Kungl. Maj:ts proposition nr 98

Proposition 1952:98

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

1

Nr 98.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1952/53 till främjande av lärlingsutbildning
inom muraryrket m. m.; given Stockholms
slott den 7 mars 1952.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Ivar Persson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Till främjande av de större byggnadsföretagens lärlingsutbildning inom
muraryrket och andra byggnadsyrken föreslås anvisande av ett förslagsanslag
av 200 000 kronor.

1 — Bihang till riksdagens -protokoll 1952. 1 samt Nr 08.

2

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 98.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 7 mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng,

Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund,

Persson, Hjälmar Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen
anmäler chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson,
fråga om anslag för budgetåret 1952/53 till befrämjande av lärlingsutbildning
inom muraryrket m. m. och anför därvid följande.

I propositionen 1951: 217 angående anslag å tilläggsstat I för budgetåret
1951/52 till främjande av bostadsförsörjningen m. m. framhöll chefen för
socialdepartementet, att i nuvarande läge på byggnadsmarknaden borde —
såsom 1951 års bostadsutredning anfört och bland annat arbetsmarknadsstyrelsen
understrukit — arbetskraftsfrågorna ägnas skärpt uppmärksamhet.
Om byggnadstiderna skulle kunna förkortas, bleve det nödvändigt att
rekryteringen av arbetskraft till byggnadsyrkena underlättades. Riksdagen
(statsutskottets utlåtande nr 192 och riksdagens skrivelse nr 363) fäste särskilt
avseende vid vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört därom, att det vore
nödvändigt, att åtgärder vidtoges för yrkesutbildning inom byggnadsverksamheten.

I anslutning härtill ha nu arbetsmarknadsstyrelsen och överstyrelsen för
yrkesutbildning i gemensam skrivelse den 19 december 1951 framlagt förslag
rörande befrämjande av lärlingsutbildning för murare.

Ämbetsverken framhålla inledningsvis som en väg att åstadkomma ökad
rekrytering till muraryrket inrättande av nya verkstadsskolor för utbildning
av murare. Detta skulle underlättas genom ökad bidragsgivning till
kommunala anstalter för yrkesundervisning. Ämbetsverken anse emellertid
denna fråga icke påkalla någon framställning i före varande sammanhang.
I 1952 års statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, punkten 302,
har Kungl. Maj:t föreslagit förbättrade statsbidragsgrunder för de kommunala
anstalterna för yrkesundervisning.

En annan väg att öka antalet murare är, anföra ämbetsverken, en utvidgning
av den lärlingsutbildning, som byggnadsföretagen bedriva på
arbetsplatserna.

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 88.

För understöd av lärlingsutbildning inom hantverksyrkena finnes för närvarande
under riksstatens åttonde huvudtitel uppfört ett förslagsanslag
under rubriken Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.
Detta anslag är för budgetåret 1951/52 uppfört med 250 000 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 22 juni 1951 äger överstyrelsen för
yrkesutbildning under nämnda budgetår bevilja understöd för utbildning av
högst 325 lärlingar. I 1952 års statsverksproposition, bilagan åttonde
huvudtiteln, punkten 316, har Kungl. Maj:t för budgetåret 1952/53 föreslagit
en ökning av antalet understödsrum till 350 samt en uppräkning av
anslaget till 265 000 kronor.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 juni 1946 och den 4 juni 1948 ha
bestämmelser meddelats rörande statsunderstöd för och tillsyn över nämnda
lärlingsutbildning hos hantverksmästare. Bestämmelserna återfinnas i
statsliggaren s. 697 f. De innebära bland annat följande.

