Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
Prop.
1975/76: 142 Regeringens proposition
1975/76:142
om upplysning i alkohol- och tobaksfrågorna och om anslag
till hälsovårdsupplysning, m. m.;
beslutad
den 19 februari 1976.
Regeringen
föreslår riksdagen all antaga de förslag som har upplagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
OLOF
PALME
SVEN
ASPLING
Propositionens
huvudsakliga innehåll
1
propositionen läggs fram förslag om ökade insatser för upplysning i alkoholfrågan.
Ett anslag på 4 milj. kr. föreslås för detta ändamål under budgetåret 1976/77.
Ökade insatser föreslås också för upplysning om tobakens skadeverkningar som
ett led i olika sjukdomsförebyggande åtgärder. Ett särskilt anslag på 2 milj,
kr under näsla budgetår föreslås för tobaksupplysningen. Avsikten är all
folkrörelserna skall beredas ökade möjligheter att medverka i
upplysningsarbetet då det gäller både alkohol- och tobaksfrågorna.
Propositionen
innehåller vidare förslag om en meddsanvisning för budgetåret 1976/77 pä 9 milj,
kr, för övrig hälsovårdsupplysning, bl, a. för ett fortsatt informationsprogram
om kost och motion. Delta anslag avser även fortsatt information om abortförebyggande
åtgärder och upplysning i narkotikafrågan.
1 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 142
Prop. 1975/76: 142
Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-02-19
Närvarande:
slatsminislern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Holmqvist,
Aspling, Geijer, Bengtsson, Norling, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson
Föredragande:
statsrådet Aspling
Proposition
om upplysning ii alkohol- och tobaksfrågorna och om anslag till
hälsovårdsupplysning, m. m.
1 Inledning
I
den under innevarande riksmöte behandlade propositionen 1975/76:49 med förslag till
lag om varningstext och innehållsdeklaraiion på lobaksvaror har jag anmält att
förslag om medelsanvisning för en upplysningskampanj om tobakens
skadeverkningar skall läggas fram i särskild ordning. Vidare har jag i årets
budgetproposition (prop, 1975/76:100 bil. 7 s. 95 och 101) anmäll att både
tobaksupplysningen och upplysningen i alkoholfrågan skall las upp i särskild
proposition under detta riksmöte och att även anslagsfrågan gällande
hälsovårdsupplysningen skall behandlas i samband därmed. 1 avvaktan på den
särskilda propositionen beräknades för budgetåret 1976/77 ett oförändrat belopp
på 8,3 milj. kr. under reservationsanslaget Hälsovårdsupplysning.
1 prop.
1975/76:100 (bil, 9 s, 127, 132 och 153) har regeringen vidare föreslagit
riksdagen alt för budgetåret 1976/77 i avvaktan på särskild proposition i
ämnet, lill Bidrag till Föreningen Fruktdrycker beräkna ett anslag av 35 000 kr,,
lill Upplysning orn alkohol- och narkotikaproblemen beräkna ett
reservationsanslag av 2 500 000 kr, och till Lån för inrättande av alkoholfria
restauranger beräkna ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Jag
anhåller att nu få la upp samtliga dessa frågor,
2 Socialstyrelsens
anslagsframställning avseende anslaget Hälso
vårdsupplysning för budgetåret 1976/77
Från
anslaget Hälsovårdsupplysning bekostas viss upplysningsverksamhet i syfte att
ge allmänheten information om förebyggande hälsovård. Inom socialstyrelsen
handhas denna upplysningsverksamhet av socialstyrelsens
Prop. 1975/76: 142 3
nämnd
för hälsoupplysning. Nämnden har lill uppgifl att planera, leda och samordna
socialstyrelsens hälsoupplysningsverksamhet samt all verka för regional och
lokal verksamhet på detta område.
Socialstyrelsens
nämnd för hälsoupplysning har för sin verksamhet under nästa budgetår begärt
att anslaget ökas från 8,3 milj, kr till 14,5 milj. kr. Nämnden framhåller
därvid att de ökade insatserna främsl bör inriktas på huvudområdena kost och
motion, narkotika, tobak och alkohol samt sexual-och samlevnadsfrågor.
