om biskoparna i kyrkomötet, m.m.

Proposition 1990/91:122

Regeringens proposition
1990/91:122

om biskoparna i kyrkomötet, m. m.

Prop.

1990/91:122

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Föredragande vid regeringssammanträde har varit statsrådet Wallström.

Stockholm den 7 mars 1991

På regeringens vägnar

Odd Engström

Margot Wallström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i fråga om biskoparnas ställning i
kyrkomötet och om behörighetskraven för att utnämnas på tjänster som
biskop eller biträdande biskop.

Förslagen innebär i huvudsak följande.

— De som innehar tjänster som biskop eller biträdande biskop skall när-
vara vid kyrkomötets sammanträden. De får väcka motioner, delta i
kyrkomötets överläggningar och ställa yrkanden, men delta i besluten
bara om de är ledamöter av kyrkomötet.

— I likhet med vad som gällde före den 1 januari 1989 skall den som
utnämns till biskop inte behöva vara prästvigd. Detsamma skall gälla
för den som utnämns till biträdande biskop.

Förslagen föranleder ändringar i lagen (1982:942) om svenska kyrkan
och i prästanställningslagen (1988:184).

Ändringarna avses träda i kraft den 1 juni (991.

1 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 122

Som ett led i en försöksverksamhet har denna proposition utformats
på ett nytt sätt. Den nya utformningen syftar till att vinna erfarenhe-
ter för en eventuell övergång till en ändamålsenligare utformning av
regeringens förslag m. m. till riksdagen.

Det regeringen vill att riksdagen skall ta ställning till redovisas i
propositionen under rubriken Ärendet till riksdagen, som alltså mot-
svarar den tidigare rubriken Hemställan.

Prop. 1990/91:122

Proposition om biskoparna i kyrkomötet, m. m.

1 Inledning

1982 års kyrkomötesreform (prop. 1981/82:192, KU 1982/83:2, rskr. 2
och skr. 1982:2, 1 SäU 1, kskr. 28) innebar bl. a. att biskoparna inte längre
skulle vara självskrivna ledamöter av kyrkomötet. I stället ålades biskopar-
na närvaroplikt med rätt att delta i kyrkomötets överläggningar, men delta
i besluten bara om de är ledamöter av kyrkomötet.

I enlighet med vad som uttalades i samband med riksdagsbehandlingen
av kyrkomötesreformen har reformen utvärderats. Sålunda beslutade re-
geringen i oktober 1986 att tillsätta en särskild utredare (generalsekreteraren
Sören Ekström t.o. m. den 9 april 1987, därefter generaldirektören Peder
Törnvall) för att göra en utvärdering och analys av kyrkomötesreformens
tillämpning.

Resultatet av utvärderingen har redovisats dels i rapporten (Ds C
1987:13) Läroansvar i kyrkan — teologisk belysning, som var en rapport
från en arbetsgrupp vid de teologiska fakulteterna, dels i rapporten
(Ds 1989:58) Kyrkomötesreformen — en utvärdering. Den senare rappor-
ten har remissbehandlats. För kännedom och eventuellt beaktande i sam-
band med remissbehandlingen fogades förutom den förstnämnda rapporten
(Ds C 1987:13) och riksrevisionsverkets rapport (1987:1529) Den rikskyrk-
liga organisationen — Utvärdering av vissa ekonomiska frågor också riks-
skatteverkets promemoria den 11 maj 1987 angående erfarenheter från 1986
års val till kyrkomötet tillsammans med en sammanställning av remissytt-
randena över promemorian.

En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av deras
yttranden finns intagen i svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse till
1990 års kyrkomöte (CsSkr 1990:9) med förslag till vissa förändringar
rörande kyrkomötet, m. m.

