om upplysning i alkohol- och tobaksfrågor och om anslag till hälsåvårdsupplysning
Proposition 1975/76:142
Prop. 1975/76: 142 Regeringens proposition
1975/76:142
om upplysning i alkohol- och tobaksfrågorna och om anslag till hälsovårdsupplysning, m. m.;
beslutad den 19 februari 1976.
Regeringen föreslår riksdagen all antaga de förslag som har upplagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
OLOF PALME
SVEN ASPLING
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 propositionen läggs fram förslag om ökade insatser för upplysning i alkoholfrågan. Ett anslag på 4 milj. kr. föreslås för detta ändamål under budgetåret 1976/77. Ökade insatser föreslås också för upplysning om tobakens skadeverkningar som ett led i olika sjukdomsförebyggande åtgärder. Ett särskilt anslag på 2 milj, kr under näsla budgetår föreslås för tobaksupplysningen. Avsikten är all folkrörelserna skall beredas ökade möjligheter att medverka i upplysningsarbetet då det gäller både alkohol- och tobaksfrågorna.
Propositionen innehåller vidare förslag om en meddsanvisning för budgetåret 1976/77 pä 9 milj, kr, för övrig hälsovårdsupplysning, bl, a. för ett fortsatt informationsprogram om kost och motion. Delta anslag avser även fortsatt information om abortförebyggande åtgärder och upplysning i narkotikafrågan.
1 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 142
Prop. 1975/76: 142
Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1976-02-19
Närvarande: slatsminislern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Bengtsson, Norling, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson
Föredragande: statsrådet Aspling
Proposition om upplysning ii alkohol- och tobaksfrågorna och om anslag till hälsovårdsupplysning, m. m.
1 Inledning
I den under innevarande riksmöte behandlade propositionen 1975/76:49 med förslag till lag om varningstext och innehållsdeklaraiion på lobaksvaror har jag anmält att förslag om medelsanvisning för en upplysningskampanj om tobakens skadeverkningar skall läggas fram i särskild ordning. Vidare har jag i årets budgetproposition (prop, 1975/76:100 bil. 7 s. 95 och 101) anmäll att både tobaksupplysningen och upplysningen i alkoholfrågan skall las upp i särskild proposition under detta riksmöte och att även anslagsfrågan gällande hälsovårdsupplysningen skall behandlas i samband därmed. 1 avvaktan på den särskilda propositionen beräknades för budgetåret 1976/77 ett oförändrat belopp på 8,3 milj. kr. under reservationsanslaget Hälsovårdsupplysning.
1 prop. 1975/76:100 (bil, 9 s, 127, 132 och 153) har regeringen vidare föreslagit riksdagen alt för budgetåret 1976/77 i avvaktan på särskild proposition i ämnet, lill Bidrag till Föreningen Fruktdrycker beräkna ett anslag av 35 000 kr,, lill Upplysning orn alkohol- och narkotikaproblemen beräkna ett reservationsanslag av 2 500 000 kr, och till Lån för inrättande av alkoholfria restauranger beräkna ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Jag anhåller att nu få la upp samtliga dessa frågor,
2 Socialstyrelsens
anslagsframställning avseende anslaget Hälso
vårdsupplysning för budgetåret 1976/77
Från anslaget Hälsovårdsupplysning bekostas viss upplysningsverksamhet i syfte att ge allmänheten information om förebyggande hälsovård. Inom socialstyrelsen handhas denna upplysningsverksamhet av socialstyrelsens
Prop. 1975/76: 142 3
nämnd för hälsoupplysning. Nämnden har lill uppgifl att planera, leda och samordna socialstyrelsens hälsoupplysningsverksamhet samt all verka för regional och lokal verksamhet på detta område.
Socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning har för sin verksamhet under nästa budgetår begärt att anslaget ökas från 8,3 milj, kr till 14,5 milj. kr. Nämnden framhåller därvid att de ökade insatserna främsl bör inriktas på huvudområdena kost och motion, narkotika, tobak och alkohol samt sexual-och samlevnadsfrågor.