Utbildningen står under tillsyn av överstyrelsen för yrkesutbildning med
biträde av lärlingsombud, som av överstyrelsen efter inhämtande av förslag
från yrkesorganisationer förordnas till ett antal av högst två för varje
lärling. Förordnas två lärlingsombud, bör en vara arbetsgivare och en arbetare.
Statsunderstöd för utbildande av lärling utgår till hantverksmästaren
med 900 kronor och utanordnas av överstyrelsen med 400 kronor efter första
utbildningsåret, med 200 kronor efter andra utbildningsåret och med
300 kronor efter utbildningstidens slut. Till lärlingsombud utgår ersättning
med 20 kronor per lärlings utbildningsår och, därest lärlingsombud är bosatt
å annan ort än den där utbildningen äger rum, även resekostnadsersättning
enligt klass III allmänna resereglementet samt traktamentsersättning
av 10 kronor för dag för resor i den omfattning överstyrelsen må föreskriva.

Ämbetsverken anse möjligheterna att utnyttja nämnda anslag för en
utvidgning av den nuvarande lärlingsutbildningen inom muraryrket som
ringa och anföra i anslutning härtill följande.

Under budgetåren 1949/50 och 1950/51 har hela antalet understödsrum,
som då utgjorde 300 för vartdera av budgetåren, tagits i anspråk. Budgetåret
1948/49 uppgick antalet beviljade ansökningar till 270 mot 245 under
budgetåret 1947/48 och 232 under budgetåret 1946/47. Antalet beviljade
understöd har sålunda ökat år från år och med hänsyn till vikten av att
befordra den praktiska lärlingsutbildningen inom hantverksyrken har överstyrelsen
för yrkesutbildning i sina anslagsäskanden för budgetåret 1952/53
hemställt, att understöd får beviljas under nämnda budgetår för utbildning
av högst 400 lärlingar.

Vad angår begreppet »hantverksyrke» har kommerskollegium bland
annat faststiillt muraryrket såsom sådant yrke, för vilket jämlikt kungörelsen
1940: 873 angående mästarbrev för hantverksutövare Sveriges hantverksorganisation
må tilldela mästarbrev till förtjänta och skickliga hantverksutövare.
Under budgetåren 1944/45—1950/51 ha inkommit endast
17 ansökningar om statsunderstöd för lärlingsutbildning av murare, varav
överstyrelsen bifallit 8 och avslagit 9. Under innevarande budgetår ha hittills
endast inkommit två ansökningar om dylikt understöd för lärlingsutbildning
inom muraryrket.

4

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 98.

Under innevarande budgetår har statsunderstöd hittills beviljats för 155
lärlingar inom olika hantverksyrken och ytterligare 88 ansökningar äro för
närvarande under remissbehandling hos olika yrkesorganisationer. INI ed
hänsyn härtill och till det antal ansökningar, som kunna förväntas inkomma
under den återstående delen av budgetåret, torde det av Kungl. Maj:t fastställda
antalet understödsrum icke medgiva att ett större antal understöd
beviljas för murarutbildning, för såvitt icke en motsvarande minskning
av antalet beviljade understöd skulle vidtagas för andra yrkesområden.

Efter överläggningar med representanter för svenska byggnadsindustriförbundet,
svenska murareförbundet och svenska byggnadsarbetareförbundet
föreslå ämbetsverken, att ett särskilt anslag för befrämjande
av lärlingsutbildning för murare uppföres på rilcsstaten. Härigenom
skulle det bli möjligt att understödja den lärlingsutbildning, som byggnadsföretagen
bedriva på arbetsplatserna. Samtidigt understryka ämbetsverken
emellertid, att det givetvis är en öppen fråga i vilken utsträckning byggnadsföretagen
vilja åtaga sig en utökad lärlingsutbildning för murare samt
i vilken utsträckning lärlingar komma att anmäla sig. I saknad av möjligheter
att bedöma efterfrågan på understöd, beräkna ämbetsverken antalet
understödsrum till 300.

Vidare föreslå ämbetsverken, att understödsbeloppet bestämmes till 900
kronor, att utanordnas med 600 kronor efter första utbildningsåret och med
300 kronor efter utbildningstidens slut. Härvid förutsättes, att lärlingen
under första utbildningsåret arbetar i yrket minst 25 veckor. I anslutning
härtill anföra ämbetsverken bland annat följande.