1990 års kyrkomöte har i skrivelse till regeringen (kskr. 1990:6) hem-
ställt att riksdagen föreläggs förslag om sådana ändringar i lagen
(1982:942) om svenska kyrkan (omtryckt 1988:1429, ändrad senast
1990:298) som innebär dels att biskoparna i kyrkomötet ges rätt att
framställa förslag, dels att biträdande biskopen i Uppsala stift åläggs
närvaroplikt i kyrkomötet samt i övrigt ges samma yttrande- och förslags-
rätt som stiftsbiskoparna.

1990 års kyrkomöte har också anhållit om ändringar av föreskrifterna i
prästanställningslagen (1988:184, ändrad senast 1990:301) om behörig-
hetskraven för tillsättning av biskopstjänster (kskr. 1990:2).

Kyrkomötets skrivelser finns fogade till propositionen som bilagorna 1
och 2.

Regeringen tar på grundval av kyrkomötets skrivelser i det följande upp
frågor om biskoparnas ställning i kyrkomötet i avsnitt 2 och om behörighet
att utnämnas till biskopstjänster i avsnitt 3.

I övrigt anser vi att den gjorda utvärderingen av kyrkomötesreformen
och de i sammanhanget remitterade rapporterna inte föranleder någon
ytterligare åtgärd från vår sida.

Prop. 1990/91:122

2 Biskoparnas ställning i kyrkomötet

Prop. 1990/91:122

Regeringens förslag: De som innehar tjänster som biskop i svenska
kyrkan skall också i fortsättningen ha närvaroplikt i kyrkomötet.

Förutom rätt att delta i kyrkomötets överläggningar skall bisko-
parna också få framställa förslag, men delta i besluten bara om de är
ledamöter av kyrkomötet.

Detsamma skall gälla för den som innehar en tjänst som biträdan-
de biskop.

Kyrkomötet skall också behandla kyrkliga ärenden som har
väckts genom motion av den som innehar en tjänst som biskop eller
biträdande biskop.

Förslaget genomfors genom ändringar i 5 och 6 §§ lagen om svens-
ka kyrkan.

1990 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag motsvarar i huvudsak vårt
(CsSkr 1990:9, 2KL4, kskr. 6).

Skälen för regeringens förslag

Stiftsbiskopar

Biskoparna har en särställning inom svenska kyrkan genom sitt ansvar för
frågor som hänger samman med kyrkans lära. 1982 års kyrkomötesreform
innebar bl. a. att ett kyrkomöte med en bredare förankring och med en
mera demokratisk uppbyggnad skulle tillskapas. 1 samband med reformen
diskuterades därför frågan om biskoparnas självskrivenhet. Man var dock
inte beredd att bryta den grundläggande principen att bara fritt valda
ledamöter skall ingå i ett organ av det nya kyrkomötets karaktär.

Genom biskoparnas närvaroplikt och yttranderätt skulle garantier ska-
pas för att debatten före kyrkomötets beslut i t. ex. lärofrågor tillfördes den
sakkunskap som biskoparna besitter. Av samma skäl får kyrkomötet enligt
32 § lagen (1982:943) om kyrkomötet (ändrad senast 1990:299) besluta att
en eller flera biskopar, även om de inte är ledamöter i kyrkomötet, får
delta i ett utskotts överläggningar men inte delta i besluten (jfr prop.
1981/82:192 s. 26foch 70 f).

Enligt 4 kap. 17 § kyrkliga kungörelsen (SKFS 1983:4) om arbetsord-
ning för kyrkomötet (ändrad senast SKFS 1990:2) ingår vidare biskoparna
tillsammans med åtta av kyrkomötet valda ledamöter i kyrkomötets läro-
nämnd. Läronämnden har till uppgift att som ett led i kyrkomötets bered-
ning av ärendena avge yttranden i ärenden som avser svenska kyrkans
lära, det kyrkliga ämbetet, svenska kyrkans böcker eller svenska kyrkans
sakrament, gudstjänst och handlingar.

Efter genomförandet av kyrkomötesreformen har frågan om ett själv-
skrivet ledamotskap för biskoparna i kyrkomötet tagits upp vid flera olika
tillfällen, bl. a. i motioner till 1983, 1985 och 1988 års kyrkomöten. Vid
kyrkomötena år 1985 och 1988 bifölls motionerna.