Den verksamhel som gäller kost och motion är nu uppdelad på två huvudgrupper. Den ena avser selekliv information riktad lill avgränsade målgrupper. Den andra huvudgruppen gäller information lill allmänheten över press, radio och television, butikskedjor m. m. Nämnden framhåller all information om kost och motion främst tar sikte på att ge allmänheten ökad kunskap i dessa frågor. Den skall vara konkret, enkel och praktiskt lillämpbar (inköpsråd, matsedlar, recept m. m.). Nämnden framhåller all informationskampanjen om kost och motion redan kan uppvisa goda resultat. Mätningar efter den under tidigare budgetår bedrivna "Börja dagen bättre-kampanjen" visade mycket gynnsamma beteendeförändringar under kampanjtiden.
För information om tobak, alkohol, narkotika m. fl. beroendeframkallande medel krävs kraftigt ökade insatser. Nämnden begär bl. a. medel för en informationskampanj om tobakens skadeverkningar, baserad på socialstyrelsens lobaksulredning. Inom nämnden pågår f n. planeringsarbete för en sådan kampanj.
Inom området sexual-och samlevnadsfrågor behövs fortsatta insatser för information om olika abortförebyggande åtgärder m. m. Nämndens arbeie inriktas främst dels på försöksprojekt i Gotlands kommun saml Stockholms och Västerbottens län, dels på en omfattande materialproduktion med inriktning på speciella målgrupper, bl. a. olika ungdomsgrupper. Avsikten är att de erfarenheter som vinns i de regionala projekten av integrerad rådgivnings- och informationsverksamhet skall tjäna som underlag vid planeringen av motsvarande verksamhel inom andra landstingsområden. Nämnden begär också medel för fortsatta insatser på detta område genom vissa organisationer.
Utöver nämnda informationsverksamhet anser nämnden del angelägel med fortsalt information inom flera andra områden, bl. a, om smittsamma sjukdomar, tandhälsovård, patientinformation m, m, I det av nämnden begärda anslaget ingår även bidrag lill olika organisationer och till tidskriften Vigör,
I * Riksdagen 1976.1 saml. Nr 142
Prop. 1975/76: 142
3 Föredraganden
3.1 Upplysning i alkoholfrågan
Enligt regeringens beslul den 12 februari 1976 har tillsalts en beredningsgrupp med uppgifl att från i första hand socialpolitiska utgångspunkter redovisa ett samlat underlag för regeringens ställningslagande till de alkoholpolitiska frågorna. I avvaktan på resultat av detta arbete, som om möjligt skall vara klart före årets utgång, bör ökade resurser ställas lill förfogande bl. a. för upplysningsverksamhet i alkoholfrågan under nästa budgetår. Eftersom huvudansvaret för alkoholpolitiken framdeles avses ligga på socialdepartementet bör insatserna för denna upplysningsverksamhet samlas under ell nytt anslag på socialdepartementets huvudtitel.
För innevarande budgetår finns under finansdepartementets huvudtitel ett särskilt anslag på 2,5 milj. kr. för upplysning om alkohol- och narkotikaproblemen, som disponeras av statens ungdomsråd. För upplysningsverksamhet i alkoholfrågan inom ungdomsorganisationerna finns vidare en anslagspost på 400 000 kr. under anslagel Bidrag till nyklerhelsorganisalioner m. m. på utbildningsdepartementets huvudtitel. Jag förordar efter samråd med utbildningsministern all även dessa medel förs över till del nya anslaget.
