Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
Regeringens proposition nr 34 Prop. 1975:34
Nr 34
Regeringens
proposition om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och
sjukvården;
beslutad
den 27 februari 1975.
Regeringen
föreslår riksdagen all antaga det förslag som har upplagils i bifogade utdrag
av regeringsprolokoll.
På
regeringens vägnar
OLOF
PALME
SVEN
ASPLING
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen läggs fram förslag till en lag som reglerar kontrollen av fabrikssteriliserade
engångsartiklar för hälso- och sjukvården. Lagen föreslås träda i kraft den 1
januari 1976.
1 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 34
Prop. 1975:34
Förslag
till
Lag
om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso-
och
sjukvårdsändamål
Härigenom
föreskrives följande.
1 §
Denna lag äger tilliimpning på tillverkning av sådana för engångsbruk
avsedda produkter som vid användning inom hälso- och sjukvården skall
vara sterila och som steriliseras i samband med tillverkningen. Lagen gäller
dock ej produkt som är atl anse som läkemedel enligt läkemedelsförord
ningen (1962:701).
I
tillverkning innefattas i denna lag även bearbetning, sammansättning och
förpackning. Lagens bestämmelser om tillverkning skall i tillämpliga delar
gälla såväl förvaring som förfarande som är atl jämställa med tillverkning, i
den mån förvaringen eller förfarandet sker hos annan än förbrukare,
2 §
Den som tillverkar fabrikssteriliserade engångsartiklar skall vidtaga de
försiktighetsmått och åtgärder i övrigt som behövs för alt produkterna skall
vara sterila vid användningen och som kan anses skäligen påkallade för
alt hindra eller motverka atl de därvid orsakar skada.
Fabrikssteriliserad
engångsartikel skall på lämpligt sätt märkas med uppgifter som från hälso- och
sjukvårdssynpunkt är av betydelse vid användningen eller vid leverans till
förbrukare åtföljas av sådana uppgifter.
Första
och andra styckena gäller i tillämpliga delar även den som importerar, driver
handel med eller på annat sätt än som förbrukare tar befattning med fabrikssteriliserad
engångsartikel.
3 §
Tillsynen över efterlevnaden av denna lag utövas av socialstyrelsen.
Regeringen
eller efter regeringens bemyndigande socialstyrelsen får meddela föreskrifter
om skyldighet att vidtaga ålgärder enligt 2 vj.
4 § Den som tillverkar eller importerar fabrikssteriliserade
engångsartiklar skall anmäla detta till socialstyrelsen.
5 § Tillverkare och annan som är underkastad tillsyn enligt denna lag är
skyldig alt på begäran tillhandahålla socialstyrelsen upplysningar och handlingar
som behövs för tillsynen. Styrelsen äger tillträde lill lokal eller område där fabrikssteriliserade
engångsartiklar tillverkas eller hanleras saml rätt att där göra undersökning
och taga prov på sådana produkter. Den hos vilken prov tages är skyldig att
lämna det biträde som behövs vid provtagningen. För taget prov utgår ej
ersättning.
Prop.
1975:34 3
6 § Socialstyrelsen lår meddela föreläggande eller
förbud som behövs för atl denna lag eller föreskrifter som har meddelats med
stöd av lagen skall eflerievas. 1 beslut om föreläggande eller förbud kan
socialstyrelsen utsätta vite.
7 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter
mot 2 S eller mol föreskrift som har meddelats med stöd av 3 vi andra stycket dömes
till böter öm ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Till samma
straff dömes den som bryter mot 4 S eller som underlåter atl fullgöra vad som
åligger honom enligt 5 ij. Den som har överträtt vitesföreläggande eller
vitesförbud dömes ej till ansvar enligt denna lag för gärning som omfattas av
föreläggandet eller förbudet.
Produkt som har varit
föremål för brott enligt denna lag eller värdet därav saml utbyte av sådant
brott skall förklaras förverkat, om del ej är uppenbart obilligt.