Den
verksamhel som gäller kost och motion är nu uppdelad på två huvudgrupper. Den
ena avser selekliv information riktad lill avgränsade målgrupper. Den andra
huvudgruppen gäller information lill allmänheten över press, radio och
television, butikskedjor m. m. Nämnden framhåller all information om kost och
motion främst tar sikte på att ge allmänheten ökad kunskap i dessa frågor. Den
skall vara konkret, enkel och praktiskt lillämpbar (inköpsråd, matsedlar,
recept m. m.). Nämnden framhåller all informationskampanjen om kost och motion
redan kan uppvisa goda resultat. Mätningar efter den under tidigare budgetår
bedrivna "Börja dagen bättre-kampanjen" visade mycket gynnsamma
beteendeförändringar under kampanjtiden.
För
information om tobak, alkohol, narkotika m. fl. beroendeframkallande medel
krävs kraftigt ökade insatser. Nämnden begär bl. a. medel för en
informationskampanj om tobakens skadeverkningar, baserad på socialstyrelsens lobaksulredning.
Inom nämnden pågår f n. planeringsarbete för en sådan kampanj.
Inom
området sexual-och samlevnadsfrågor behövs fortsatta insatser för information
om olika abortförebyggande åtgärder m. m. Nämndens arbeie inriktas främst dels
på försöksprojekt i Gotlands kommun saml Stockholms och Västerbottens län, dels
på en omfattande materialproduktion med inriktning på speciella målgrupper,
bl. a. olika ungdomsgrupper. Avsikten är att de erfarenheter som vinns i de
regionala projekten av integrerad rådgivnings- och informationsverksamhet
skall tjäna som underlag vid planeringen av motsvarande verksamhel inom andra
landstingsområden. Nämnden begär också medel för fortsatta insatser på detta
område genom vissa organisationer.
Utöver
nämnda informationsverksamhet anser nämnden del angelägel med fortsalt
information inom flera andra områden, bl. a, om smittsamma sjukdomar,
tandhälsovård, patientinformation m, m, I det av nämnden begärda anslaget
ingår även bidrag lill olika organisationer och till tidskriften Vigör,
I * Riksdagen 1976.1 saml. Nr 142
Prop.
1975/76: 142
3
Föredraganden
3.1
Upplysning i alkoholfrågan
Enligt
regeringens beslul den 12 februari 1976 har tillsalts en beredningsgrupp med uppgifl
att från i första hand socialpolitiska utgångspunkter redovisa ett samlat
underlag för regeringens ställningslagande till de alkoholpolitiska frågorna.
I avvaktan på resultat av detta arbete, som om möjligt skall vara klart före
årets utgång, bör ökade resurser ställas lill förfogande bl. a. för
upplysningsverksamhet i alkoholfrågan under nästa budgetår. Eftersom
huvudansvaret för alkoholpolitiken framdeles avses ligga på socialdepartementet
bör insatserna för denna upplysningsverksamhet samlas under ell nytt anslag på
socialdepartementets huvudtitel.
För
innevarande budgetår finns under finansdepartementets huvudtitel ett särskilt
anslag på 2,5 milj. kr. för upplysning om alkohol- och narkotikaproblemen, som
disponeras av statens ungdomsråd. För upplysningsverksamhet i alkoholfrågan
inom ungdomsorganisationerna finns vidare en anslagspost på 400 000 kr. under anslagel
Bidrag till nyklerhelsorganisalioner m. m. på utbildningsdepartementets
huvudtitel. Jag förordar efter samråd med utbildningsministern all även dessa
medel förs över till del nya anslaget.