Den informationsverksamhet i alkoholfrågan som ungdomsorganisationerna bedrivit med statligt stöd har inneburit värdefulla insatser och gett positiva erfarenheter. Jag finner det angeläget att denna verksamhel kan fortsätta och vidareutvecklas i enlighet med de mål som riksdagen tidigare fastställt. Det är enligt min mening över huvud taget viktigt att upplysningen i alkoholfrågan får en sådan utformning att folkrörelserna ges goda möjligheter alt medverka. För att så snart som möjligt få till stånd en ökning av upplysningsverksamheten i de vikliga frågor del här gäller föreslår jag en höjning av medelsanvisningen för delta ändamål från f n. sammanlagt 2,9 milj. kr. till 4 milj. kr. under budgetåret 1976/77. Beloppet bör föras upp under ett särskilt reservationsanslag benämnt Upplysning i alkoholfrågan m. m. I avvaktan på beredningsgruppens arbete bör 3 milj. kr. av del nya anslagel under nästa budgetår disponeras enligt nuvarande grunder av statens ungdomsråd för fördelning till organisationer och för egen verksamhel avseende upplysning om alkohol- och narkotikaproblem. Återstoden av anslagel, dvs. 1 milj. kr., bör i likhet med andra motsvarande medel under socialdepartementets huvudtitel disponeras av socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning, som därvid bör samråda med skolöverstyrelsen och statens ungdomsråd. För att i ökad omfattning ge nykierheisorganisalionerna och andra folkrörelser möjligheter alt medverka i upplysningsarbetet bör till socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning knytas en referensgrupp med representanter för folkrörelserna och slatens ungdomsråd samt Centralförbundet för alkohol- och narkoiikaupplysning (CAN). Den ökade medels-
Prop. 1975/76: 142 5
anvisningen för upplysningsverksamhet i alkoholfrågan bör kombineras med en väsenilig ökning av del statliga stödet till nykterhetsorganisationerna under nästa budgetår. Denna fråga anmäls senare denna dag av chefen för ulbildningsdeparlementel.
3.2 Upplysning i tobaksfrågan
Del har lagts fram fiera medicinska undersökningar som visar all lo-baksrökning ökar nsken för lungcancer och andra sjukdomar i andningsorganen samt hjärl- och kädsjukdomar och ett fierlal andra sjukdomar. Tobaksrökningen utgör alltså ett viktigt folkhälsoproblem och rökningen är sannolikt en av våra vanligaste sjukdomsorsaker.
Redan under 1960-talet konstaterades i den engelska expertutredningen "Smoking and Health" en klar överdödlighet i lungcancer bland cigarrett-rökare. En amerikansk rapport som publicerades år 1964, den s. k. Terry-rapporten, visade samma resultat. Dessa rapporter stimulerade till en intensifierad och breddad forskning om tobakens skadeverkningar. Del kan nu anses vara vetenskapligt bevisat att all tobaksrökning - cigarreitrökning, piprökning och cigarrökning - är förenad med betydande hälsorisker. Enligt en nyligen publicerad svensk undersökning medför rökning av tobak i pipa och av cigarrer och cigarrcigarretler i stort sett samma risker som cigarreitrökning. Även bruk av tuggtobak och snus innebär vissa risker bl. a. för muncancer.
Världshälsovårdsorganisationen (WHO) har under senare år vid fiera tillfällen tagit upp tobaksfrågan till behandling. Sålunda har WHO åren 1970 och 1971 antagit rekommendationer, i vilka man uppmanade medlemsländerna alt ta initiativ i syfte att bekämpa tobaksrökningen. Dessa rekommendationer har vidareutvecklats och konkretiserats i en av WHO år 1975 publicerad expertrapport "Smoking and its Effects on Health".
Nordiska rådet antog vid sin 20:e session år 1972 i Helsingfors en rekommendation till regeringarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige alt införa förbud mot tobaksreklam och att starta en effektiv information om tobaksrökningens skadliga verkningar bl. a. genom bestämmelser om uttömmande varudeklaration på lobaksemballage. Med anledning av rekommendationen tillsattes därefter en särskild arbetsgrupp med uppgifl att bl. a. undersöka i vilka former ett nordiskt samarbete beträffande upplysningsverksamhet om tobakens skadeverkningar, speciellt med avseende på barn och ungdom, kan förverkligas. Arbetsgruppen har år 1975 avlämnat ett betänkande i ämnet (Nordisk ulredningsserie 1975:24). 1 betänkandet föreslås all ett nordiskt samarbete i tobaksupplysningsfrågan byggs upp successivt inom områdena dokumentation, informationsplanering, materialpro-duktion och koordineringsverksamhel.