8 § Den som har tagit befallning med ärende som avses
i denna lag får ej obehörigen yppa eller nyttja vad han därvid har erfarit om
yrkeshemlighet eller affärsförhållande.
9 § Allmänt åtal för brott som avses i 7 S första
stycket lar väckas endast efter anmälan av socialstyrelsen.
10 §
Talan mol socialstyrelsens beslut i särskilt fall enligt denna lag föres
hos kammarrätt genom besvär.
Talan
mol annat beslut av socialstyrelsen enligt denna lag än som avses i första
stycket föres hos regeringen genom besvär.
11 §
1 ärende enligt denna lag kan förordnas att meddelat beslut skall lända
lill efterrättelse utan hinder av förd talan.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976.
1* Riksdagen 1975. I saml. Nr 34
Prop. 1975:34 4
Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-02-27
Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Noriing, Löfberg, Carlsson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Zachrisson, Leijon.
Föredragande:
statsrådet Aspling.
Proposition
om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvården.
Engångsartiklar
av olika slag har efter hand latl allt större användning inom hälso- och
sjukvården. Övergången till engångsartiklar har medverkat lill att höja den
hygieniska standarden inom vården. De stigande personalkostnaderna har vidare
medfört atl det i vissa fall blivit mera ekonomiskt att använda engångsartiklar
än artiklar av återanvändningskaraktär.
Vissa
engångsartiklar måste vara sterila vid användningen. Av praktiska och
ekonomiska skäl steriliseras sådana artiklar redan i samband med tillverkning
eller förpackning och levereras till förbrukaren på sådant sätt atl steriliteten
bibehålls. Artiklarna skall därvid kunna användas direkt utan ytteriigare
sterilisering. Den ökade användningen av fabrikssteriliserade engångsartiklar
har medfört atl det inle längre är praktiskt möjligt för förbrukaren av maierielen
alt bedöma dennas sterilitet och andra egenskaper. Det är därför angeläget alt
de artiklar som saluförs som fabrikssteriliserade även i realiteten är sterila
samt alt de i övrigt inte har sådana egenskaper som kan vara skadliga för
patienter eller personal.
1
Sverige torde f. n. finnas ett 50-tal förelag som tillverkar eller importerar fabrikssteriliserade
engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål till elt uppskattat värde av ca
140 milj. kr. per år. Av dessa företag bedriver ett lO-tal tillverkning i
Sverige, medan övriga företag är återförsäljare för produkter som i första
hand tillverkats i Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, England, USA och
Japan.
Engångsartiklar
tillverkas av skilda material och förpackas och steriliseras på olika sätt. De
kan bestå av flera detaljer av olika ursprung som sätts ihop och förpackas på etl
ställe för atl sedan steriliseras på ett annat ställe. Som exempel på fabrikssteriliserade
engångsartiklar kan nämnas injektions-utrustning i form av sprutor och kanyler,
aggregat som används vid blod-iransfusioner och infusioner, utrustning för
kirurgiska ingrepp såsom operationsdukar, operaiionshandskar, knivblad och pincetler
och olika slags förbandsmalerial. För urinvägsdränage fmns kaletrar och
urinpåsar och för
Prop.
1975:34 5
provtagning
används bl. a. nålar, kaieirar och kanyler av engångskaraktär. Dessutom finns fabrikssteriliserad
engångsulrustniig för speciella ändamål vid föriossning och dialys och för
tandvård.
Officiellt
fastställda kvalitetsnormer för fabrikssteriliserade engångsartiklar har hittills
inle funnits i Sverige. 1 några länder har införts eller håller på all planeras
kontrollsystem för sådana engångsartiklar. I Danmark kan en tillverkare
frivilligt få sina artiklar prövade och godkända inom ett syslem som är en form
av varudeklaration. I Norge har läkemedelslagstiftningen nyligen utvidgats lill
a*t gälla engångsartiklar. 1 England kontrolleras bl. a. engångsartiklar genom hälsoministeriet
som efter företagna inspektioner och tester registrerar godkända artiklar på en
särskild lista från vilken de statliga sjukhusen gör sina inköp.