Med anledning av bl. a. svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse Prop. 1990/91: 122
(CsSkr 1990:9) med förslag till vissa förändringar rörande kyrkomötet,
m.m. behandlade 1990 års kyrkomöte frågan om biskoparnas ställning i
kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt därvid (kskr. 6) att hos regeringen hem-
ställa om sådana lagändringar som innebär att biskoparna i kyrkomötet
ges rätt att framställa förslag. Kyrkomötet gick därmed emot centralstyrel-
sens förslag. Centralstyrelsen hade nämligen med knapp majoritet föresla-
git att biskoparna och den biträdande biskopen i Uppsala stift skulle bli
självskrivna ledamöter i kyrkomötet.

Biskoparna är de främsta företrädarna för läroämbetet. I denna egen-
skap har de betydelsefulla uppgifter också när det gäller behandlingen av
många av de frågor som det ankommer på kyrkomötet att besluta om.
Enighet råder om att deras ställning i kyrkomötet därför bör stärkas.
Kyrkomötet har ansett att det bör ske genom att biskoparna ges förslags-
och motionsrätt. En majoritet av ledamöterna har avvisat ett självskrivet
ledamotskap med hänvisning till att endast fritt valda ledamöter bör ingå i
en beslutande församling av det slag kyrkomötet är.

Regeringen har för sin del ingen erinran mot att biskoparnas ställning
förändras på det sätt som kyrkomötet har föreslagit. De bör alltså ges
förslags- och motionsrätt i kyrkomötet.

Biträdande biskop

Riksdagen beslöt under hösten 1989 om ändringar i bl. a. prästanställ-
ningslagen för att göra det möjligt att avlasta ärkebiskopen vissa av hans
uppgifter som biskop i Uppsala stift (prop. 1989/90:11, KU 17, rskr. 47).
Regeringen har därefter under år 1990 inrättat och tillsatt en tjänst som
biträdande biskop i Uppsala stift.

1 samband med lagändringarna om biträdande biskop togs inte ställning
till frågan om tjänsteinnehavarens ställning i kyrkomötet. 1990 års kyrko-
möte har på förslag från svenska kyrkans centralstyrelse hemställt att den
biträdande biskopen skall jämställas med övriga biskopar i kyrkomötet
(CsSkr 1990:9, 2KL4, kskr. 6).

I likhet med kyrkomötet anser vi att den som innehar en tjänst som
biträdande biskop bör åläggas samma närvaroplikt samt ges samma ytt-
rande- och förslagsrätt i kyrkomötet som stiftsbiskoparna. Det får ankom-
ma på kyrkomötet att genom kyrklig kungörelse meddela de föreskrifter
som behövs i fråga om biträdande biskopens möjlighet att ta del i kyrko-
mötets beredning av dess ärenden.

Ikraftträdande m. m.

Våra förslag om stiftsbiskoparnas och den biträdande biskopens ställning i
kyrkomötet medför ändringar i 5 och 6 §§ lagen om svenska kyrkan.

För att göra det möjligt för biskoparna att kunna väcka motioner redan
till 1991 års kyrkomöte bör den nya lagstiftningen träda i kraft redan den 1
juni 1991. Några särskilda övergångsbestämmelser behövs dock inte.

Förslagen förutses inte innebära några kostnadskonsekvenser.

3 Behörighet till biskopstjänster

Prop. 1990/91:122

Regeringens förslag: Den som inte är prästvigd skall vara behörig att
utnämnas på tjänster som biskop och biträdande biskop.

Förslaget genomförs genom ändringar i 17 § prästanställnings-
lagen.

1990 års kyrkomöte: Kyrkomötets Förslag motsvarar i huvudsak vårt
(CsSkr 1990:5, 2KL2, kskr. 2).

