Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
Prop.
1979/80:44
Regeringens proposition
1979/80:44
om
ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges sladshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar;
beslutad
den 25 oklober 1979.
Regeringen
föreslår riksdagen alt anlaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll.
På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
GÖSTA
BOHMAN
Propositionens
huvudsakliga innehåU
I
propositionen föresläs att gmndfonden för Konungariket Sverige sladshypotekskassa
höjs från 7 miljarder kr. Ull 8,5 miljarder kr.
I
Riksdagen 1979180. I saml. Nr 44
Prop. 1979/80:44
Förslag
till
Lag
om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges sladshypotekskassa och
om stadshypoteksföreningar
Härigenom
föreskrivs att 13 § lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges sladshypotekskassa
och om stadshypoteksföreningar' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
13 f
Som grundfond för kassan ställer Som grundfond för kassan ställer
staten
till förfogande en av riks- slaten till förfogande en av riksgäldsfullmäktige
utfärdad garanti- gäldsfullmäklige utfärdad garantiförbindelse på sju
miljarder kronor. förbindelse på uttu och en hulv miljarder kronor.
Denna
lag träder i kraft två veckor efter den dag, dä lagen enligt uppgift på den
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
'
Lagen omtryckt 1974:261. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:653. ' Senasle
lydelse 1978:213.
Prop.
1979/80:44 3
Utdrag
EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-10-25
Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo. Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling,
Söder, Krönmark, Burenslam Linder, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn,
Danell
Föredragande: statsrådet Bohman
Proposition om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket
Sveriges sladshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar.
Stadshypoteksinslitutionen beslår av en cenlral kassa -
Konungariket Sveriges sladshypotekskassa-och tjugo regionalt verksamma stadshypoteksföreningar.
Genom föreningarna lämnar institutionen lån i huvudsak mot säkerhet av inteckning
i bostads- och affärsfasligheler. Lån kan dessulom lämnas utan särskild
säkerhet när det gäller samfällighetsför-eningar och kommuner. Stadshypotekskassan
har till uppgift att skaffa medel lill föreningamas kreditgivning genom
upplåning mot obligationer eller genom annan upplåning. Kassans upplåningsrätl
bestäms av storleken av den grundfond som staten ställer lill kassans
förfogande. Upplåningen får inle översliga tio gånger gmndfondens storlek.
Grundfonden uppgår f n. lill 7 miljarder kr. och beslår av en
garantiförbindelse som fullmäktige i riksgäldskontoret har utfärdat. Den
senaste gmndfondshöj-ningen skedde år 1978 med 1 miljard kr. (prop. 1977/78:
133, NU 52, rskr 237, SFS 1978:213).
Stadshypotekskassan har i en skrivelse lill regeringen den
8 maj 1979 hemställt alt kassans grundfond höjs från 7 miljarder kr. till 8,5
miljarder kr.
Yttranden över stadshypolekskassans framställning har avgelts
av bankinspektionen, bostadsslyrelsen, fullmäktige i Sveriges riksbank,
fullmäktige i riksgäldskontoret och delegationen för bostadsfinansiering.
Bestämmelser för sladshypoleksinstitutionens verksamhet
finns i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges sladshypotekskassa och om
stads-
Prop.
1979/80:44 4
hypoteksföreningar (SL, omtryckt 1974:261, ändrad senast
1978:213). Enligt 13 § SL ställer staten fill förfogande en av
riksgäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse som grundfond för kassan.
Grundfonden är avsedd att i sisla hand användas för atl fullgöra stadshypolekskassans
förbindelser gentemot obligationsinnehavare. Efter anmälan till riksgäldskontoret
får grundfonden tas i anspråk för att fullgöra kassans förbindelser om kassan
tillfälligtvis saknar medel. Annars får grundfonden användas endast vid kassans
likvidation. Tas grundfonden i anspråk i annat fall än vid likvidation, skall
det använda beloppet snarast möjligt återbetalas lill staten. Vid återbetalning
skall staten ersäUas för den ränta som staten kan ha ulgett med anledning av
att fonden har använts. Vid likvidation får grundfonden utnyttjas endast i den
mån annan tillgång saknas som svarar för kassans förbindelser.
Enligt 7 § andra slycket SL krävs tillstånd av regeringen
för alt kassan skall få ta upp nytt lån, om grundfonden genom föriuster på
kassans rörelse i dess helhet går ned med mer än 5 %. Är nedgången större än 10
% krävs dessutom riksdagens medgivande. Enligl 7 § tredje slycket skall kassan
göra anmälan till regeringen om gmndfonden tas i anspråk för att täcka förlust.