Den
informationsverksamhet i alkoholfrågan som ungdomsorganisationerna bedrivit
med statligt stöd har inneburit värdefulla insatser och gett positiva
erfarenheter. Jag finner det angeläget att denna verksamhel kan fortsätta och
vidareutvecklas i enlighet med de mål som riksdagen tidigare fastställt. Det är
enligt min mening över huvud taget viktigt att upplysningen i alkoholfrågan får
en sådan utformning att folkrörelserna ges goda möjligheter alt medverka. För
att så snart som möjligt få till stånd en ökning av upplysningsverksamheten i
de vikliga frågor del här gäller föreslår jag en höjning av medelsanvisningen
för delta ändamål från f n. sammanlagt 2,9 milj. kr. till 4 milj. kr. under
budgetåret 1976/77. Beloppet bör föras upp under ett särskilt
reservationsanslag benämnt Upplysning i alkoholfrågan m. m. I avvaktan på
beredningsgruppens arbete bör 3 milj. kr. av del nya anslagel under nästa
budgetår disponeras enligt nuvarande grunder av statens ungdomsråd för
fördelning till organisationer och för egen verksamhel avseende upplysning om
alkohol- och narkotikaproblem. Återstoden av anslagel, dvs. 1 milj. kr., bör i
likhet med andra motsvarande medel under socialdepartementets huvudtitel
disponeras av socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning, som därvid bör
samråda med skolöverstyrelsen och statens ungdomsråd. För att i ökad omfattning
ge nykierheisorganisalionerna och andra folkrörelser möjligheter alt medverka i
upplysningsarbetet bör till socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning knytas
en referensgrupp med representanter för folkrörelserna och slatens ungdomsråd
samt Centralförbundet för alkohol- och narkoiikaupplysning (CAN). Den ökade
medels-
Prop. 1975/76: 142 5
anvisningen
för upplysningsverksamhet i alkoholfrågan bör kombineras med en väsenilig
ökning av del statliga stödet till nykterhetsorganisationerna under nästa
budgetår. Denna fråga anmäls senare denna dag av chefen för ulbildningsdeparlementel.
3.2
Upplysning i tobaksfrågan
Del
har lagts fram fiera medicinska undersökningar som visar all lo-baksrökning
ökar nsken för lungcancer och andra sjukdomar i andningsorganen samt hjärl-
och kädsjukdomar och ett fierlal andra sjukdomar. Tobaksrökningen utgör alltså
ett viktigt folkhälsoproblem och rökningen är sannolikt en av våra vanligaste
sjukdomsorsaker.
Redan
under 1960-talet konstaterades i den engelska expertutredningen "Smoking
and Health" en klar överdödlighet i lungcancer bland cigarrett-rökare. En
amerikansk rapport som publicerades år 1964, den s. k. Terry-rapporten, visade
samma resultat. Dessa rapporter stimulerade till en intensifierad och breddad
forskning om tobakens skadeverkningar. Del kan nu anses vara vetenskapligt
bevisat att all tobaksrökning - cigarreitrökning, piprökning och cigarrökning -
är förenad med betydande hälsorisker. Enligt en nyligen publicerad svensk
undersökning medför rökning av tobak i pipa och av cigarrer och cigarrcigarretler
i stort sett samma risker som cigarreitrökning. Även bruk av tuggtobak och
snus innebär vissa risker bl. a. för muncancer.
Världshälsovårdsorganisationen
(WHO) har under senare år vid fiera tillfällen tagit upp tobaksfrågan till
behandling. Sålunda har WHO åren 1970 och 1971 antagit rekommendationer, i
vilka man uppmanade medlemsländerna alt ta initiativ i syfte att bekämpa
tobaksrökningen. Dessa rekommendationer har vidareutvecklats och
konkretiserats i en av WHO år 1975 publicerad expertrapport "Smoking and its
Effects on Health".
Nordiska
rådet antog vid sin 20:e session år 1972 i Helsingfors en rekommendation till
regeringarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige alt införa förbud mot
tobaksreklam och att starta en effektiv information om tobaksrökningens
skadliga verkningar bl. a. genom bestämmelser om uttömmande varudeklaration på lobaksemballage.
Med anledning av rekommendationen tillsattes därefter en särskild arbetsgrupp
med uppgifl att bl. a. undersöka i vilka former ett nordiskt samarbete
beträffande upplysningsverksamhet om tobakens skadeverkningar, speciellt med
avseende på barn och ungdom, kan förverkligas. Arbetsgruppen har år 1975
avlämnat ett betänkande i ämnet (Nordisk ulredningsserie 1975:24). 1
betänkandet föreslås all ett nordiskt samarbete i tobaksupplysningsfrågan byggs
upp successivt inom områdena dokumentation, informationsplanering, materialpro-duktion
och koordineringsverksamhel.