Enligt avtal mellan arbetsmarknadsparternas organisationer avlönas
murarlärlingar med timlön, varvid lärlingens lön under de första 25 veckorna
utgår med 60 procent av utlärd arbetares timlön. I den mån lärlingen
under de första 25 veckorna tager del i ackordsarbete avräknas hans timlön
icke från ackordssumman, varför arbetsgivaren i regel får vidkännas en
icke oväsentlig kostnad för lärlingsutbildningen under dessa 25 veckor.
Under återstående 125 veckor av lärotiden avräknas däremot lärlingens
förskotterade timlön från ackordssumman på samma sätt som för utlärda
arbetare och under denna tid har sålunda arbetsgivaren icke några särskilda
kostnader för lärlingen, om denne deltager i ackordsarbete. Det finnes sålunda
icke samma skäl att fördela understödet över hela lärotiden på det
sätt som gäller för förenämnda statsunderstöd för lärlingsutbildning hos
hantverksmästare, utan det torde vara tillräckligt att, efter det att understöd
utbetalats för första läroåret, såsom en viss garanti för att lärlingsutbildningen
fullgöres innehålla en mindre del av understödet till dess lärlingstiden
helt fullgjorts. Genom att understödet uppdelas på endast två
utbetalningsperioder skulle även den administrativa handläggningen av
ifrågavarande understöd bli mindre arbetskrävande än vad som gäller för
nu utgående mästarunderstöd. Jämväl dessa speciella förhållanden synas
motivera införandet av ett särskilt anslag för statsunderstöd till lärlingsutbildning
inom muraryrket.

I övrigt skulle enligt ämbetsverkens förslag för det nya anslaget gälla i
huvudsak enahanda bestämmelser, som gälla för anslaget till befrämjande

5

Kungl. Maj ds proposition nr 98.

av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare. Om lärlingarna under
utbildningstiden sysselsättas hos olika byggnadsföretag, bör enligt förslaget
understödsbeloppen utgå till det byggnadsföretag, där lärlingen varit sysselsatt
under de första 25 veckorna av lärlingstiden.

Under förutsättning att understöd beviljas för utbildning av 300 murarlärlingar
och samtliga lärlingar fullfölja sin utbildning, skulle kostnaderna
för understöden uppgå till [300 X (600 -j- 300) = ] 270 000 kronor. Härtill
skulle komma ersättning till lärlingsombud. Med hänsyn till angelägenheten
av snara åtgärder mot bristen på murare är det enligt ämbetsverken angeläget,
att understödsmöjligheter för lärlingsutbildning av förenämnda antal
lärlingar .tillskapas redan under innevarande budgetår. Frånsett utbetalande
av ersättning till lärlingsombud för resekostnader i något undantagsfall,
till vilket i avsaknad av närmare hållpunkter för en beräkning borde för
budgetåret 1951/52 anvisas ett förslagsanslag å nominellt 100 kronor, skulle
beviljandet av dylika understöd icke behöva föranleda någon medelsförbrukning
under innevarande budgetår. För budgetåret 1952/53, då utanordning
kunde ifrågakomma endast för lärlingarnas första utbildningsår, beräkna
ämbetsverken kostnaderna till högst 200 000 kronor, inberäknat ersättning
till lärlingsombud.

För utbildningen av lärlingar inom andra byggnadsyrken än muraryrket
bör enligt ämbetsverkens mening anslaget till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning
hos hantverksmästare i första hand utnyttjas. Ämbetsverken
ha därvid förutsatt, att antalet understödsrum, såsom överstyrelsen
i sina anslagsäskanden för nästa budgetår föreslagit, ökas från 325 till 400.

Över framställningen har efter remiss utlåtande avgivits av statskontoret,
som anfört bland annat:

Ämbetsverket kan icke undgå att hysa betänkligheter mot en anvisning,
som innebär att arbetsgivare helt eller delvis ersättas av statsmedel för de
kostnader för lärlingslön, som skola utgå enligt avtal. I nu rådande läge med
brist på arbetskraft inom flertalet områden av näringslivet lär vidare ett
tillmötesgående av framställningen kunna befaras föranleda en mera allmän
strävan att å det allmänna överflytta kostnaderna för den omfattande
lärlingsutbildning, som bedrives hos olika industriföretag. Skulle statsmakterna
likväl med hänsyn till arbetskraftssituationen inom muraryrket
vilja ställa medel till förfogande, synes statsunderstödet böra begränsas till
600 kronor för lärling, att utbetalas efter första utbildningsåret.

