattning

Kulturutskottet behandlar i detta betänkande regeringens
skrivelse 1992/93:147 om ägande av den avgiftsfinansierade
radio- och TV-verksamheten m.m. samt tre motioner som väckts med
anledning av skrivelsen.

Utskottet föreslår enhälligt att det tillsätts en
beredningsgrupp med parlamentarisk förankring, som får i uppgift
att -- när resultaten av nu pågående utredning föreligger --
medverka i den fortsatta beredningen av frågan om ägandet av
public service-företagen.

Beredningsgruppen bör tillsättas omgående och arbeta
skyndsamt, så att regeringen kan lägga fram en proposition om
ägandet av public service-företagen senast den 31 mars 1993.

Skrivelsen

Regeringen har i skrivelse 1992/93:147 (Kulturdepartementet)
underrättat riksdagen om ändrade förutsättningar för ägandet av
den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten.

Motionerna

1992/93:Kr4 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utredningen om ägandet av public
service-företagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en stiftelse som ägare av public
service-företagen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en parlamentarisk utredning om
förändringar av ägandet av public service-företagen.

1992/93:Kr5 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om samråd mellan den särskilde utredaren och
nuvarande ägargrupper inom Sveriges Radio,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en parlamentarisk beredning av det
framtida ägandet av den avgiftsfinansierade radioverksamheten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om associationsformen för ägandet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avtalstidens längd.

1992/93:Kr6 av Simon Liliedahl (nyd) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en förutsättningslös utredning om ägarformen för public
service-företagen.

Ärendets beredning

Som ett led i ärendets beredning har utskottet hållit
utfrågning med representanter för Sveriges Radios ägargrupper
och med kulturminister Birgit Friggebo.

Vissa bakgrundsuppgifter

År 1979 omorganiserades Sveriges Radio till en koncern med
Sveriges Radio AB som moderbolag och ägare till samtliga aktier
i dotterföretagen Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB,
Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB.
Dessutom ingår i koncernen Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) som
handhar uppbörden av TV-avgifter för innehav av TV-mottagare och
avgiftskontroll. Aktierna i Sveriges Radio AB ägs till 60 % av
folkrörelser, till 20 % av näringslivet och till 20 % av
pressen.

I proposition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor föreslogs
riktlinjer inför ett beslut våren 1992 om nya avtal mellan
staten och Sveriges Radio-företagen. Vidare föreslogs bl.a. att
Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB skulle föras
samman i ett ljudradioföretag. Riksdagen hade inte något att
erinra mot förslaget (yttr. 1990/91:KrU7y, bet. 1990/91:KU39,
rskr. 1990/91:370).

Efter förslag i proposition 1991/92:140 om den
avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996 m.m.
beslutade riksdagen bl.a. att avtalet mellan staten och public
service-företagen skall omfatta tiden den 1 januari 1993--den 31
december 1996 och att public service-företagen under den nya
avtalsperioden skall vara självständiga aktiebolag (yttr.
1991/92:KU3y, bet. 1991/92KrU:28, rskr. 1991/92:329).

Vidare innebar beslutet att de tre programföretagen gemensamt
skall äga RIKAB och att moderbolaget skall upphöra. Pressen,
näringslivet, folkrörelserna samt konstnärliga och vetenskapliga
akademier skall erbjudas bli ägare till bolagen. Om enskilda
ägare t.ex. på grund av jäv inte kan kvarstå som ägare skall
aktierna kunna hembjudas till staten. Det skall vara möjligt för
regeringen att sälja aktier som den förvärvat genom hembud till
viss stiftelse, akademi, sammanslutning eller annan som är att
hänföra till någon eller några av de fyra ägargrupperna som
skall finnas i fortsättningen. Aktierna i de tre företagen skall
vid inledningen av avtalsperioden fördelas med 20 % för
näringslivet, 20 % för pressen, 40 % för folkrörelserna och 20 %
för den nya ägargruppen bestående av konstnärliga och
vetenskapliga akademier samt oberoende kulturella
sammanslutningar. (Betr. kulturutskottets av riksdagen godkända
förslag se bet. 1991/92:KrU28 främst s. 34--35 och s. 38--40
samt mom. 33, 38 och 39 i hemställan.)

Utskottet

I det föregående har en redogörelse lämnats för de beslut som
riksdagen fattat om ägandet av public service-företagen m.m. i
den nuvarande Sveriges Radio-koncernen.

I regeringens skrivelse 1992/93:147 om ägande av den
avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten m.m. redovisas
att de nuvarande ägargrupperna i en skrivelse till
Kulturdepartementet den 22 oktober 1992 har förklarat att det
enligt deras uppfattning inte kommer att kunna bildas några
ägargrupper från press och näringsliv och att förutsättningarna
för att realisera riksdagens beslut angående den
avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996 m.m. i
detta avseende därmed synes kunna brista.

