Kungl. May.ts proposition Nr 40

Proposition 1932:40

Kungl. May.ts proposition Nr 40.

3

Nr 40.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående upplåtelse av kronan
tillhörande jordägarandelar i gruvor; given Stockholms
slott den 15 januari 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

T). Hansén.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den la januari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anför
chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hansén.

Under en följd av år har riksdagen medgivit, att Kungl. Majit ägde
åt svenska medborgare, i den ordning Kungl. Maj:t bestämde, under en
tid för varje gång av högst tjugu år mot årlig avgift och under villkor
i övrigt, som det tillkomme Kungl. Majit att fastställa, upplåta begagnandet
av kronan tillhörande jordägarandelar i gruvor, med rätt därjämte
för den, som erhållit upplåtelse, att vid upplåtelsetidens utgång
äga företräde till förnyad upplåtelse, därest sådan ifrågakomme. Nu örn -

Departements chefen.

4 Kungl. Maj:is proposition Nr 40.

förmälda medgivande av riksdagen, som tidigare avsåg ett år i sänder,
lamnades senast av 1929 års riksdag för tiden intill den 1 januari 1933.

Beträffande förvaltningen av kronans gruvegendom Ilar — i avbidan
på ny gruvlagstiftning och därmed sammanhängande definitiva anordningar
för denna förvaltnings ordnande — vissa provisoriska åtgärder
vidtagits för åvägabringande av största möjliga enhetlighet på ifrågavarande
förvaltningsområde. Närmare uppgifter härom hava lämnats
i propositionen nr 208 till 1926 års riksdag, till vilken jag torde få hänvisa.
Därav inhämtas, bland annat, att förvaltningen av kronans jordägarandelar
i gruvor, som tidigare var splittrad å ett flertal myndigheter
från och med den 1 juli 1923 med vissa av praktiska skäl betingade
undantag, helt ankommer på kommerskollegium.

bör gruvlagstiftningsfrågans nuvarande läge har chefen för justitiedepartementet
den 18 december 1931 — i samband med anmälan av förslag
till lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 28 april 1926
(nr 88) örn inskränkning i rätten till inmutning inom vissa län — lämnat
närmare redogörelse, vilken återfinnes i Kungl. Maj:ts den 23 december
1931 beslutade proposition till riksdagen rörande sistnämnda fråga (nr
7). Av redogörelsen framgår, att ärendet rörande ny gruvlagstiftning, sedan
detsamma slutremitterats, nu är beroende på Kungl. Maj:ts prövning.
I anseende till bland annat dess vidlyftiga beskaffenhet och de skiftande
uppfattningar i fråga örn den blivande lagstiftningens innehåll, som kommit
till uttryck i avgivna yttranden, har det synts icke för närvarande
vara möjligt att närmare angiva den tidpunkt, då frågan kan komma att
föreläggas riksdagen. Av allt att döma komme revisionen av gruvlagstiftningen
icke att på ännu åtskilliga år vinna sin slutliga lösning. Med
hänsyn bland annat härtill har departementschefen ansett sig böra förorda
en förlängning av den ifrågavarande lagens giltighet utan någon
tidsbegränsning.

På grund av det läge, vari frågan angående ny gruvlagstiftning för
närvaiande bofinner sig, lära definitiva anordningar för förvaltningen av
kronans jordägarandelar i gruvor ännu icke kunna träffas. Den år 1923
på detta förvaltningsområde genomförda provisoriska ordningen torde
vid sadant föi haltande böra tillsvidare bibehållas. För dylikt ändamål
lärer framställning böra göras hos riksdagen örn ytterligare förlängning
av det Kungl. Majit meddelade bemyndigandet att utarrendera ifrågavarande
jordägarandelar. Förlängningen synes mig lämpligen, i likhet
med vad Kungl. Majit på föredragning av chefen för justitiedepartementet
föreslagit beträffande fortsatt tillämpning av 1926 års lag örn inskränkning
i rätten till inmutning inom vissa län, icke vidare böra förbindas
med någon tidsbegränsning.

Jag hemställer alitsa, att Kungl. Majit matte i proposition föreslå riksdagen -

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 40.

att medgiva, att Kungl. Majit må jämväl efter den 1 januari 1933 tillsvidare
äga åt svenska medborgare, i den ordning Kungl. Majit bestämmer,
mot årlig avgift oell under de villkor i övrigt, Kungl. Majit fastställer,
under en tid för varje gång av högst tjugu år upplåta begagnandet
av kronan tillhörande jordägarandelar i gruvor, med rätt därjämte
för den, som erhållit upplåtelse, att vid upplåtelsetidens utgång äga företräde
till förnyad upplåtelse, därest sådan ifrågakommer.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
och förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet!
Nils Sehlberg.

Hihting lill riksdagens protokoll 19.12.

1 sami.

33 höft. (Nr 39-40).

o