Kungl. Malota proposition nr 185

Proposition 1943:185

Kungl. Malota proposition nr 185.

1

Nr 186. . .c?

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om särskilt undantag från skyldighet att utgiva
lagfartsståmpel och skatt för gåva efter vissa lantmäteriförråttningar
inom Kopparbergs län; given
Stockholms slott den 19 mars 1943.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för denna dag vill Kungl. Majit härmed föreslå riksdagen att antaga härvid
fogade förslag till förordning om särskilt undantag från skyldighet att
utgiva lagfartsståmpel och skatt för gåva efter vissa lantmäteriförrättningar
inom Kopparbergs län.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang lill riksdagens protokoll 1943. i sami. Nr 186.

1

2

Kungl. Maf:ts proposition nr 185.

Förslag

till

förordning om särskilt undantag frän skyldighet att utgiva lagfartsstämpel
och skatt för gåva efter vissa lantmäteriförrättningar
inom Kopparbergs län.

Härigenom förordnas som följer.

Har mellan makar träffats avtal, varom förmäles i 10 § andra stycket lagen
den 17 juni 1932 (nr 223) med särskilda bestämmelser örn delning av
jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs län eller 4 § andra stycket
lagen den 1943 (nr ) med särskilda bestämmelser om ägan derättsutredning

och sammanläggning av fastigheter inom vissa byar i Kopparbergs
län, skall skyldighet att utgiva lagfartsstämpel eller skatt för gåva
icke inträda i anledning därav, att ena maken genom avtalet erhållit större
andel än förut i makarnas fasta egendom.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Genom förordningen upphäves förordningen den 22 juni 1939 (nr 331) om
särskilt undantag från skyldighet att utgiva lagfartsstämpel och skatt för
gåva efter laga skifte inom vissa delar av Kopparbergs län.

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 mars

ms.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga örn särskilt undantag
från skyldighet att utgiva lagfartsstämpel och skatt för gåva efter
vissa lantmäteriförrättningar inom Kopparbergs län samt anför därvid följande.

I 10 § lagen den 17 juni 1932 (nr 223) med särskilda bestämmelser örn
delning av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs län, den s. k. dalalagen,
upptagas föreskrifter om sammanläggning av fastigheter, då till
rubbning av storskifte verkställes laga skifte, däri bys heminägor ingå. Genom
lag den 17 mars 1939 (nr 76) ha såsom ett andra stycke i paragrafen
införts bestämmelser, som möjliggöra sammanläggning till en fastighet jämväl
av fastigheter, som tillhöra makar var för sig eller innehavas med olika
rätt i äktenskapet. Enligt dessa bestämmelser må under skiftet, där laga hinder
eljest icke möter, fastigheter varom nyss sagts med makarnas samtycke
sammanläggas till en fastighet, såframt makarna träffa avtal, vari bestämmes,
ifall genom sammanläggningen en fastighet bildas av fastigheter, som tillhöra
ena maken enskilt och såsom giftorättsgods, att fastigheten skall i sin helhet
vara den makens enskilda egendom eller giftorättsgods, eller ifall en fastighet
bildas av fastigheter, som tillhöra makarna var för sig, att fastigheten skall
utgöra egendom, däri makarna äga var sin andel såsom enskild egendom eller
giftorättsgods. Vardera makens andel skall utgöra hälften, där ej annat bestämts
i avtalet. Är äldre giftermålsbalken tillämplig å makars förmögenhetsförhållanden,
må fastighet bildas genom sammanläggning av enskild egendom
med samfälld eller av vardera maken enskilt tillhörig egendom, såframt
genom avtal mellan makarna bestämmes, att fastigheten skall utgöra samfälld
egendom.

Genom sådana avtal mellan makar, som nu nämnts, kan uppenbarligen
ena maken erhålla större andel än förut i den fasta egendomen såsom helhet
betraktad, i följd varav avtalet kan komma att innefatta gåva. Med hänsyn
härtill har genom förordning den 22 juni 1939 (nr 331) örn särskilt undantag

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

från skyldighet att utgiva lagfartsstämpel och skatt för gåva efter laga skifte
inom vissa delar av Kopparbergs län stadgats, att där mellan makar träffats
avtal, varom förmäles i 10 § andra stycket dalalagen, skyldighet att utgiva
lagfartsstämpel eller skatt för gåva icke skall inträda i anledning därav, att
ena maken genom avtalet erhållit större andel än förut i makarnas tåsta
egendom.

Genom proposition nr 152 har Kungl. Majit för innevarande års riksdag
framlagt bl a. förslag till lag med särskilda bestämmelser om äganderättsutredning
och sammanläggning av fastigheter inom vissa byar i Kopparbergs
län och förslag till lag angående tillägg till lagen den 17 juni 1932 (nr 226)
med särskilda bestämmelser örn lagfart inom vissa delar av Kopparbergs län,
den s. k. särskilda lagfartslagen. Enligt förstnämnda lagförslag skall Kungl.
Majit beträffande vissa byar i länet äga förordna, att särskild förrättning
skall äga rum för äganderättsutredning och sammanläggning av fastigheter
med tillämpning av bestämmelser, vilka i huvudsak motsvara de för laga
skiften enligt dalalagen gällande. I 4 § andra stycket av samma lagförslag
upptagas bestämmelser om sammanläggning av makars fastigheter av enahanda
innebörd som de i 10 § andra stycket dalalagen förekommande.

Den befrielse från skyldighet att utgiva lagfartsstämpel eller skatt för gåva.
som beträffande skiften enligt dalalagen medgivits genom ovannämnda förordning
den 22 juni 1939, synes böra gälla jämväl de motsvarande fall, som
avses i 4 § andra stycket av den föreslagna lagen med särskilda bestämmelser
om äganderättsutredning och sammanläggning av fastigheter inom vissa byar
i Kopparbergs län. Denna utvidgning av förordningens tillämpningsområde
torde böra föranleda, att ny förordning i ämnet utfärdas.

Den nu förordade befrielsen från skyldighet att erlägga lagfartsstämpel avses
icke skola föranleda ändring i den skyldighet att utgiva sådan stämpel
som eljest förelegat, därest det fång, som här är i fråga, icke funnits. Det
förutnämnda förslaget angående tillägg till särskilda lagfartslagen innebär, att
i samband med särskild förrättning för äganderättsutredning och sammanläggning
skall liksom vid vissa skiften enligt dalalagen anordnas ett särskilt
lagfartsförfarande. Frågan örn skyldighet att därvid utgiva lagfartsstämpel
kommer att regleras av förordningen den 26 juni 1933 (nr 379) med särskilda
bestämmelser örn stämpelavgift i samband med ansökan örn lagfart inom
vissa delar av Kopparbergs län, vilken förordning icke torde behöva undergå
någon ändring.

På grund av det anförda har upprättats förslag till förordning om särskilt
undantag från skyldighet att utgiva lagfartsstämpel och skatt för gåva efter
vissa lantmäteriförråttningar inom Kopparbergs län.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att förenämnda
författningsförslag måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

5

Kunni. Maj:ts proposition nr 185.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Lars Gabrielson.