1
vårt land finns vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL)en sektion för
bl. a. sterililetsundersökningar. Där utförs sådana undersökningar dels på eget
initiativ och dels på uppdrag av industrier och sjukhus. Vid dessa undersökningar
har påträffats fabrikssteriliserade engångsartiklar som inte varit sterila
eller som på annat sätt varit felaktiga.
Mol
denna bakgrund har socialstyrelsen i samråd med SBL föreslagit elt
kontrollsystem för fabrikssteriliserade engångsartiklar. Förslaget är avsett atl
genomföras i etapper, där den första etappen skulle omfatta kontroll av produklionshygien,
steriliseringsprocess och sterilitet saml emballagets lämplighet för bevarande
av produktens sterilitet. Den andra etappen skulle innebära en bedömning av
produktens ändamålsenlighet och biologiska risk-frihet samt materialets
egenskaper. Kontrollen skulle även omfatta erfor-deriig inspektion av
förelagen. Enligt det av socialstyrelsen framlagda förslaget skulle efter
mönster från läkemedelslagsliflningen godkända artiklar registreras och
kontrollen finansieras genom registrerings- och årsavgifter.
Socialstyrelsens
framställning har varit remitterad till bl.a. företrädare för
sjukvårdshuvudmännen, olika personalorganisationer samt tillverkare och
grossister. Remissinstanserna finner det angeläget att en kontroll av fabrikssteriliserade
engångsartiklar för hälso- och sjukvården kommer lill stånd. 1 fråga om
kontrollens utformning och omfattning har dock olika synpunkter framförts. Det
har bl.a. framhållits atl del föreslagna kontrollsystemet med registrering av
varje artikel synes vara onödigt komplicerat och alt det skulle kunna medföra
långa väntetider innan en artikel godkänts och registrerats.
-Del
är enligt min mening motiverat att införa regler om kontroll av fabrikssteriliserade
engångsartiklar för hälso- och sjukvården. Riksdagen har med anledning av
socialutskottets betänkande (SoU 1974:25) också pekat på angelägenheten av atl
en ordning med kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och
sjukvårdsändamål kommer till stånd.
Kontrollen
bör enligt min mening vara så utformad all den på etl enkelt och effektivt sätt
ger garantier för bättre säkerhet beträffande de fabrikssteriliserade
engångsartiklarnas sterilitet och andra egenskaper. Som påpekats
Prop. 1975:34 6
vid
remissbehandlingen skulle socialstyrelsens förslag om registrering av varje
särskild artikel kunna medföra etl alltför omständligt förfarande. Jag vill i
stället förorda ett system där kontrollen av fabrikssteriliserade engångsartiklar
för hälso- och sjukvården regleras i en ramlagstiftning av del slag som kommit till
användning i fråga om hälso- och miljöfariiga varor (SFS 1973:329), 1 en sådan
lagstiftning bör tas in grundläggande bestämmelser om tillverkning, import,
försäljning och annan hantering av de fabrikssteriliserade engångsartiklar det
här gäller. Syftet med lagen bör vara alt förhindra atl i något avseende
felaktiga fabrikssteriliserade engångsartiklar kommer till användning i hälso-
och sjukvården. Del bör därför finnas en skyldighet för den som tillverkar,
importerar eller saluför fabrikssteriliserade engångsartiklar all vidta de
åtgärder och försiktighetsmått som krävs för atl produkterna skall uppfylla
kravet på sterilitet vid användningen och som i övrigt behövs för att förhindra
risker för patienter eller personal. Detta innebär all förelagen måsle ha en
effektiv intern kontroll med skyldighet all t. ex. svara för olika slags
undersökningar i syfte atl minska riskerna vid användningen av produkten. 1
lagen bör också las in föreskrifter om vammärkning med uppgifter som från hälso-
och sjukvårdssynpunkl är av betydelse vid användningen.