Departementschefen. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har
arbetsmarknadsstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning föreslagit
anvisande av ett särskilt anslag för befrämjande av den lärlingsutbildning
av murare, som byggnadsföretagen bedriva på arbetsplatserna. För utbildning
av lärlingar inom andra byggnadsyrken än muraryrket skulle
enligt förslaget i första hand utnyttjas anslaget till befrämjande av praktisk
lärlingsutbildning hos hantverksmästare. Härvid ha ämbetsverken för -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

utsatt, att antalet understödsrum under sistnämnda anslag skulle ökas från
nuvarande 325 till 400 samt att ur anslaget finge utgå understöd jämväl till
större byggnadsföretag.

Jag anser mig, trots statskontorets enligt min uppfattning principiellt
riktiga invändningar, böra godtaga arbetsmarknadsstyrelsens och överstyrelsens
förslag med de avvikelser, som framgå av det följande. Detta mitt
ställningstagande är emellertid väsentligen betingat av det nuvarande läget
på byggnadsmarknaden med dess betydande underskott på murare, vilket
bidrar till att förhindra en angelägen ökning av byggnadsverksamheten.
Medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål bör anses som rent tillfällig
och upphöra så snart förhållandena det medgiva.

I fråga om gränsdragningen mellan de ändamål, som skola tillgodoses
från det nya anslaget, och de ändamål, som skola tillgodoses från det nuvarande
anslaget till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare,
anser jag mig böra förorda, att det nya anslaget belastas med
kostnaderna för byggnadsföretagens lärlingsutbildning icke allenast inom
muraryrket utan även inom andra byggnadsyrken än muraryrket. I de
nuvarande bestämmelserna rörande understöd från anslaget till befrämjande
av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare ifrågasätter jag
ingen ändring, frånsett den ökning av antalet understödsrum, varom
Kungl. Maj:t framställt förslag i 1952 års statsverksproposition.

Såsom arbetsmarknadsstyrelsen och överstyrelsen föreslagit torde under
det nya anslaget antalet understödsrum böra beräknas till högst 300 och
understödsbeloppet för varje lärling bestämmas till 900 kronor. Utanordningen
av understödsbeloppet torde böra ske med 600 kronor efter första
utbildningsåret och med 300 kronor efter det utbildningen avslutats. I övrigt
torde beträffande understöd till ifrågavarande lärlingsutbildning hos byggnadsföretag
samt tillsyn över utbildningen m. m. böra gälla i stort sett enahanda
bestämmelser, som gälla beträffande den nuvarande statsunderstödda
lärlingsutbildningen hos hantverksmästare. För att lärlingsutbildningen hos
byggnadsföretagen skall kunna komma i gång så snart som möjligt, torde
understöd böra få beviljas redan under innevarande budgetår. Någon medelsanvisning
för innevarande budgetår synes ej nödvändiggöras härav.

Jag torde i detta sammanhang böra erinra om att Kungl. Maj:t genom
beslut förut denna dag med hänsyn till rådande förhållanden medgivit, att
från anslaget till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare
må under innevarande budgetår inom ramen av nuvarande antal
understödsrum utgå understöd jämväl till större företag inom byggnadsbranschen.
Detta medgivande bör givetvis icke förnyas för nästa budgetår.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit torde medelsbehovet för nästa
budgetår kunna beräknas till (600 X 300 —) 180 000 kronor jämte ersättningar
till lärlingsombuden. För ändamålet torde under åttonde huvud -

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

titeln böra uppföras ett förslagsanslag av 200 000 kronor med rubriken

»Främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket m. m.».

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket
m. m. för budgetåret 1952/53 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Ekströmer.