Med anledning av de rapporter som låg till grund för WHO:s rekommendationer åren 1970 och 1971 uppdrog Kungl. Maj:i den 12 mars 1971
Prop. 1975/76: 142 6
ål socialstyrelsen att dels redovisa en allsidig medicinsk undersökning rörande tobakskonsumtionen och med anledning härav vidtagna åtgärder, dels framlägga förslag till de yltedigare åtgärder inom socialstyrelsens verksamhetsområde som styrelsen fann erforderliga.
Socialstyrelsen redovisade sitt uppdrag den 9 april 1974, då styrelsen med eget yttrande övedämnade en av en särskild arbetsgrupp (socialstyrelsens tobaksutredning) gjord utredning om tobaksrökning saml inhämtade yttranden över utredningens förslag. Förslaget innebaren brett upplagt program för att radikalt minska tobakskonsumtionen. Bl. a. föreslogs åtgärder mot reklam och annan marknadsföring av tobaksvaror samt en omfallande informationsverksamhet om tobakens skadeverkningar. Socialstyrelsen ställde sig i princip bakom lobaksutredningens förslag ulan all ta slällning lill varje enskild detalj i åtgärdsprogramrnet.
Med anledning av motioner i tobaksfrågan vid 1974 års riksdag erinrade socialutskottet (SoU 1974:5) om socialstyrelsens lobaksulredning och fann del angeläget all Kungl. Maj:t utan dröjsmål gav riksdagen tillfälle att ta slällning till ett program som innefattade åtgärder för en systematisk satsning på alt få till stånd en minskning av tobakskonsumtionen.
Därefter tillsatte chefen för handelsdepartementet ijanuari 1975en särskild utredning, lobaksreklamutredningen, (H 1974:06) för att skyndsamt utreda frågan om lämpliga former för införande av förbud mot tobaksreklam samt om skyldighel för tillverkare och importörer att förse förpackningar lill tobaksvaror med varningstext. Sedan utredningen avlämnat en promemoria med förslag till lag om varningstext och innehållsdeklaration på lobaksvaror har riksdagen vid innevarande riksmöte beslutat alt antaga ett av regeringen i särskild proposition framlagt förslag till lag i ämnet (prop. 1975/76:49, SoU 1975/76:22, rskr 1975/76:83). Lagen skall träda i kraft den 1 januari 1977.
Som jag anförde vid min anmälan av nämnda proposition om varningstext och innehållsdeklaraiion på lobaksvaror är det mot bakgrund av de forskningsresultat som framkommit under senare år enligt min mening angeläget att få lill stånd en minskning av tobakskonsumtionen. När det gäller alt påverka en så utbredd konsumtionsvana som tobaksbruket är det självfallet nödvändigt att utnyttja olika medel. Åtgärderna måste såsom WHO:s expertgrupp anför i den år 1975 publicerade rapporten bl. a. vara inriktade på målsättningen att så få ungdomar som möjligt skall börja röka. I WHO-rapporten understryks också att så många rökare som möjligt bör få hjälp all sluta röka och att de som inle slutar röka ges möjlighet all minska förbrukningen av sådana farliga ämnen som tjära, nikotin och kolmonoxid. För att kunna uppnå några väsentliga resultat på detta område krävs självfallet ell målinriktat åtgärdsprogram, framför alll i fråga om lagstiftning, upplysning och forskning. Den beslutade lagen om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror är ett led i ett sådant program. På lag-slifiningsområdel fortsälier lobaksreklamutredningen nu sill arbeie avse-
Prop. 1975/76: 142 7
ende åtgärder mot lobaksreklamen.