Vissa
erfarenheter beträffande kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar
finns inom socialstyrelsens läkemedelsavdelning och hos SBL. En del
läkemedelsförpackningar innehåller nämligen också fabrikssteriliserade engångsartiklar
av olika slag som behövs för användningen av läkemedlet. Jag anser del därför
lämpligt atl socialstyrelsen blir tillsynsmyndighet i fråga om efterievnaden av
den föreslagna lagstiftningen. Det bör ankomma på regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, socialstyrelsen alt meddela de föreskrifter som
behövs för all kontrollsystemet skall fungera. Jag vill framhålla atl dessa
föreskrifter bör utformas på ett sådant sätt atl tillverkare och importörer så
långt möjligt kan fömtse vilka ålgärder som krävs från deras sida för all
kraven på produkternas rämplighet i olika avseenden skall tillgodoses.
Vid
fullgörande av uppgiften som tillsynsmyndighet synes del lämpligt alt
socialstyrelsen samverkar med andra organ. Bl. a. bör den betydande erfarenhet
av sterililetsundersökningar som finns hos SBL kunna tas till vara. Det finns
också värdefulla erfarenheter i speciella frågor hos Apoteksbolaget, statens
provningsanstalt, Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och
rationaliseringsinstitut (Spri) och det av Spri inrättade Sjukvårdens materialprovningsinslilul
AB. I den mån fabrikssteriliserade engångsartiklar kommer atl behöva prövas
med avseende på mekaniska egenskaper m. m. bör del vara möjligt alt utnyttja
erfarenheterna vid dessa institutioner.
För
atl socialstyrelsen skall kunna bedöma engångsartiklarnas egenskaper bör
tillverkare och importörer vara skyldiga alt på anfordran lämna styrelsen sådan
dokumentation som styrelsen anser nödvändig. Delta bör innefatta
Prop.
1975:34 7
skyldighet
för tillverkare och importörer alt på egen bekostnad låta undersöka
engångsartiklarnas sterilitet och övriga egenskaper på sätt som socialstyrelsen
kan godta.
Då
tillverkningsprocessen är av väsentlig betydelse för artiklarnas sterilitet bör
socialstyrelsens tillsynsverksamhet innefatta möjligheter att, då styrelsen finner
behov föreligga, inspektera lokaler där tillverkning och förpackning av
engångsartiklar sker. Socialstyrelsen bör ha rätt alt ta prov urproduktionen för
närmare undersökning. När det gäller tillverkningsförhållanden vid fabriker i
utlandet bör socialstyrelsen - på samma sätt som gäller i fråga om läkemedelskonlrollen
- kunna etablera samarbete med utländska myndigheter på området.
Socialstyrelsen
bör kunna meddela föreläggande eller förbud som behövs för atl lagen eller med
stöd av lagen meddelade föreskrifter skall efterlevas. Jag vill här erinra om
den skyldighet som enligt kungörelsen 1973:233 föreligger för myndighet att
underrätta kommerskollegium om vissa föreskrifter m. m.
Vidare
bör påföljdsbeslämmelser finnas för det fall någon bryter mol lagen eller med
stöd av lagen meddelade föreskrifter. Beträffande den närmare innebörden av den
föreslagna lagstiftningen i övrigt hänvisar jag lill följande specialmotivering
lill lagförslaget. Lagen bör träda i kraft den 1 januari 1976.
De
föreslagna lagreglerna om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar skall
ge en ökad trygghet för patienterna liksom för personalen i hälso-och
sjukvården. Den med stöd av lagen införda produklkonlrollen hos tillverkarna
blir ett stöd för sjukvårdshuvudmännen, apoteken och ansvarig sjukvårdspersonal
i deras verksamhet. Dessa berörda parter bör tillsammans med företrädare för
producenterna ingå i en till socialstyrelsen knuten nämnd med rådgivande
funktioner i här berörda frågor. Jag avser alt i annat sammanhang föreslå
regeringen alt inrätta en sådan nämnd, där även SBL och Spri bör vara
representerade.