Regeringen konstaterar -- mot bakgrund av ägargruppernas
uppfattning -- att riksdagens beslut såvitt avser ägandet av
public service-företagen inte kan genomföras. Företrädare för
samtliga nuvarande ägargrupper har förklarat sig vilja kvarstå
som ägare till Sveriges Radio AB, medan det utreds hur ägandet
skall kunna ordnas i framtiden. Det har varit ett starkt
önskemål från flera av ägarna att övergångstiden inte blir
längre än sex månader. Med anledning därav har regeringen
beslutat tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lägga
fram förslag om hur public service-företagen bör ägas i
framtiden. Utredningsuppdraget bör vara slutfört den 31 januari
1993. Därefter avser regeringen att återkomma till riksdagen med
förslag om hur frågan om ägande m.m. bör lösas.

Regeringen anför i skrivelsen vidare i huvudsak följande.

De ändrade förutsättningarna för att genomföra riksdagens
beslut avser endast ägandet av public service-företagen.
Riksdagens beslut innefattar bl.a. att det nuvarande
moderbolaget skall upphöra och att Sveriges Radio-koncernen
organiseras i tre självständiga aktiebolag. Regeringen anser
emellertid att det inte kan begäras av de nuvarande ägarna av
moderbolaget att de -- för en så kort övergångstid som nu
förutsätts -- skall medverka till den omfördelning av aktierna
som riksdagens beslut förutsätter. Ägarna har förklarat sig
villiga att kvarstå som ägare i det nuvarande moderbolaget
Sveriges Radio AB. Regeringen anser att detta förfarande bör
kunna accepteras trots att det innebär att riksdagsbeslutet inte
nu genomförs såvitt avser att moderbolaget skall upphöra och
aktierna i RIKAB skall fördelas mellan programföretagen. Vidare
anser regeringen att bildandet av en fjärde ägargrupp bestående
av konstnärliga och vetenskapliga akademier och oberoende
kulturella sammanslutningar bör anstå. Riksdagens beslut i
övrigt genomförs.

I skrivelsen anger regeringen att moderbolaget, som under
övergångstiden skall äga aktierna i dotterbolagen, även bör
kvarstå som ägare till koncernens fastigheter. Därutöver skall
moderbolaget svara för de uppgifter som enligt lag åvilar
moderbolag i en koncern såvitt avser räkenskaper och
redovisning. Kostnaderna för moderbolagets verksamhet bör enligt
regeringen rymmas inom de koncerngemensamma medel som står till
moderbolagets förfogande. Programföretagen kommer att överta
moderbolagets funktioner i övrigt.

Skrivelsen utmynnar i att regeringen underrättar riksdagen om
de ändrade förutsättningarna för ägandet.

Motionärerna bakom motion Kr4 (s) lämnar en rad synpunkter på
det uppdrag som regeringen gett till en särskild utredare om
det framtida ägandet av public service-företagen. Bl.a.
framhålls betydelsen av programbolagens självständighet och
integritet gentemot staten och andra maktgrupper samt av att
bolagens karaktär av nationella institutioner med bred
förankring och hela befolkningen som uppdragsgivare kommer till
uttryck i ägandet. Enligt motionärerna kan avvecklingen av den
nuvarande koncernen leda till betydande skattekonsekvenser för
de nuvarande ägarna. Frågor av sådan och liknande art bör därför
belysas av den särskilde utredaren, som bör redovisa konkreta
förslag till lösningar (yrkande 1).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att programbolagens
självständighet är av stor betydelse. I utredningsdirektiven
(dir. 1992:100) anges att en utgångspunkt för utredarens arbete
bör vara att den nya ägandeformen för public service-företagen
skall säkerställa att programverksamheten kan bedrivas
självständigt i förhållande till staten, olika
intresseorganisationer och andra maktgrupper i samhället.
Utskottet anser med hänsyn härtill att motionärernas önskemål i
detta avseende bör kunna tillgodoses utan någon särskild åtgärd
från riksdagens sida.

Utskottet har erfarit att de nuvarande ägargrupperna hos
Kulturdepartementet påtalat att det kan finnas risk för att
avvecklingen av koncernen kan leda till skattemässiga
konsekvenser för ägarna. Mot denna bakgrund framstår det som
självklart att utredaren måste undersöka denna skattefråga och
redovisa förslag till lösningar av den. Utskottet utgår därför
från att motionsyrkandet blir tillgodosett även i här aktuellt
avseende, varför det inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Utskottet utgår från att den särskilde utredaren i sitt arbete
samråder med representanter för de nuvarande ägargrupperna.
Motion Kr5 (v) erfordrar därför inte någon riksdagens åtgärd i
vad avser samrådsfrågan (yrkande 1).

Yrkanden om en stiftelse som ägare till public
service-företagen framställs i två motioner, nämligen Kr4 (s)
yrkande 2 och Kr5 (v) yrkande 3.