Skälen för regeringens förslag: Enligt 17 § andra stycket prästanställ-
ningslagen gäller att en prästtjänst bara får tillsättas med den som får utöva
det kyrkliga ämbetet.

Kyrkomötet fick år 1989 möjligheter att genom kyrklig kungörelse med-
dela föreskrifter om det kyrkliga ämbetet (jfr prop. 1987/88:31 avsnitt 4).
Kyrkomötet har i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1989:8) om behörighet att
utöva prästämbetet som en huvudregel föreskrivit att bara den som i
svenska kyrkans ordning har vigts till präst är behörig att utöva ämbetet.

Med anledning av svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse (Cs 1990:5)
om vissa frågor rörande svenska kyrkans prästtjänster beslöt 1990 års
kyrkomöte (kskr. 2) att hos regeringen hemställa om sådana ändringar i
prästanställningslagen att en icke prästvigd person blir behörig att tillsättas
på en biskopstjänst.

De behörighetsvillkor för prästtjänster i prästanställningslagen, som
kyrkomötet har önskat få ändrade, har sin motsvarighet i 6 § den numera
upphävda lagen (1957:577) om prästval, där det bland annat föreskrevs att
”till prästerlig tjänst får ifrågakomma endast den som äger utöva prästäm-
betet”.

Prästanställningslagen trädde i kraft den 1 juli 1989 och ersatte då
prästvalslagen. Emellertid blev den nya lagen tillämplig — förutom på
präster i svenska kyrkan som har anställning i territoriella pastorat och
stiftssamfälligheter — också på biskopar med anställning i svenska kyrkan.
Det behörighetskrav för biskopstjänster som fördes in genom prästanställ-
ningslagen kom till efter förslag av kyrkommittén (SOU 1986:17 och 18).
Kommittén angav inga särskilda skäl för sitt förslag i denna del. Såsom
andra kyrkolagsutskottet (2KL 1990:2) konstaterar uppmärksammades det
nytillkomna behörighetskravet för biskopar inte vare sig av remissinstan-
serna i sina yttranden över betänkandet eller av kyrkomötet i sitt yttrande
över lagförslaget (KL 1987:5).

Den ordning som tidigare har gällt i fråga om behörighet till biskops-
tjänster bör, såsom kyrkomötet har föreslagit, återinföras. Vi föreslår
därför att 17 § andra stycket prästanställningslagen ändras så att också den
som inte är behörig att utöva det kyrkliga ämbetet som präst blir behörig
att utnämnas på en tjänst som biskop eller biträdande biskop. Ändringen
innebär också att prästvigning inte blir ett krav för valbarhet vid bis-
kopsval.

Den nya lagstiftningen bör träda i kraft den 1 juni 1991. Några särskilda

övergångsbestämmelser behövs inte. Förslaget förutses inte innebära någ- Prop. 1990/91: 122
ra kostnadskonsekvenser.

4 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad som anförts har inom civildepartementet upprättats
förslag till

1. lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan,

2. lag om ändring i prästanställningslagen (1988:184).

5 Ärendet till riksdagen

Med hänvisning till det anförda föreslår regeringen att riksdagen

dels i den ordning som anges i punkt 9 första stycket övergångsbestäm-
melserna till regeringsformen antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1982:942) om svenska kyrkan,

dels antar förslaget till lag om ändring i prästanställningslagen
(1988:184).

Propositionens lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan

Prop. 1990/91:122

Propositionens
lagförslag

Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ lagen (1982:942) om svenska kyr-
kan' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                   Föreslagen lydelse

5§
Kyrkomötet sammanträder varje år.
Biskoparna i stiften skall närvara
vid kyrkomötets sammanträden
och får deltaga i kyrkomötets över-
läggningar, men i besluten endast
om de är ledamöter av kyrkomötet.

De som innehar tjänster som bis-
kop eller biträdande biskop i svens-
ka kyrkan skall närvara vid kyrko-
mötets sammanträden och får delta
i kyrkomötets överläggningar och

framställa förslag, men delta i be-
sluten endast om de är ledamöter
av kyrkomötet.