Som förut har nämnts skall
det ankomma på tillverkare och importörer atl själva svara för kostnaderna för
kontroll och dokumentation av tillverkningsprocessen och produktens egenskaper
m. m. De kostnader som direkt avser socialstyrelsens tillsynsverksamhet beräknar
jag lill 700 000 kr. per år, varav 500 000 kr. för undersökningar genom bl. a. SBL.
För budgelårel 1975/76 bör socialstyrelsens anslag för statlig
läkemedelskontroll få överskridas med högst nämnda belopp för ifrågavarande
ändamål, inkl. de förberedelser som behövs före lagens ikraftträdande den 1
januari 1976.
Upprättat
lagförslag
1
enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättats
förslag till lag om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso-
och sjukvårdsändamål.
Prop. 1975:34 8
Specialmotivering
till lagförslaget
H
1
paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Av forsla stycket framgår all lagen
omfattar produkter som används inom hälso- och sjukvården. Lagen åsyftar i
första hand produkter som används vid direkt behandling av patienter.
Huvudparten av de fabrikssteriliserade engångsartiklarna är också av denna typ,
t. ex. injektionssprutor. Lagen är emellertid tillämplig även på fabrikssteriliserade
engångsartiklar som används för andra ändamål inom hälso- och sjukvården och
som skall vara sterila vid användningen, t. ex. viss laboraloriemaleriel.
Kontrollen enligt lagen bör inle omfatta läkemedel som är föremål för kontroll
enligt läkemedelsförordningen (1962:701). 1 tillverkning inbegrips enligt
bestämmelserna i andra stycket såväl bearbetning och sammansättning som
förpackning. Av andra stycket följer också alt lagen skall tillämpas på
engångsartiklar som steriliseras i samband med andra med tillverkning jämföriiga
förfaranden, såvida inte steriliseringen utförs efter leverans till förbrukare,
dvs. av sjukvårdspersonalen. Även förvaring av här avsedda produkter omfattas
av lagen under samma förutsättning. Innebörden av bestämmelserna har kommenterats
i den allmänna motiveringen och berörs ytterligare under följande paragraf.
2f?
Paragrafen
innehåller den grundläggande regeln om skyldighet för den som tillverkar fabrikssteriliserade
engångsartiklar alt vidta de försiktigheis-målt och åtgärder i övrigt som
behövs för all hindra eller motverka att produkten far skadliga verkningar. Aklsamhetsregeln
innebär bl. a. alt tillverkare, importörer m. fl. blir skyldiga all genom
undersökningar eller på annat sätt så långt möjligt fastställa eventuella
skaderisker vid användningen.
1
fråga om steriliteten ställs kravet särskilt högt. Här krävs att alla åtgärder och
försiktighetsmått vidtas för all produkten skall vara steril när den används.
Det betyder inte bara att produkten skall vara steril när den lämnar fabriken
utan också att förpackning och annat är så utförda atl steriliteten bevaras vid
normal hantering av produkten till dess den används. Beträffande varans
egenskaper i övrigt, t. ex. materialets egenskaper, produktens ändamålsenlighet
och biologiska riskfrihel, kan kraven inle göras lika ovillkorliga eftersom
alla risker inte kan förutses och en utveckling hela liden sker på området. Del
har i fråga om dessa egenskaper ansetts böra krävas att tillverkaren vidtar de
åtgärder och försiklighetsmåu som kan anses skäligen påkallade för alt
förhindra eller motverka skada vid användningen. Vad som anses skäligt i det
enskilda fallet kan komma att variera med hänsyn bl. a. lill produktens art och
teknikens utveckling på området. Att aklsamhetsregeln även gäller andra än
tillverkaren framgår av sista stycket.