Det ligger inom ramen för den särskilde utredarens uppdrag att
undersöka olika alternativ för ett framtida ägande av de olika
public service-företagen. I direktiven för utredaren erinras om
att stiftelseformen förts fram som ett alternativ senast i
anslutning till riksdagsbehandlingen av ägarfrågan våren 1992.
Utskottet anser sig därför kunna utgå från att även
stiftelseformen kommer att prövas av utredaren. Med det anförda
avstyrker utskottet motionerna Kr4 yrkande 2 och Kr5 yrkande 3.

I flera motioner framställs krav som har till syfte att den
fortsatta beredningen av frågan om ägandet av public
service-företagen skall ske under parlamentarisk medverkan.

I motion Kr4 (s) yrkas att en parlamentarisk utredning om
förändringar av ägandet av public service-företagen skall
tillkallas när den särskilde utredarens rapport föreligger
(yrkande 3). Motionärerna bakom motion Kr5 (v) framför ett
likartat krav, nämligen på att en parlamentarisk beredning
tillsätts redan nu (yrkande 2). Även i motion Kr6 (nyd) begärs
att ägarfrågan prövas under parlamentarisk medverkan. Motionären
framhåller att prövningen bör vara förutsättningslös och att
därvid också frågan om ombildning av public service-företagen
till folkaktiebolag bör prövas.

Utskottet anser att ansträngningar bör göras för att en så
bred politisk enighet som möjligt skall uppnås när det gäller
ägandet av public service-företagen. Utskottet har mot denna
bakgrund kommit fram till följande.

En beredningsgrupp med uppgift att medverka vid den fortsatta
beredningen av frågan om ägandet av public service-företagen bör
tillsättas. Beredningsgruppen bör ha parlamentarisk förankring.
I gruppen bör samtliga i riksdagen företrädda partier ges
representation, varvid hänsyn bör tas till mandatfördelningen i
riksdagen.

Beredningsgruppen bör tillsättas omgående, så att den
omedelbart kan påbörja sitt beredningsarbete, när den särskilde
utredaren redovisat sitt uppdrag. Utredarens förslag bör enligt
direktiven läggas fram senast den 31 januari 1993.

Beredningsgruppen skall arbeta skyndsamt, så att regeringen
kan förelägga riksdagen en proposition om ägandet av public
service-företagen senast den 31 mars 1993.

Beredningsgruppen skall arbeta i kontakt med de nuvarande
ägargrupperna.

Beredningsgruppen skall arbeta med utgångspunkt i det förslag
som den särskilde utredaren lägger fram. Det skall dock stå
gruppen fritt att pröva även andra möjligheter till lösning av
ägarfrågan. Gruppen skall särskilt pröva stiftelseformen.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning regeringens
skrivelse samt motionerna Kr4 yrkande 3, Kr5 yrkande 2 och Kr6
som sin mening ge regeringen till känna.

I proposition 1991/92:140 om den avgiftsfinansierade radio-
och TV-verksamheten 1993--1996 föreslogs bl.a. att avtalen
mellan staten och public service-företagen skulle bli fyraåriga
och omfatta perioden den 1 januari 1993--den 31 december 1996.
Riksdagen godkände förslaget (yttr. 1991/92:KU3y, bet.
1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329).

I motion Kr5 (v) tas frågan om avtalsperiodens längd upp.
Mot bakgrund av att vissa av de beslut som riksdagen fattade om
Sveriges Radio m.m. inte nu kan genomföras anser motionärerna
att det finns anledning att ompröva avtalstidens längd.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag i
frågan (yrkande 4).

Enligt utskottets uppfattning finns det ingen anledning att
ompröva riksdagens beslut om avtalsperiodens längd. Utskottet
avstyrker därför motion Kr5 yrkande 4.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande det uppdrag som regeringen gett till en
särskild utredare

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr4 yrkande 1,

2. beträffande samråd med representanter för de nuvarande
ägargrupperna

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr5 yrkande 1,

3. beträffande en stiftelse som ägare till public
service-företagen

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Kr4 yrkande 2 och
1992/93:Kr5 yrkande 3,

4. beträffande den fortsatta beredningen av frågan om
ägandet av public service-företagen

att riksdagen med anledning av regeringens skrivelse
1992/93:147 samt motionerna 1992/93:Kr4 yrkande 3, 1992/93:Kr5
yrkande 2 och 1992/93:Kr6 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om en beredningsgrupp med
parlamentarisk förankring,

5. beträffande avtalsperiodens längd

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr5 yrkande 4.

Vidare hemställer kulturutskottet att ärendet får upptas till
avgörande efter endast en bordläggning.

Stockholm den 15 december 1992

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte
Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja
Bäckström (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran
Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd
Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Monica
Widnemark (s) och Simon Liliedahl (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.