Med
anledning av de rapporter som låg till grund för WHO:s rekommendationer åren
1970 och 1971 uppdrog Kungl. Maj:i den 12 mars 1971
Prop. 1975/76: 142 6
ål
socialstyrelsen att dels redovisa en allsidig medicinsk undersökning rörande tobakskonsumtionen
och med anledning härav vidtagna åtgärder, dels framlägga förslag till de yltedigare
åtgärder inom socialstyrelsens verksamhetsområde som styrelsen fann
erforderliga.
Socialstyrelsen
redovisade sitt uppdrag den 9 april 1974, då styrelsen med eget yttrande övedämnade
en av en särskild arbetsgrupp (socialstyrelsens tobaksutredning) gjord
utredning om tobaksrökning saml inhämtade yttranden över utredningens förslag.
Förslaget innebaren brett upplagt program för att radikalt minska
tobakskonsumtionen. Bl. a. föreslogs åtgärder mot reklam och annan
marknadsföring av tobaksvaror samt en omfallande informationsverksamhet om
tobakens skadeverkningar. Socialstyrelsen ställde sig i princip bakom lobaksutredningens
förslag ulan all ta slällning lill varje enskild detalj i åtgärdsprogramrnet.
Med
anledning av motioner i tobaksfrågan vid 1974 års riksdag erinrade socialutskottet
(SoU 1974:5) om socialstyrelsens lobaksulredning och fann del angeläget all Kungl.
Maj:t utan dröjsmål gav riksdagen tillfälle att ta slällning till ett program
som innefattade åtgärder för en systematisk satsning på alt få till stånd en
minskning av tobakskonsumtionen.
Därefter
tillsatte chefen för handelsdepartementet ijanuari 1975en särskild utredning, lobaksreklamutredningen,
(H 1974:06) för att skyndsamt utreda frågan om lämpliga former för införande av
förbud mot tobaksreklam samt om skyldighel för tillverkare och importörer att
förse förpackningar lill tobaksvaror med varningstext. Sedan utredningen
avlämnat en promemoria med förslag till lag om varningstext och innehållsdeklaration
på lobaksvaror har riksdagen vid innevarande riksmöte beslutat alt antaga ett
av regeringen i särskild proposition framlagt förslag till lag i ämnet (prop.
1975/76:49, SoU 1975/76:22, rskr 1975/76:83). Lagen skall träda i kraft den 1
januari 1977.
Som
jag anförde vid min anmälan av nämnda proposition om varningstext och innehållsdeklaraiion
på lobaksvaror är det mot bakgrund av de forskningsresultat som framkommit
under senare år enligt min mening angeläget att få lill stånd en minskning av tobakskonsumtionen.
När det gäller alt påverka en så utbredd konsumtionsvana som tobaksbruket är
det självfallet nödvändigt att utnyttja olika medel. Åtgärderna måste såsom WHO:s
expertgrupp anför i den år 1975 publicerade rapporten bl. a. vara inriktade på
målsättningen att så få ungdomar som möjligt skall börja röka. I WHO-rapporten
understryks också att så många rökare som möjligt bör få hjälp all sluta röka
och att de som inle slutar röka ges möjlighet all minska förbrukningen av
sådana farliga ämnen som tjära, nikotin och kolmonoxid. För att kunna uppnå
några väsentliga resultat på detta område krävs självfallet ell målinriktat
åtgärdsprogram, framför alll i fråga om lagstiftning, upplysning och forskning.
Den beslutade lagen om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror är
ett led i ett sådant program. På lag-slifiningsområdel fortsälier lobaksreklamutredningen
nu sill arbeie avse-
Prop. 1975/76: 142 7
ende
åtgärder mot lobaksreklamen.