Med
skada avses i lagen skada på såväl patienten, den behandlande per-
Prop. 1975:34 9
sonalen
som annan som kommer i kontakt med produkten inom hälso-och sjukvården, t.ex.
besökare.
Skaderiskerna
torde ofla vara beroende av hur varan brukas. En åtgärd för alt komma lill
rätta med en eventuell skaderisk kan alltså vara att lämna upplysningar om hur
varan skall hanteras. Produkterna bör därför på lämpligt sätt märkas med
uppgifter som från hälso- och sjukvårdssynpunkl är av betydelse vid
användningen. Märkning kan givetvis också göras på förpackningen. Mera utfödiga
uppgifter kan behöva bipackas produkten särskilt vid leveransen. Bestämmelser i
detla hänseende har lagils in i andra stycket.
Lagens
aklsamhetsregel omfatiar som framgår av sista stycket i och för sig varje
företagare som medverkar i framställningsprocessen vare sig det gäller
bearbetning, hopfogning av olika delar eller det slutliga färdigställandet lill
försäljning. Praktiskt kommer ansvaret att variera med den roll som vederbörande
har i förfarandet. Undersökningsplikt enligt 2 S åvilar i första hand
tillverkare, importör och den som för ut produkten på marknaden. Importören kan
därvid sägas inträda i tillverkarens ställe när tillverkningen sker utomlands.
Syftet
med lagen är att lägga ett aktsamhetskrav på dem som är verksamma i olika
fabrikations- och handelsled. Produkternas hantering efter leverans lill
förbrukare inom hälso- och sjukvården faller inte inom lagens tillämpningsområde.
För produkternas hantering inom hälso- och sjukvården finns redan aklsamhelsregler
med generell räckvidd. Sådana bestämmelser finns i t. ex. kungörelsen
(1964:428) om medicinalpersonal under socialstyrelsens inseende, de allmänna
lakar- resp. landläkarinstruktionerna (1963:341 och 1963:666) och reglementena
för sjuksköterskor och barnmorskor (1957:656 och 1955:592), Dessutom bör här
erinras om förslagen i prop. 1975:8 om följdlagstiftning med anledning av den
nya regeringsformens bestämmelser om normgivning. 1 nämnda proposition har
föreslagits en lag som innehåller bemyndigande för regeringen eller
förvaltningsmyndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om
åligganden för den som utövar verksamhet inom hälso- och sjukvård om
föreskrifterna är påkallade lill skydd för enskild eller för verksamhetens
bedrivande i övrigt. Med stöd av det föreslagna bemyndigandet kan i
administrativ ordning meddelas bestämmelser för andra personalkategorier inom
sjukvården än som nu har nämnts om det behövs.
3ti
Som
framgår av den allmänna motiveringen bör tillsynen enligt lagen åvila
socialstyrelsen.
I
paragrafens andra stycke finns en delegationsbesiämmelse som ger regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, socialstyrelsen rätt att meddela
närmare föreskrifter om ålgärder enligt 2 ij. Föreskrifterna kan bl. a. avse
skyldighet för tillverkare eller annan alt till efterkommande av aklsamhetsregeln
i 2!} låta undersöka sina produkter i vissa avseenden.
Prop. 1975:34 10
Del
ligger i sakens natur att de föreskrifter som utfärdas med stöd av bemyndigandet
successivt kan behöva ändras när erfarenheterna ger anledning till detta.
4S
För
att underiäria för socialstyrelsen alt få kännedom om vilka företag som
tillverkar eller importerar fabrikssteriliserade engångsartiklar har det ansetts
nödvändigt atl tillverkare och importörer anmäler verksamheten till styrelsen.
Det ankommer på socialstyrelsen att bestämma vilka närmare uppgifter sådan
anmälan skall innehålla.