6§

Kyrkomötet skall behandla ären-
den som riksdagen eller regeringen
överlämnar till kyrkomötet samt
kyrkliga ärenden som väcks av nå-
gon av kyrkomötets ledamöter ge-
nom motion eller av organ som en-
ligt lag har tillsatts av kyrkomötet.

Kyrkomötet skall behandla ären-
den som riksdagen eller regeringen
överlämnar till kyrkomötet.

Kyrkomötet skall också behandla
kyrkliga ärenden som väcks genom
motion av någon av kyrkomötets le-
damöter eller av den som innehar en
tjänst som biskop eller biträdande
biskop. Detsamma gäller kyrkliga
ärenden som väcks av ett organ som
enligt lag har tillsatts av kyrkomö-
tet.

Kyrkomötet får besluta i frågor som anges i grundlag eller i annan lag. I
övrigt får kyrkomötet besluta om yttranden och framställningar till rege-
ringen.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1991.

Lagen omtryckt 1988:1429.

2 Förslag till Lag om ändring i prästanställningslagen (1988:184)

Prop. 1990/91:122 Propositionens lagförslag

Härigenom föreskrivs att 17 § prästanställningslagen (1988:184) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17§

Av lagen (1982:942) om svenska kyrkan framgår att endast den som
bekänner svenska kyrkans lära får tillsättas på en prästtjänst.

En prästtjänst får tillsättas endast En prästtjänst får tillsättas endast
med den som får utöva det kyrkliga med den som får utöva det kyrkliga
ämbetet.                             ämbetet som präst. Detta gäller

dock inte för tjänster som biskop el-
ler biträdande biskop.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1991.

Kyrkomötet

KYRKOMÖTETS SKRIVELSE 1990:2

Prop. 1990/91:122

Bilaga 1

REGERINGEN

Andra kyrkolagsutskottets betänkande 1990:2 om vissa frågor rörande
svenska kyrkans prästtjänster

Med överlämnande av nämnda betänkande får jag anmäla att kyrkomötet
den 29 augusti 1990 bifallit vad utskottet hemställt.

Stockholm den 29 augusti 1990

Göran Åstrand

/Bengt Törnell

10

Kyrkomötet

KYRKOMÖTETS SKRIVELSE 1990:6

Prop. 1990/91:122

Bilaga 2

REGERINGEN

Andra kyrkolagsutskottets betänkande 1990:4 om kyrkomötet, m. m.

Med överlämnande av nämnda betänkande får jag anmäla att kyrkomötet
den 30 augusti 1990 bifallit vad utskottet hemställt.

Stockholm den 30 augusti 1990

Göran Astrand

/Bengt Törnell

11

Civildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1991

Prop. 1990/91:122

Närvarande: statsrådet Engström, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallen, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, Johansson, Lindqvist,
G. Andersson, Lönnqvist, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin,
Sahlin, Åsbrink

Statsrådet Wallström anmäler frågor om lagstiftning om biskoparna i
kyrkomötet, m. m.

Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen
om biskoparna i kyrkomötet, m. m. i enlighet med bilagan till detta proto-
koll.

Ur protokollet:

Maud Melin

12

Proposition om biskoparna i kyrkomötet, m. m.

Innehållsförteckning

Prop. 1990/91:122

Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1

1 Inledning.................................................. 3

2 Biskoparnas ställning i kyrkomötet ........................... 4

3 Behörighet till biskopstjänster................................ 6

4 Upprättade lagförslag....................................... 7

5 Ärendet till riksdagen....................................... 7

Propositionens lagförslag...................................... 8

Bilagal Kyrkomötets skrivelse 1990:2 ......................... 10

Bilaga 2 Kyrkomötets skrivelse 1990:6 ......................... 11

Utdrag ur regeringsprotokollet den 7 mars 1991 .................. 12

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991

13