För
att få till stånd en minskning av tobaksbruket måste lagstiftningsåtgärder
kompletteras med en effektiv informations- och upplysningsverksamhet i
tobaksfrågan. Med hänsyn till att bruket av tobak i dag är allmänt förekommande
är det enligt min mening nödvändigt alt denna upplysningsverksamhet utformas
på sådant sätt all den når så många människor som möjligt. Därvid måste också beaklas
alt olika individer reagerar på skilda sätt för den information de erhåller.
Utgångspunkten
för tobaksupplysningen bör vara all den är en del av den allmänna sjukdomsförebyggande
verksamheien. Det innebär bl. a. att man måste framhålla värdet av en god hälsa
och möjligheterna att påverka sitt hälsotillstånd genom att sluta att använda
tobak eller genom att ändra sina tobaksvanor. Särskilt när del gäller ungdomar
är det viktigt all i upplysningen på olika sätt redovisa det positiva i att
inte röka.
När
det gäller all påverka allmänhetens kunskaper, attityder och beteenden i fråga
om tobaksbrukel måste olika vägar användas. Av väsentlig betydelse i delta
sammanhang är att skapa en sådan förståelse för tobaksproblemel att det
uppmärksammas i massmedia. Ett aktivt intresse från press, radio och TV kan
utgöra ett värdefullt stöd för andra åtgärder.
En
viktig del av tobaksupplysningen måste vara att nå sådana personer som kan föra
information och attityder vidare. Vikliga personer i detta sammanhang är bl.
a. läkare och annan sjukvårdspersonal, lärare, ungdomsledare saml funktionärer
hos folkrörelserna och de fackliga organisationerna.
En
på detta sätt utformad upplysningsverksamhet ställer stora krav pä lämpligt
informationsmaterial och kunskaper hos dem som skall föra ut informationen. Det
statliga organ som har den största erfarenheten på detta område torde vara
socialstyrelsen. Styrelsens nämnd för hälsoupplysning har också förberett en
informationsverksamhet i tobaksfrågan i huvudsaklig överensstämmelse med vad
jag nu har anfört. Det är enligt min mening angeläget att folkrörelserna bereds
möjlighet alt engagera sig i tobaksupplysningen. Till socialstyrelsens nämnd
för hälsoupplysning bör därför -på liknande sätt som jag tidigare har förordat
i fråga om alkoholupplysningen - knylas en referensgrupp med representanter för
folkrörelserna och statens ungdomsråd. I denna referensgrupp bör uppläggningen
av tobaksupplysningen och folkrörelsernas medverkan i detta arbeie närmare
diskuteras. Det är angeläget alt nämnden i delta sammanhang också tar lill vara
den erfarenhet som finns på området i skolöverstyrelsen och inom Nationalföreningen
för upplysning om tobakens skadeverkningar (NTS) och Vi som inle röker (Visir).
Jag
föreslår med hänvisning till del anförda att ett anslag på 2 milj. kr. anvisas
för budgetåret 1976/77 till upplysning om tobak. Beloppet bör föras upp under
ett särskilt reservationsanslag.
Som
jag redan har framhållit är forskningsinsatserna också av belydelse i ett ålgärdsprogram
inriktat på tobakens skadeverkningar. Kunskaperna
Prop. 1975/76: 142 8
om
lobaksbrukels medicinska skadeverkningar lår i dag anses vara tämligen goda.
Däremot vet man mycket litet om de faktorer som påverkar tobaksbruket. Det är
därför angeläget att skapa bättre klarhet om vilka faktorer som påverkar rökvanorna.
Del behövs också en ökad kunskap om effekterna av de åtgärder som vidtas för
all minska tobaksbruket. Det är enligl min mening angeläget alt i dessa
avseenden genom forskningsinsatser få en grund för fortsatta åtgärder. Genom
särskilt beslul bör socialstyrelsen få i uppdrag att genomföra ett sådant
planeringsarbete i samråd med berörda forskningsorgan.
3.3 Anslag
till hälsovårdsupplysning i övrigt
Bland
de sjukdomsförebyggande åtgärderna har hälsovårdsupplysningen en viktig
funktion. Inom socialstyrelsen handläggs dessa frågor av socialstyrelsens
nämnd för hälsoupplysning, som har till uppgifl alt planera, leda och samordna
verksamheten. Nämndens verksamhet bedrivs f n. med tyngdpunkten på tre
huvudområden, nämUgen kost och motion, beroendeframkallande medel samt sexual-
och samlevnadsfrågor.