Stadshypotekskassan
anför i sin skrivelse atl med gmndfondens nuvarande storiek får kassans
låneskuld uppgå lill högst 70 miljarder kr. Den utelöpande obligationsskulden
den 30 april 1979 uppgick till ca 64,2 miljarder kr. Vid samma tidpunkt hade
även sålts obligationer för ytterligare 82 miljoner kr. med likvid senare. Med
hänsyn härtill uppgick den outnyttjade upplåningsrätten till ca 5,7 miljarder
kr. Dessa förhållanden aktualiserar frågan om den återstående upplåningsrällen
kan anses tillräcklig för alt möta upplåningsbehovet under den närmaste tiden.
Ulvecklingen under senare år av kassans obligalionsskuld
och låneverksamhet framgår av följande uppställning:
Belopp utelöpande obligationer Nettoökning av ute-
(vid slutet av resp. år) stående hypotekslån
milj. kr. milj. kr. %
|
1970
|
25 951
|
|
1971
|
29733
|
|
1972
|
32364
|
|
1973
|
36074
|
|
1974
|
40622
|
|
1975
|
45207
|
|
1976
|
49452
|
|
1977
|
54 841
|
|
1978
|
61409
|
|
1979
30
|
i/4
64312
|
|
3494
|
15,6
|
|
4282
|
16,5
|
|
2901
|
9,6
|
|
3418
|
10,3
|
|
4789
|
13,1
|
|
4735
|
11,5
|
|
4512
|
9,8
|
|
5313
|
10,5
|
|
6743
|
12,1
|
|
2405
|
3,8
|
Anm. I beloppen utelöpande obligationer har räknats in vid
resp. tidpunkt försålda men icke likviderade obligationer.
Prop. 1979/80:44 5
Stadshypotekskassan framhåller att låneverksamheten har
ökat avsevärt under de senaste åren. Obligalionsskuldens tillväxt uppskattas
för hela år 1979 till ca 7 miljarder kr. Kassan bör vara beredd alt under år
1980 möta låneanspråk av minsl samma storiek som under de senaste åren. Den 30
april 1979 hade kassan en balans av inneliggande beviljade låneansökningar på
8.7 miljarder kr. som kassan inle hade kunnal effektuera, huvudsakligen till
följd av läget på kapitalmarknaden. Beloppet överstiger således den återstående
outnyttjade upplåningsrätten, vilket innebär alt upplåningsmarginalen är
otillräcklig. Kassan utgår från atl marginalen liksom tidigare bör vidgas genom
en höjning av gmndfonden.
Vad gäller
höjningens storlek erinrar kassan om att låneanspråken i främsta rummet beror
på omfattningen av det bostadsbyggande som statsmakterna ger utrymme i investeringsplanema
efler prövning från bl.a. bostadspolitiska synpunkter. En grundfondshöjning
skapar endasi formella förulsättningar för en ökad obligationsutgivning och
ger i och för sig inte möjlighel till ökad utlåning. Kreditgivningens
omfattning och inriktning beror på andra faktorer och måste följa de normer
som förestavas av den allmänna kreditpolitiken. Med hänsyn till den
emissionsverksamhet som kassan förutser under den kommande tvåårsperioden,
föreslår kassan att grundfonden höjs med 1,5 miljarder kr. så att fonden blir
8,5 miljarder kr.
Samtliga remissinsianser har lillstyrkt stadshypolekskassans
framställning eller lämnat den utan erinran. Delegationen för
bostadsfinansiering har tillagt att anspråken på bottenlån kommer att öka under
de närmaste åren.
Jag delar uppfattningen alt stadshypolekskassans upplåningsrätl
nu är olillräcklig med hänsyn lill den utlåningsverksamhet som kan förutses
under åtminstone de närmaste två åren. I likhet med kassan och remissinstanserna
anser jag att upplåningsrätten på samma sätt som tidigare bör ökas genom en
höjning av gmndfonden. Jag förordar att stadshypolekskassans grundfond höjs
med 1,5 miljarder kr. från nuvarande 7 miljarder kr. till 8,5 miljarder kr.
Detta förutsätter atl 13 § SL ändras och att fullmäktige i riksgäldskontoret
utfärdar en ny garantiförbindelse.
Jag vill erinra om att en höjning av grundfonden endasi formelll
ökar möjlighetema till upplåning. Denna upplåning sker genom lån mot obligationer
men kan också - om omständigheterna påkallar det - ske genom lån mol reverser
eller på annat sätt. Den faktiska upplåningen fär liksom hittills anpassas till
ulvecklingen av den allmänna kredilpolitiken och den emissionskontroll som
riksbanken kan utöva.
Prop. 1979/80:44 6
Hemställan
Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen atl
1. anlaga
inom ekonomidepartemenlel upprättat förslag till lag om
ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges sladshypo
tekskassa och om stadshypoteksföreningar,
2. bemyndiga
fullmäktige i riksgäldskonloret att ulfärda en garanti
förbindelse på 8,5 miljarder kr. atl ulgöra stadshypolekskassans
grundfond i stället för den nuvarande förbindelsen på 7 miljarder
kr.
Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag föredraganden har lagt
fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979