För att få till stånd en minskning av tobaksbruket måste lagstiftningsåtgärder kompletteras med en effektiv informations- och upplysningsverksamhet i tobaksfrågan. Med hänsyn till att bruket av tobak i dag är allmänt förekommande är det enligt min mening nödvändigt alt denna upplysningsverksamhet utformas på sådant sätt all den når så många människor som möjligt. Därvid måste också beaklas alt olika individer reagerar på skilda sätt för den information de erhåller.
Utgångspunkten för tobaksupplysningen bör vara all den är en del av den allmänna sjukdomsförebyggande verksamheien. Det innebär bl. a. att man måste framhålla värdet av en god hälsa och möjligheterna att påverka sitt hälsotillstånd genom att sluta att använda tobak eller genom att ändra sina tobaksvanor. Särskilt när del gäller ungdomar är det viktigt all i upplysningen på olika sätt redovisa det positiva i att inte röka.
När det gäller all påverka allmänhetens kunskaper, attityder och beteenden i fråga om tobaksbrukel måste olika vägar användas. Av väsentlig betydelse i delta sammanhang är att skapa en sådan förståelse för tobaksproblemel att det uppmärksammas i massmedia. Ett aktivt intresse från press, radio och TV kan utgöra ett värdefullt stöd för andra åtgärder.
En viktig del av tobaksupplysningen måste vara att nå sådana personer som kan föra information och attityder vidare. Vikliga personer i detta sammanhang är bl. a. läkare och annan sjukvårdspersonal, lärare, ungdomsledare saml funktionärer hos folkrörelserna och de fackliga organisationerna.
En på detta sätt utformad upplysningsverksamhet ställer stora krav pä lämpligt informationsmaterial och kunskaper hos dem som skall föra ut informationen. Det statliga organ som har den största erfarenheten på detta område torde vara socialstyrelsen. Styrelsens nämnd för hälsoupplysning har också förberett en informationsverksamhet i tobaksfrågan i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag nu har anfört. Det är enligt min mening angeläget att folkrörelserna bereds möjlighet alt engagera sig i tobaksupplysningen. Till socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning bör därför -på liknande sätt som jag tidigare har förordat i fråga om alkoholupplysningen - knylas en referensgrupp med representanter för folkrörelserna och statens ungdomsråd. I denna referensgrupp bör uppläggningen av tobaksupplysningen och folkrörelsernas medverkan i detta arbeie närmare diskuteras. Det är angeläget alt nämnden i delta sammanhang också tar lill vara den erfarenhet som finns på området i skolöverstyrelsen och inom Nationalföreningen för upplysning om tobakens skadeverkningar (NTS) och Vi som inle röker (Visir).
Jag föreslår med hänvisning till del anförda att ett anslag på 2 milj. kr. anvisas för budgetåret 1976/77 till upplysning om tobak. Beloppet bör föras upp under ett särskilt reservationsanslag.
Som jag redan har framhållit är forskningsinsatserna också av belydelse i ett ålgärdsprogram inriktat på tobakens skadeverkningar. Kunskaperna
Prop. 1975/76: 142 8
om lobaksbrukels medicinska skadeverkningar lår i dag anses vara tämligen goda. Däremot vet man mycket litet om de faktorer som påverkar tobaksbruket. Det är därför angeläget att skapa bättre klarhet om vilka faktorer som påverkar rökvanorna. Del behövs också en ökad kunskap om effekterna av de åtgärder som vidtas för all minska tobaksbruket. Det är enligl min mening angeläget alt i dessa avseenden genom forskningsinsatser få en grund för fortsatta åtgärder. Genom särskilt beslul bör socialstyrelsen få i uppdrag att genomföra ett sådant planeringsarbete i samråd med berörda forskningsorgan.