Genomförandel
av delta upplysningsprogram bör fortsätta under näsla budgetår. Medel härför
bör lik.som hittills anvisas under anslaget Hälsovårdsupplysning, som för
innevarande budgetår är uppfört med 8,3 milj. kr. Jag föreslår för nästa
budgetår en höjning av detta anslag till 9 milj. kr. Som framgår av vad jag har
anfört i del föregående föreslås därutöver särskilda anslag för nästa budgetår
på 2 milj. kr. till upplysning om tobak och på 4 milj. kr. för upplysning i
alkoholfrågan.
Det
nu föreslagna anslaget på 9 milj. kr. för hälsovårdsupplysning är främst avsett
för en fortsättning av informationsprogrammet om kost och motion saml för
fortsatt upplysning i narkotikafrågan och om preventivmedel och andra abortförebyggande
åtgärder. För sistnämnda ändamål har också beräknats medel för fortsatta
insatser genom vissa organisationer. Under anslagel har vidare beräknats medel
för nämndens verksamhet i övrigt och för bidrag lill vissa organisationer bl.
a. NTS. Regeringen äger besluta om den närmare fördelningen av tillgängliga
medel under anslaget.
3.4 Övriga
anslagsfrågor
Som
en följd av att huvudansvaret för de alkoholpolitiska frågorna framdeles
kommer all ligga på socialdepartementet föreslår jag efter samråd med chefen
för finansdepartementet att utöver anslagsfrågorna beträffande upplysningsverksamheten
även vissa andra anslag förs över från sjunde lill femte huvudtiteln.
3.4.1
Bidrag till Föreningen Frukidrycker
För
innevarande budgetår finns ett anslag på 35 000 kr. för bidrag till Föreningen
Fruktdrycker för upplysningsverksamhet rörande alkoholfria fest- och
sällskapsdrycker. 1 avvaktan på den fortsalla beredningen av de
Prop. 1975/76: 142 9
alkoholpoliliska
frågorna förordar jag i enlighet med förslag av riksskatteverket att anslaget till
delta ändamål för nästa budgetår tas upp med ett oförändrat belopp av 35 000
kr.
3.4.2
Lån för inrättande av alkoholfria restauranger
Under
fonden för låneunderstöd finns för innevarande budgetår ell investeringsanslag
på 105 000 kr. lill långivning enligl kungörelsen (1955:145) om lån av
statsmedel för inrättande av alkoholfria restauranger.
Behållningen på anslaget uppgick den I juli 1975 till
14000 kr. Under innevarande budgetår
finns således 119 000 kr. disponibla för utlåning. I sin anslagsframställning
har riksskatteverket upplyst att några nya låneansökningar inte föreligger.
Verket har därför föreslagit alt anslagel förs upp med endast ett formellt
belopp av 1 000 kr, i statsbudgeten för nästa budgetår.
Den
fortsatta beredningen av de alkoholpoliliska frågorna berör bl, a, den
verksamhet som anslaget avser. Jag förordar därför att anslaget till nämnda ändamål
i enlighet med riksskatteverkets förslag för budgetåret 1976/77 tas upp med ett
formellt belopp av 1 000 kr,
4 Hemställan
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen alt
1. till Upplysning I alkoholfrågan m. m. för budgetåret
1976/77 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 4 000000 kr,.
2. lill Upplysning om tobak för budgetåret 1976/77
under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.,
3. till Hälsovårdsupplysning för budgetåret 1976/77
under femte huvudtiteln anvisa ell reservationsanslag av 9 000 000 kr.,
4. till Bidrag till Föreningen Fruktdiycker för
budgetåret 1976/77 under femte huvudtiteln anvisa ett anslag av 35 000 kr.,
5. till Fonden för låneunderstöd: Lån för Inrättande
av alkoholfria restauranger för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 kr.
5 Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagl
fram.