5s
Paragrafen
ger socialstyrelsen rätt att efter särskilt beslut dels få närmare uppgifter om
viss produkts sammansättning och egenskaper samt om till-verkningsförfarandet m.
m., dels fä ta del av analysprotokoll, laboralorie-journaler och övriga
handlingar som behövs. Styrelsen kan också vid behov inspektera tillverkning
eller annan verksamhet som avses i lagen och låta göra provtagningar och andra
undersökningar. För all underlätta tillsynsmyndighetens arbete har den hos
vilken prov tages ålagts skyldighet att medverka vid provtagningen.
6S
Liksom
5 ij syftar paragrafen till att möjliggöra en effektiv kontroll över alt
tillverkare och andra fullgör sina skyldigheter lill följd av lagen. Enligt
paragrafen kan socialstyrelsen bl. a. förelägga tillverkare eller annan att
fullgöra åliggande enligt lagen. Föreläggande kan också gå ul på förbud mot tillverkning,
import och försäljning av viss produkt om del behövs för all uppnå syftet med
lagen. Föreläggande eller förbud kan förbindas med vite. Något högsta vite har inle
utsatts i paragrafen. Av allmänna regler följer att vite inle får sältas högre
än som är påkallat av ändamålet med vitet. Del bör ankomma på allmän domstol
att döma ul vitet.
7S
Enligt
första stycket i denna paragraf kan tillverkare och annan som inle fullgör sina
åligganden enligt lagen ådömas böter. 1 första hand gäller straffbudet klara åsidosätlanden
av de förpliktelser som tagits in i 2!; för all förhindra alt en produkt vid
användningen inom hälso- och sjukvård inte är steril eller på annat sätt medför
risk för skada. Straffsanktionen gäller också sädana närmare föreskrifter som i
visst avseende meddelas enligt 3 § andra stycket.
Bestämmelserna
i paragrafen gäller om inle gärningen är belagd med straff
Prop.1975:34 11
i
brottsbalken. Det bör erinras om alt vissa allvarliga förfaranden med fabrikssteriliserade
engångsartiklar kan medföra ansvar enligt brottsbalken, t.ex. enligt 13 kap. 7
eller 9 S om spridande av gift eller smitta.
Straffbestämmelsen
omfattar också den som inle fullgör anmälningsskyl-dighel enligt 4 ij eller
förpliktelse som ålagts med stöd av 5 ij. Det har inte ansetts påkallat att
såväl böler som vite kan utgå för samma gärning. Straffbestämmelsen
kompletteras med en förverkandebestämmelse i andra stycket i paragrafen.
I
denna paragraf föreskrivs tystnadsplikt i fråga om yrkeshemlighet eller affärsförhållande
som någon fått kännedom om i samband med ärende enligt denna lag.
Ämbelsansvarskommiitén
föreslår i sill slutbetänkande (SOU 1972:1) rörande ämbetsansvar och
disciplinärt ansvar i offentlig tjänst, Ämbetsansvarel 11 att den nuvarande
bestämmelsen om tystnadsplikt i 20 kap. 3 ij brottsbalken skall ersättas av en
ny bestämmelse som stadgar ansvar för envar som yppar vad han till följd av
författning är pliktig atl hemlighålla. Straffskalan omfattar böler eller
fängelse i högst två år. Del föreslagna straffbudei är avsett att ersätta en
stor del av de skiftande straffbestämmelser rörande brott mol tystnadsplikt som
finns införda i olika specialförfaitningar.
Betänkandet
har remissbehandlats och är f. n. under övervägande i justitiedepartementet.
Särskild straffsanktion för brott mol tystnadsplikten har med hänsyn till del
föreliggande förslaget inte tagils in i denna lag.
9-11
SS
Bestämmelserna
har utformats efter mönster främst i lagen om hälso-och miljöfariiga varor.
Hemställan
Med
hänvisning till det anförda hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen
all
antaga inom socialdepartementet upprättat förslag lill lag om kontroll av fabrikssteriliserade
engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål.
Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.
GOTAB
75 8984 S Slockholm 1975