3.3 Anslag till hälsovårdsupplysning i övrigt
Bland de sjukdomsförebyggande åtgärderna har hälsovårdsupplysningen en viktig funktion. Inom socialstyrelsen handläggs dessa frågor av socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning, som har till uppgifl alt planera, leda och samordna verksamheten. Nämndens verksamhet bedrivs f n. med tyngdpunkten på tre huvudområden, nämUgen kost och motion, beroendeframkallande medel samt sexual- och samlevnadsfrågor.
Genomförandel av delta upplysningsprogram bör fortsätta under näsla budgetår. Medel härför bör lik.som hittills anvisas under anslaget Hälsovårdsupplysning, som för innevarande budgetår är uppfört med 8,3 milj. kr. Jag föreslår för nästa budgetår en höjning av detta anslag till 9 milj. kr. Som framgår av vad jag har anfört i del föregående föreslås därutöver särskilda anslag för nästa budgetår på 2 milj. kr. till upplysning om tobak och på 4 milj. kr. för upplysning i alkoholfrågan.
Det nu föreslagna anslaget på 9 milj. kr. för hälsovårdsupplysning är främst avsett för en fortsättning av informationsprogrammet om kost och motion saml för fortsatt upplysning i narkotikafrågan och om preventivmedel och andra abortförebyggande åtgärder. För sistnämnda ändamål har också beräknats medel för fortsatta insatser genom vissa organisationer. Under anslagel har vidare beräknats medel för nämndens verksamhet i övrigt och för bidrag lill vissa organisationer bl. a. NTS. Regeringen äger besluta om den närmare fördelningen av tillgängliga medel under anslaget.
3.4 Övriga anslagsfrågor
Som en följd av att huvudansvaret för de alkoholpolitiska frågorna framdeles kommer all ligga på socialdepartementet föreslår jag efter samråd med chefen för finansdepartementet att utöver anslagsfrågorna beträffande upplysningsverksamheten även vissa andra anslag förs över från sjunde lill femte huvudtiteln.
3.4.1 Bidrag till Föreningen Frukidrycker
För innevarande budgetår finns ett anslag på 35 000 kr. för bidrag till Föreningen Fruktdrycker för upplysningsverksamhet rörande alkoholfria fest- och sällskapsdrycker. 1 avvaktan på den fortsalla beredningen av de
Prop. 1975/76: 142 9
alkoholpoliliska frågorna förordar jag i enlighet med förslag av riksskatteverket att anslaget till delta ändamål för nästa budgetår tas upp med ett oförändrat belopp av 35 000 kr.
3.4.2 Lån för inrättande av alkoholfria restauranger
Under fonden för låneunderstöd finns för innevarande budgetår ell investeringsanslag på 105 000 kr. lill långivning enligl kungörelsen (1955:145) om lån av statsmedel för inrättande av alkoholfria restauranger.
Behållningen på anslaget uppgick den I juli 1975 till 14000 kr. Under innevarande budgetår finns således 119 000 kr. disponibla för utlåning. I sin anslagsframställning har riksskatteverket upplyst att några nya låneansökningar inte föreligger. Verket har därför föreslagit alt anslagel förs upp med endast ett formellt belopp av 1 000 kr, i statsbudgeten för nästa budgetår.
Den fortsatta beredningen av de alkoholpoliliska frågorna berör bl, a, den verksamhet som anslaget avser. Jag förordar därför att anslaget till nämnda ändamål i enlighet med riksskatteverkets förslag för budgetåret 1976/77 tas upp med ett formellt belopp av 1 000 kr,
4 Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen alt
1. till Upplysning I alkoholfrågan m. m. för budgetåret 1976/77 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 4 000000 kr,.
2. lill Upplysning om tobak för budgetåret 1976/77 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.,
3. till Hälsovårdsupplysning för budgetåret 1976/77 under femte huvudtiteln anvisa ell reservationsanslag av 9 000 000 kr.,
4. till Bidrag till Föreningen Fruktdiycker för budgetåret 1976/77 under femte huvudtiteln anvisa ett anslag av 35 000 kr.,
5. till Fonden för låneunderstöd: Lån för Inrättande av alkoholfria restauranger för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
5 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagl fram.